Är snabbmaten farlig?
Är snabbmaten farlig?
Project number : 11761
Created by: Martin Carlsson, 2008-09-16
Last revised by: Martin Carlsson, 2014-10-12
Project created in: FoU i Sverige

Not uppdated, final reminderNot uppdated, final reminder

1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Allt fler människor blir överviktiga och feta. Samtidigt ökar vanan att äta snabbmat. Snabbmat anses vara onyttig genom att ofta vara kalorität, alltför fettrik och salt och innehålla för få vitaminer och kostfibrer. Snabbmaten tros även innehålla höga halter av mättade fetter och transfetter. Flera stora epidemiologiska studier har visat att ett förhöjt intag av dessa fetter kan öka risken för atheroskleros. Samtidigt finns starka bevis för att vissa andra fetter, särskilt fleromättade fettsyror av typen omega 3 fettsyror (n-3 fettsyror) kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom.
Vi vill undersöka hur metabolismen i kroppen förändras vid viktuppgång efter intag av snabbmat genom att särskilt studera nya biokemiska markörer och förändringar i fettsyrespegeln i fosfolipidfraktion i blod och fettvävnad. Sedan våren 2006 pågår en studie utgången från Endokrin- och mag-tarmmedicinska kliniken i Linköping. Undersökningen är godkänd i etisk kommitté. Tjugo relativt vältränade individer, ca 20-35 år gamla, rekryteras för att se om snabbmat (kaloririka måltider från McDonalds, Burger King eller Sibylla) till lunch och middag i 4 veckor påverkar kroppsvikt och mängden fettväv. Lika många kontrollpersoner som ej äter snabbmat undersöks. På avd för klinisk kemi i Kalmar har vi en metod som kommer att utvecklas och förfinas för att mäta drygt 30 enskilda fettsyror, en fettsyrespegel, i blodet hos försökspersonerna. Med metoden kan vi därför mäta förändringar beträffande bl.a. mättade fettsyror, fleromättade fettsyror (t ex omega 3 och omega 6) och transfetter före och efter viktuppgång/snabbmat. Vi kommer också att mäta andra centrala metaboliter i kroppen som vi tror påverkar åderförkalkningsprocessen och som kan påverkas av snabbmaten. Bl a mäts halterna av ADMA, en aminosyra som påverkar kärlens förmåga att vidga sig, oxiderat LDL och kväveoxid (NO). Genom de undersökningar på försökspersonerna, bl a MRT-undersökning av levern, glukosbelastningar, indirekt kalorimetri och undersökning av kärlfunktion kommer vi att kunna relatera förändringar i fettsyrahalt, ADMA, NO och oxiderat LDL till fettinnehåll i levern, kärlfunktion, glukostolerans och basalmetabolism. Fettbiopsi före och efter snabbmat och undersökning med sk "microarray" gör det möjligt att samtidigt kvantifiera aktiviteten hos nästan alla kroppens gener, ca 30 000 st hos försökspersonerna. I förlängningen av studien hoppas vi kunna relatera upp eller nedreglerade gener till förändringar i fettsyraomsättningen. Studien väntas ge unik information om hur modern snabbmat kan leda till fetma, typ 2 diabetes, hypertoni och hjärt-kärlsjukdom. Studien kan också förväntas ge svar på en del aktuella frågor om hur transfetter, mättade fetter och en förändrad omega3/omega6 kvot i snabbmat påverkar kroppen.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

Projektets delaktighet i utbildning

checked Avhandling
not checked D-uppsats / Magisterexamen
not checked C-uppsats / Kandidatexamen
not checked ST-läkarutbildning
not checked Annan utbildning
not checked Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

information Added workplaces
Landsting - Landstinget i Kalmar län - Specialiserad vård - Hälso- och sjukvårdsförvaltning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

not checked Planering och förberedelse före datainsamling
not checked Datainsamling pågår
not checked Analys av insamlade data pågår
not checked Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
not checked En eller flera publikationer från projektet är publicerade
checked Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2006-04-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2014-10-12

Publikationer från detta projekt

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Bakgrund
Nutidsmänniskan väljer i allt högre omfattning att äta s.k snabbmat. Maten är oftast tillagad redan vid beställning eller tillreds snabbt medan man väntar. Snabbmat har kritiserats för att vara onyttig genom att den innehåller för mycket salt och för lite kostfibrer och vitaminer.
Fettinnehållet är ofta högt i snabbmat. Särskilt har de höga halterna av mättade fetter och härdade fleromättade fetter, s.k. transfetter uppmärksammats. Snabbmat är också energität och ökar risken för fetma. En låg kvot i intaget mellan de fleromättade fettsyrorna omega 3 och omega 6 är typisk för västerländsk kost och särskilt för snabbmat.

Flera stora epidemiologiska studier har visats att ett förhöjt intag av mättade fetter och transfetter ökar risken för åderförkalkningsrelaterade sjukdomar. Det finns numera också starka bevis för att vissa fleromättade fettsyrorna, de s.k omega 3 fettsyrorna (n-3 fettsyror), skyddar mot hjärt-kärlsjukdom. Allmänhetens intresse för hälsokostpreparat innehållande omega 3 är mycket stort. Enligt apotekets statistik såldes under 2005 fiskoljor med omega 3 fettsyror för minst 195 miljoner kronor i Sverige.

Förutom att koncentrationen i blodet av olika fettinnehållande partiklar kan påverka åderförkalkningsprocessen, påverkas den också av tillgången på kväveoxid (NO), som bildas av cellerna i kärlväggen (endotelet). NO bildas via aminosyran L-arginin av ett enzym (NO-syntetas, eNOS). Vid nedbrytningen av metylerade proteiner bildas bl.a en aminosyra, asymmetriskt dimetylarginin (ADMA). ADMA har förmågan att minska bildningen av NO genom att kompetitivt hämma NO-syntetas (konkurrerar med L-arginin). En hög koncentration ADMA och låg koncentration av NO ökar därför kärlsammandragningen och kan därigenom bidra till endoteldysfunktion och åderförkalkning. Det är välkänt att övervikt är asssocierad till dyslipidemi och endoteldysfunktion men mekanismerna är ofullständigt kända.
Ytterligare en viktig orsak till åderförkalkning vid ogynnsamt fettintag är sannolikt att förhöjda halter av små täta LDL-kolesterol lagras i kärlväggen och oxideras med plackbildning till följd. Oxiderat LDL anses vara av så stor betydelse för atherosklerosprocessen att ett vaccin mot atheroskleros som är riktat mot oxiderat LDL håller på att framställas av en svensk forskargrupp.

Sedan våren 2006 pågår en studie utgången från Endokrin- och mag-tarmmedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping där 20st relativt vältränade individer, ca 20-35 år gamla, rekryterats för att se om så kallad "snabbmat" (kaloririka måltider från i första hand väletablerade snabbmatskedjor såsom McDonalds, Burger King eller Sibylla) till lunch och middag i 4 veckor påverkar kroppsvikt och mängden fettväv.

Rutinprover tas veckovis. Fettbiopsi i lokalbedövning från underhuden på buken tas vid start av undersökningen och vid studiens avslutande. Fettceller från fettväven (<1 cl) analyseras avseende mRNA halt med sk. Microarray-chips från Affymetrix. Metoden möjliggör kvantifiering av aktiviteten hos nästan alla kroppens gener, 30 000 st, möjlig i en och samma analysomgång. Detta ger möjlighet att söka efter nya gener vars aktivitet kopplar till mekanismerna bla bakom fetmainducerad okänslighet för insulin och endoteliedysfunktion.

Fettsyror
Epidemiologiska data för att förhöjt intag av mättade fetter ökar risken för atherosklerosutveckling medan vissa s.k omega 3 fettsyror som finns i fisk (EPA, DHA) minskar risken. De olika fettsyrorna i fosfolipidfraktionen kan analyseras hos oss med gaskromatografisk metod och speglar fettintaget hos individen de närmaste veckorna före provet.

ADMA ,oxiderat LDL, resistin, adiponektin, leptin
Endoteldysfunktion, i form av minskad kväveoxid (NO) tillgänglighet, har tidigare visats vid hypertoni, rökning, diabetes, dyslipidemi och atheroskleros, och tros vara inblandad i patogenesen vid hjärtinfarkt och stroke. NO-syntesen kan blockeras via den endogena aminosyran asymmetriskt dimetylarginin (ADMA).
I vår tidigare studie jämförde vi plasmanivåerna av ADMA hos strokepatienter och kontroller och såg högre P-ADMA nivåer hos patienter med stroke jämfört med friska kontroller. I en senare studie på patienter med och utan tät karotisstenos såg vi förhöjd P-ADMA koncentration även hos personer med tät karotisstenos som ej haft stroke.
Vi vill därför se om viktuppgång leder till ökade ADMA nivåer.

Oxiderat LDL är av stor betydelse för atherosklerosprocessen och ett vaccin mot atheroskleros som är riktat mot oxiderat LDL håller på att framställas. Det finns ett samband mellan koncentrationen av oxiderat LDL och graden av atheroskleros. Vi vill därför också undersöka hur oxiderat LDL påverkas av skilda fettsyrekoncentrationer i blodet.

Leptin och adiponektin är s.k adipokininer som har samband med insulinresistens och övervikt. Vi vill se hur snabb viktuppgång med snabbmat påverkar koncentrationerna

Syfte

Hur påverkas fettsyrespegeln och adipokiner av plötslig viktuppgång.

Resultat

Se bifogade publikationer.

Är snabbmaten farlig?, from FoU i Sverige
http://www.fou.nu/is/sverige/project/11761