1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

För många patienter med kranskärlssjukdom blir kranskärlskirurgi nödvändig för att förbättra blodcirkulation och syretillgång i hjärtat. Förträngda kranskärl på hjärtat förbikopplas då med hjälp av andra blodkärl (graft). Traditionellt används vengraft där omgivande vävnad tas bort, vilket kan skada kärlet och påverka kärlets livslängd. Med "no-touch" tekniken, utvecklad av docent Domingos Souza, Thoraxkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, tas venen ut med omgivande vävnad, varvid kärlet skadas mindre. Tidigare genomförda studier har påvisat att no-touch vengraft hade bättre öppetståendegrad än konventionellt uttagna vengraft vid uppföljning efter 18 mån och 8.5 år.

I den nu aktuella långtidsuppföljningsstudien av no-touch tekniken kommer öppetståendegrad och incidens av stenoser att studeras hos patienter som vid kranskärlskirurgi mellan 1993 och 1997 medverkade i ovan nämnda studier gällande jämförelse av öppetståendegrad vid no-touch och konventionell teknik. 100 patienter (50 no-touch och 50 konventionell teknik) medverkade i den ursprungliga studien och vi bedömer att ca 80 patienter (40 per grupp) kommer att kunna inkluderas i denna studie. Patienterna följs upp med blodprovstagning (kolesterol) samt CT angiografi för utvärdering graftens öppetståendegrad och incidens av stenoser. I studien kommer patienter både från Örebro och från Värmland att ingå.

Intresset för no-touch metoden är redan stort, både nationellt och internationellt. Visar resultaten från denna studie fortsatt signifikant bättre öppetståendegrad med no-touch tekniken kan metoden få stor genomslagskraft både nationellt och internationellt och skulle därmed kunna anses vara ett stort genombrott inom kranskärlskirurgin.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH

Added MeSH terms

Cardiovascular Diseases

Pathological conditions involving the CARDIOVASCULAR SYSTEM including the HEART; the BLOOD VESSELS; or the PERICARDIUM.

Sweden

Description missing

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Workplace

Added workplaces

Landsting - Örebro Läns Landsting - Specialiserad vård - Universitetssjukhuset Örebro - Övrigt

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-09-08

Datum för påbörjande av datainsamling

2010-10-05

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Kranskärlssjukdom innebär sjukliga förändringar i hjärtvägg eller kransartärer. För många patienter blir kranskärlskirurgi nödvändig för att skapa en alternativ väg för blodflödet så att blodcirkulation och syretillgång i hjärtat förbättras. Förträngda kranskärl förbikopplas då med kärlgraft. Artärgraft har visat bättre hållbarhet än vengraft, men tillgången av artärer som graftmaterial är mer begränsad än för vener. Många patienter behöver även få fler kransartärer åtgärdade, varvid det är nödvändigt att använda även vengraft. Hur framgångsrik operationen blir beror till största del på hur graftets öppetståendegrad bibehålls efter operationen. Ofta används vener från benet som graftmaterial. Problemet med vener från benet är att de med tiden har benägenhet att bli förkalkade och tilltäppta. En öppetståendegrad på 50 % efter 10 år (1,2,3) och 35 % efter 15 år (4) redovisas i litteraturen. Ökad öppetståendegrad eftersträvas, då det leder till minskad risk för hjärtinfarkt och död samt minskar risken för återkommande kärlkrampssymptom.

Traditionellt används vengraft där omgivande vävnad tas bort. Hanteringen kan ge skador på kärlväggen, vilket medför försämrad venkvalitet och kan påverka kärlets livslängd. Studier visar att kärlskada vid preparering påverkar öppetståendegraden både på kort och på lång sikt(5). Vid Thoraxkliniken, USÖ, utvecklades i början av -90 talet ”no-touch” tekniken, där venen tas ut med omgivande fettvävnad. Metoden medför att venen skadas mindre under uttagandet. Tekniken används i ökande omfattning och har hittills använts för ca 2 000 patienter vid Thoraxkliniken, USÖ.

En prospektiv randomiserad studie genomfördes där patienter som kranskärlsopererades mellan 1993 och 1997 randomiserades till vengraft uttagna med konventionell- eller no-touch teknik. Syftet var att klarlägga vilken typ av vengraft som gav bäst resultat gällande öppetståendegrad. Angiografi (kranskärlsröntgen)genomfördes efter 18 månader och resultatet visade att no-touch vengraft hade bättre öppetståendegrad (95 %) jämfört med konventionell metod (89 %). Angiografi genomfördes även efter 8.5 år och visade att no-touch tekniken fortfarande gav bättre öppetståendegrad (90 %) jämfört med konventionell metod (76 %)(6).
Inga långtidsuppföljningar finns hittills genomförda på no-touch tekniken och intresset är mycket stort både nationellt och internationellt av resultat från en långtidsuppföljning. Denna studie genomförs därför som en långtidsuppföljning av no-touch metoden, för att på så sätt undersöka om tekniken fungerar bättre än konventionell metod även på längre sikt.

Syfte

Syftet med denna studie är att via CT-angiografi undersöka om tidigare studiers påvisade förbättrade öppetståendegraden i vengraft uttagna med no-touch tekniken i jämförelse med konventionell metod efter 18 månader och 8.5 år även kvarstår på längre sikt samt om det finns någon skillnad mellan metoden gällande incidens av stenoser.

Frågeställning / Hypoteser

Primär frågeställning:
Förbättrar no-touch tekniken långtidsresultatet för öppetståendegrad efter kranskärlskirurgi?
Sekundär frågeställning:
Minskar no-touch tekniken långtidsresultatet för incidens av stenoser efter kranskärlskirurgi?

Metod: Gruppindelning

Studien omfattar patienter som tidigare medverkat i den randomiserade studien ”Vena saphena magna som graft material för kranskärlskirurgi” gällande hur metoden för uttagande av graftmaterial påverkar öppetståendegrad. Hälften av patienter randomiserades till grafttagning med konventionell metod och hälften med no-touch teknik. Patienterna delas upp i 2 grupper, levande/avlidna. Socialstyrelsens dödsorsaksregister kontaktas för information över när patienten avled samt dödsorsak. Övriga patienter kontaktas för information om studien. I analysen av studien kommer patienterna även att delas upp efter den metod som användes för vengrafttagning vid kranskärlskirurgin.

Referenser

1.Campeau L, Enjalbert M, Lesperance J, Vaislic C, Grondin CM, Bourassa MG. Atherosclerosis and late closure of aortocoronary saphenous vein grafts: sequential angiographic studies at 2 weeks, 1 year, 5 - 7 years, and 10 - 12 years after surgery. Circulation 1983;68:1-7.
2.Horii T, Suma H, Wanibuchi Y, Fukuda S, Kigawa I. The long-term patency rate of saphenous vein grafts and vein graft disease in Japanese patients. Nippon Kyobu Geka Gakkai Zasshi 1993; 41: 1447-1451.
3.Terada Y, Suma H, Saito T et al. Long-term results of coronary artery bypass grafting: comparison of angiographic evaluation of internal thoracic artery and saphenous vein grafts. Kyobu Geka 1990; 43: 873-877.
4.Tatoulis J, Buxton B F, Fuller J A. Patencies of 2,127 Arterial to Coronary Conduits Over 15 Years. Ann Thorac surg 2004; 77:93-101.
5.Domingos Souza. A New No-Touch Preparation Technique - Technical Notes. Scand J Thor Cardiovasc Surg 1996; 30:41-44.
6.D Souza, B Johansson, L Bojö, R Karlsson, H Geijer, D Filbey, L Bodin, M Arbeus, MR Dashwood. Harvesting the saphenous vein with surrounding tissue for CABG provides long-term graft patency comparable to the left internal thoracic artery: Results of an randomized longitudinal trial. J Thorac Cardiovasc Surg 2006;132: 373-377.