Framtagning av enkätinstrument för att mäta besvär av carpaltunnelsyndrom hos gravida kvinnor | Application
Framtagning av enkätinstrument för att mäta besvär av carpaltunnelsyndrom hos gravida kvinnor
Registration number: VGFOUSA-371
Ansökan Projektmedel
Application started by: Susanna Hermansson, 2001-10-15
Professional title at the time of application: Arbetsterapeut
Work place at the time of application: Distriktsarbetsterapin
Last updated / corrected by: Göran Jutengren, 2006-12-07
Application received by: FoU-rådet i Södra Älvsborg
Granted and completedGranted and completed
Applicant: Susanna Hermansson
Arbetsterapeut, FoU-enheten Södra Älvsborg

Projektinformation

Datum då projektet beräknas vara färdigt

2002-12-31

Handledning

Tutor

Ronny Gunnarsson
Adjunct Professor at University of Gothenburg, Sweden, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg

Projektets innehåll

Sammanfattning

Karpaltunnelsyndrom (CTS) är den vanligaste perifiera nervinklämningen och studier visar att 2- 25 % av alla gravida har CTS. En handåkomma som denna leder till att de gravida kvinnornas förmåga att vara aktiv försämras. Syftet med studien är att ta fram ett enkätinstrument som mäter diskrimination av besvär och aktivitetsproblem, samt validitetspröva det. Resultaten planeras att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.

Bakgrund

Karpaltunnelsyndrom (CTS) är en kompression av n. medianus i handledsnivå. Det är den vanligaste perifiera nervinklämningen och den ger upphov till nattliga parestesier och domningar i de medianusinnerverade fingrarna( 1, 2, 3, 4, 5). I en nyligen gjord populationsstudie visade att prevalensen hos den vuxna befolkningen var 3,8 % (2). Graviditet är en riskfaktor för CTS och studier visar att 2- 25 % av alla gravida har CTS (6, 7, 8).

Symptomen är hos de gravida kvinnorna bilaterala i 75% av fallen och uppkommer vanligen under de sista tre månaderna av graviditeten (6, 7, 8, 10). Hos många försvinner symtomen i samband med förlossningen, men hos andra kan restsymptom uppvisas lång tid (8). Långvarig nervkompression kan leda till bestående nervskada och i USA har CTS visats utgöra en av de viktigaste övre extremitetsproblem som medför stora kostnader i form av nedsatt arbetsförmåga, arbetsskadeersättning samt sjukvårdskostnader (6, 9).

I litteratur beskrivs vikten av att i tidigt sjukdomsstadium få patienten att se till att nerven utsätts för så lite inklämning som möjligt. CTS behandlas både konservativt och kirurgiskt och dessa kvinnor skall i första hand erbjudas konservativ behandling. Under graviditeten är det viktigt att kvinnorna erbjuds rätt behandling (6,10,16).

En handåkomma som CTS leder till att de gravida kvinnornas förmåga att vara aktiv försämras, och sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv så handlar det om att hjälpa människor att kunna göra det de vill och behöver kunna göra.

Det validerade enkätinstrument som finns för att diskriminera olika grader av besvär och aktivitetsproblem är ej testat på gravida kvinnor (18). Det vore av värde att validera ett enkätinstrument för att korrekt kunna mäta gravida kvinnors besvär. Ett sådant instrument skulle senare kunna användas i en interventionsstudie där icke operativ behandling som ges till gravida kvinnor utvärderas.

Syfte

Syftet med studien är att ta fram ett enkätinstrument som mäter diskrimination av besvär och aktivitetsproblem som gravida kvinnor med CTS har, samt validitetspröva det.(Enkätinstrumentet skall användas i kommande studier.)

Metod: (all metodbeskrivning utom statistiska metoder)

Den inledande fasen kommer att bestå i att utforma ett enkätinstrument, som mäter besvär och aktivitetsproblem vid CTS under graviditet. Enkätinstrumentet är tänkt att utformas enligt Likert- skalan.

När enkätinstrumentet är utarbetat kommer ett brev att skickas ut till samtliga barnmorskor i Södra Älvsborgs län med en förfrågan om medhjälp under två månader. Studiens syfte kommer att anges i brevet och ett svarskuvert bifogas. Ett utskick med en patientinformation, enkätinstrument och svarskuvert kommer att skickas till de barnmorskor som erbjudit sin hjälp. Instruktioner kommer att medfölja. De gravida kvinnor i vecka 30- 34 i deras områden kommer att ingå i studien. Dessa kan beräknas till cirka 1500 varav 2-25% av dessa kan beräknas ha carpaltunnelsyndrom.

När den gravida kvinnan läst patientinformationen tackar hon ja eller nej. Tackar kvinnan nej får barnmorskan registrera bortfallet. Tackar kvinnan ja till att ingå i studien får hon fylla i enkäten hos barnmorskan och den läggs sedan i svarskuvert.

Enkäten kommer därefter att skickas tillbaka och en sammanställning görs. Svaren kommer att kategoriseras efter besvär både på funktions och aktivitetsnivå. Varje fråga i de olika delarna utvärderas med avseende på sin förmåga att skilja mellan kvinnor med lite eller mycket besvär, samt typ och grad av eventuella aktivitetsproblem.

Kvinnan får med sig hem ett frankerat svarskuvert med en liknande enkät innehållande samma frågor. Hon uppmanas fylla i denna enkät två dagar senare och sedan posta den. Test-retest reliability undersöks sedan på de frågor som har god diskriminerande förmåga.

Inga personuppgifter kommer att förekomma, alla enkäter fylls i anonymt (men med en kod så att de två enkäterna från samma kvinna kan paras ihop).

Metod statistik: (obligatorisk vid projekt med kvantitativ ansats)

Frågornas förmåga att diskriminera undersöks genom att studera spridningen mellan de olika svarsalternativen. Frågor med en stor spridning i svarsalternativ anses ha en god diskriminerande förmåga. Test-retest reliability beräknas med kappakoefficient.

Referens

1. Atroshi I, Gummesson C, Johnsson R, Sprinchorn A. Symtoms, disability, and quality of life in patients with carpal tunnel syndrome. J Hand Surg 1999; 24A: 398- 404.

2. Atroshi I, Gummesson C, Johnsson R, Ornstein E, Ranstam J, Rosen I. Prevalens of carpal tunnel syndrome in a general population. JAMA 1999; 282: 153- 8.

3. Diagnosis of carpal tunnel syndrome [editorial]. Lancet 1985; 1: 854- 5.

4. De Krom Mc, Knipschild PG, Kester AD, Thijs CT, Boekkooi PF, Spaans F. Carpal tunnel syndrome: prevalence in the general population. J Clin Epidemiol 1992; 45: 373- 6.

5. Stevens J.C, Sun S, Beard C.M, O`Fallon W.M, Kurland L.t. Carpal tunnel syndrome in Rochester, Minnesota, 1961 to 1980. Neurology 1988; 38: 134- 8.

6. Al Quattan M.M, Manktelow R.T, Bowen C.V.A. Pregnancy- Induced carpal tunnel syndrome requiring surgical release longer than 2 years after delivery. Obstet Gynecol 1994; 84: 249- 51.

7. Voitk AJ, Mueller JC, Farlinger DE, Johnston RU. Carpal tunnel syndrome in pregnancy. Can Med Assoc J 1983; 128: 277- 81.

8. Ekman- Ordeberg G, Salgeback S, Ordeberg G. Carpal tunnel syndrome in pregnancy. A prospective study. Acta Obstet Gynecol Scand 1987; 66: 233- 5.

9. Feuerstein M, Miller VL, Burell LM, Berger R. Occupational upper extremity disorders in the federal workforce: prevalence, health care expenditures, and patterns of work disability. J Occup Environ Med 1998; 40: 546- 555.

10. Courts RB. Splinting for symptoms of carpal tunnel syndrome during pregnancy. J Hand Ther 1995; 8: 31- 4.

11. Nygaard IE, Saltzman CL, Whitehouse MB, Hankin FM. Hand problems in pregnancy. Am Fam Physician 1989; 66(3): 123- 6.

12. Nicholas GG, Barrett Noone R, Graham WP. Carpal tunnel syndrome in pregnancy. Hand 1971; 3(1): 80- 3.

13. Patel R, Davidsson B. Forskningsmetodikens grunder. Andra upplagan: Att planera genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur; 1994.

14. Hansagi H, Allebeck P. Enkät och intervju inom hälso och sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 1994.

15. Backman J. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur; 1998.

16. Runnqvist K, Cederlund R, Sollerman C. Handens rehabilitering, skador och sjukdomar. Vol 2. Lund: Studentlitteratur; 1992.

17. DePoy E, Gitlin LN. Forskning en introduktion. Lund: Studentlitteratur;1999.

18. Alderson M, McGall D. The Alderson-McGall hand function questionnray for patients with carpal tunnel syndrome: A pilot evaluation of a future outcome measure. Journal of Hand Therapy. 1999; 12: 313-322.

Kostnader

DescriptionShort description of the costSum
Löner (inkl sociala avgifter)50% arbetsterapeutlön under 3 mån för utarbetande av enkätinstrument = 30000, 25% arbetsterapeutlön under 5 mån för bearbetning av material = 25000, plus sociala avgifter(40,51%)77,280
Förbrukningsmaterial (<= 2500:-/ st)Tryckkostnader, papper, kuvert och porto för enkät8,000
Litteratur, referens och litteratursökninglitteratur1,500
ResekostnaderBesök av MVC-mottagningar för att informera om projektet. C:a 40 mil a 16:-/mil640
Sum 87,420

Etisk bedömning

Ethical review

Application to the ethical review board is filed or being planned

Reference number from the ethical review board
(Ansökan kommer att göras)

Review

Review summary

 - -  -  0  +  + + 
Tydlighet i formulering av problem syfte och ev. frågeställningar   41
Val av metodik i förhållande till syfte/frågeställningar 1 31
Projektet är rimligt och går att genomföra som planerat  14 
Viktigt ämne / bra infallsvinkel som bör prioriteras  131
Sum 12143

Decision

Decision date: 2001-11-22

Decision 
Applied sum87,420
Granted sum87,420

Ethical review decision

Ethical review is required for disbursement

Decision comment

Angeläget ämne. Lycka till!!

Financial report

Financial report 
Granted sum
87,420
Paid sum
87,332
Returned sum
88

Framtagning av enkätinstrument för att mäta besvär av carpaltunnelsyndrom hos gravida kvinnor | Application, from FoU-rådet i Södra Älvsborg
http://www.fou.nu/is/alvsborg/ansokan/371