1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Psykisk ohälsa bland unga ökar, framförallt bland unga kvinnor. Tydligt är att allt fler vårdas inom barn och ungdomspsykiatrisk vård. De senaste årens forskning visar att barn- och ungdomars behov av och rättigheter till att bli lyssnade på och delaktiga i vård ökar. Mötet, bemötande, information, kommunikation och tillit är viktiga faktorer för att barn- och ungdomar skall uppleva delaktighet i sin egen vård. Svensk lagstiftning samt FN: s konvention för barns mänskliga rättigheter visar att ungdomar har rätt att vara delaktiga i sin vård och forskning tyder på att patienters delaktighet i sin egen vård kan leda till effektivare behandlingsresultat. Syftet med studien är att beskriva ungdomars upplevelse av delaktighet i sin egen vård inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Sju informanter intervjuades, 16-19 år, gällande upplevelser av delaktighet i sin egen vård. Ur det analyserade materialet framkom fem teman, Att få vara med och att inte få vara med, Att vården är förutsägbar, Att få ett individuellt bemötande, Att vårdrelation bygger på tillit, Att förstå sin egen vård. Studien visar att ungdomarnas upplevelse av delaktighet gällande planering av vården och vårdens vardag är begränsad och att de har en stark önskan om att vara mer delaktiga gällande planeringen av sin egen vård framförallt inom slutenvården. Vår studie antyder att yrkesverksam personal brister i vissa avseende i bemötandet av ungdomar vilket kan skapa konflikter, missförstånd samt misstänksamhet. Bra bemötande är en förutsättning för att skapa en tillitsfull miljö där barn- och ungdomar kan uttrycka åsikter och önskningar. Barn- och ungdomars delaktighet i beslutsfattande av sin vård är av stor betydelse för deras hälsoprocess.

Nyckelord: Patientdelaktighet, delaktighet, patientmedverkan, Barn- och ungdomspsykiatrisk vård, vårdrelation, bemötande.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Community Mental Health Services

Diagnostic, therapeutic and preventive mental health services provided for individuals in the community.

Adolescent

A person 13 to 18 years of age.

Mental Health

The state wherein the person is well adjusted.

Health Care Quality, Access, and Evaluation

The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.

Behavior and Behavior Mechanisms

The observable response made to a situation and the unconscious processes underlying it.

Psychological Phenomena and Processes

Mechanisms and underlying psychological principles of mental processes and their applications.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-10-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2009-10-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2010-11-01

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 5 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Hos samma huvudman utanför projektledarens arbetsplats

Tillämpning av resultat - beskrivning

Våra förväntningar av studien är att vi skall skaffa oss en djupare förståelse av de tillfrågade ungdomar upplevelse av delaktighet i sin vård inom barn- och ungdomsspykiatrin. Eftersom studier visar (Karlsson, 2008) att förmågan att känna tilltro till omgivningen och att kunna påverka sin egen vardag är förutsättningar för ungdomars psykiska hälsa så tror vi att upplevelse av delaktighet i sin vård är viktigt om psykisk hälsa skall uppnås. Om upplevelsen av delaktighet kan öka möjligheten till ökad psykisk hälsa bland ungdomar är det viktigt att ta reda på om ungdomar upplever sig delaktiga i sin vård och på vilket sätt eftersom det kan vara viktiga områden i den kliniska vården att utveckla vidare. Samtidigt om resultatet visar att ungdomarna inte upplever sig delaktiga i sin vård inom barn och ungdomspsykiatrin kan det vägleda framtida utvecklingsarbete eftersom upplevelse av delaktighet kan vara en förutsättning till att känna tillit och tilltro till sig själv och sin omgivning.

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Problem:

Enligt socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 ökar psykisk ohälsa bland unga, framförallt bland unga kvinnor. Tydligt är att allt fler vårdas inom barn och ungdomspsykiatrisk vård. Oro, ångest, ängslan, ätstörningar samt depression är vanliga psykiska åkommor bland unga idag som söker vård. Depressioner, ångesttillstånd samt suicid är de tillstånd som ökar mest inom barn och ungdomspsykiatrisk vård, enligt socialstyrelsens folkhälsorapport 2009. Varför ungdomar lider av ökad psykisk ohälsa idag finns ingen samstämmighet kring utan anses bero på ett flertal faktorer och samhälleliga förändringar.

Varför är det viktigt:
Att hjälpa ungdomar till ökad psykisk hälsa är viktigt. Det kräver att barn- och ungdomspsykiatrisk vård har goda och effektiva behandlingsmetoder anser vi. Aktuell forskning visar att patienters delaktighet i vård möjliggör att patienten blir mer aktiv och medverkar i sin vårdprocess vilket främjar hälsoprocessen. Lagstiftning samt FN: s konvention för barns mänskliga rättigheter visar att ungdomar har rätt att vara delaktiga i sin vård och forskning tyder på att patienters delaktighet i sin egen vård kan leda till goda behandlingsresultat. Därför anser vi att det är viktigt att ta reda på, genom vår studie, hur ungdomar erfar delaktighet i sin egen vård inom barn och ungdomspsykiatrisk vård.

Vad har andra gjort för att lösa problemet:
Patienters delaktighet i vården förutsätter att det finns en etablerad relation mellan patient och sjuksköterska som genomsyras av trygghet, tillit samt att sjuksköterskan innehar omvårdnadsansvaret. Viktigt för patientens delaktighet i vården är att både sjuksköterska och patient är delaktiga gällande information, kunskap kring vården samt att sjuksköterska och patient har ett gemensamt engagemang i både mentala och fysiska vårdaktiviteter (Cahill 1996; Sahlsten et al. 2007; Sahlsten, Larsson, Sjöström & Plos 2008).

Ömsesidighet gällande beslut och överenskommelser mellan patient och sjuksköterska är kärnan i patienters delaktighet i vården. Ömsesidighet uppstår genom att relationen mellan sjuksköterska och patient karakteriseras av intimitet, tillit, trygghet, kontakt samt förståelse. Det bör finnas en arbetsallians mellan två jämställda parter, sjuksköterska och patient samt att patienten har möjlighet till inflytande över sin egen behandling för att god patientdelaktighet skall uppnås (Sahlsten et al., 2007).

En etablerad trygg och förtroendefull relation är enligt Kiessling och Kjellgren (2004) samt Nordengren och Fridlund (2001) en viktig förutsättning för patienters delaktighet i vården. En trygg och förtroendefull vårdrelation leder till att patienten vågar besluta och ta ansvar i vårdsituationer vilket i sin tur leder till att patienten upplever kontroll och makt i vården samt reducerad stress och oro enligt Larsson et al. (2007) och Larsson (2008).

De senaste årens forskning visar att barn- och ungdomars behov av och rättigheter till att bli lyssnade på samt delaktiga i vård ökar (Coyne, 2006). Barn- och ungdomars delaktighet i beslutsfattande av sin vård är av stor betydelse så länge som det inte hamnar i konflikt med vad som är bäst för den minderåriga patienten. Mötet, bemötande, information, kommunikation samt tillit är enligt tidigare studier nyckelfaktorer för att barn- och ungdomar skall känna delaktighet i sin egen vård. (Runesson, Hallström, Elander & Hermerén, 2002; Mårtensson & Fägerskiöld, 2007; Coyne, 2008; Day, 2008)

Mötet/Bemötande
Redan från födseln är mötet med och bemötandet från andra människor viktig för att barn skall utvecklas till trygga och självständiga individer. Möten med och bra bemötande från andra människor är ett grundläggande behov för god mänsklig utveckling, vilket innebär att varje enskild individ har ett fortsatt behov av andra människors förmåga att visa omsorg genom livet. I varje möte blir bemötandet en central del då det finns ett outtalat etiskt krav att ta tillvara på den mötande människans liv(Engström, 2006.

Kompetens
Det kan vara svårt att bedöma minderåriga patienters kompetens att självständigt fatta beslut när det gäller sin sjukdom och behandling. Patienters rätt att delta i beslut som påverkar dem måste övervägas för att öka känslan av delaktighet. Kompetens att fatta beslut innebär att nå en nivå av förståelse av information som ges. Vårdpersonal och närstående ansvarar för att tillgodose kunskap och möjlighet till utveckling som de unga patienterna behöver för att kunna delta i samtal och fatta beslut som rör deras vård och behandling (Runesson, Hallström, Erlander & Hermerén 2002).

Information/kommunikation
Coyne (2006) skriver att ungdomar uttrycker ett behov av information för att förstå sin sjukdom för att kunna bli involverade i och känna delaktighet i sin egen vård. Ungdomars egna åsikter och tyckande underskattas och en varierande upplevelse finns hos dem av att bli tillfrågad om sin egen vård och behandling. Reilly (2006) menar att ungdomar ofta upplever en dålig kommunikation mellan professionell vårdpersonal, patienten samt deras föräldrar när det gäller omvårdnad och behandling.

Tillit
Forskning visar att det krävs en varm och förstående personal med förmåga att lyssna för att patienter skall känna tillit och våga ge uttryck för sina tankar och önskningar i sin egen vård. Det är även viktigt att vårdmiljön är varm och öppen för att barn och ungdomar skall öppna sig och känna tilltro till vårdpersonal

Relationer
Faktorer som hindrar barn och ungdomar att aktivt delta i samtal kring sin vård är rädsla att orsaka problem genom att ställa frågor, vårdpersonals brist på tid och engagemang, rädsla för att bli misstrodd eller ignorerad, inte förstå den medicinska terminologin, inte känna vårdpersonalen, närståendes krav, svårigheter att få kontakt med personal samt känslan av att vara sjuk (Coyne, 2008).

HSL har inga särskilda bestämmelser om barn utan den gäller för hela befolkningen. Det som särskiljer vuxna från barn i HSL är att barns, framförallt små barns, beslutanderätt är begränsad. Barnets delaktighet i vården regleras utifrån barnets ålder och mognad. Gällande små barn, blir den som företräder barnet, då oftast vårdnadshavaren, den som beslutar (Svensson, 2006). Enligt Svensson (2006) och Svensson (2007) så skall patientens delaktighet i vård öka med ålder vilket innebär att barn i övre tonåren i princip skall bli informerade gällande sin vård och bestämma över sin sekretess men även till viss del över vårdform och behandlande insatser. Grad av delaktighet i vård, gällande tonåringar, i sin egen vård regleras enligt Svensson (2007) av ålder, mognad, hälsotillstånd men även av vilken vårdform eller behandlande insatser som sätts in.

FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, är ett internationellt bindande avtal och barnens mänskliga rättigheter vilken skall ligga till grund för varje nations syn på barns rättigheter. Konventionen bygger på fyra principer: barnens rätt till likvärdiga villkor, hänsyn till barnens bästa skall tas i alla beslut, barnens rätt till liv och utveckling men även barnets rätt att säga sin mening samt få den respekterad. Avgörande för medbestämmande är barnets mognad och ålder (Pehrsson, 2000).

Vad återstår att göra:
Litteraturen visar att barn och ungdomar har rätt till, enligt FN`s barnkonvention, ett liv med goda förutsättningar för utveckling samt till hälsa och välbefinnande. Vid sjukdom som kräver professionell vård har barn och ungdomar rätt till vård på lika villkor som vuxna. Det som skiljer är att barn och ungdomars möjlighet till beslutanderätt i vården är begränsad. Barn och ungdomars rätt till delaktighet i sin egen vård skall ökas med ålder och mognad, vilket betyder att ungdomar i övre tonåren skall bli informerade om sin sjukdom och vård samt till viss del vara delaktig i den beslutsfattande vård och behandlingsprocessen.

Information, gott bemötande, kommunikation, tillit och kompetens är nyckelfaktorer som leder till att patienter ges möjlighet till upplevelse av delaktighet i sin vård vilket förbättrar möjligheterna till ökad hälsa och välbefinnande. Litteraturen visar att ungdomar önskar delaktighet i vård och behandling. Vi vill med vår studie studera ungdomars upplevelse av delaktighet i sin egen vård.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva ungdomars upplevelse av delaktighet i sin egen vård inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård.

Frågeställning / Hypoteser

Hur skall vi i det kliniska vårdarbetet hjälpa ungdomar till en ökad psykisk hälsa?
Kan ökad kunskap kring patientens upplevelse av delaktighet i sin egen vård öka vårdpersonalens förståelse kring hur vi skall hjälpa barn- och ungdomar med psykisk ohälsa?
Kan vi med hjälp av kunskapen kring ungdomars upplevelse av delaktighet i sin egen vård förbättra kliniska omvårdnadsmetoder såsom exempelvis bemötande och förståelse av behov utifrån patientens livsvärldsperpektiv?

Teoretisk referensram

Studiens ansats är reflekterande livsvärldsforskning. Studiens fenomen är ”ungdomars upplevelse av delaktighet i sin egen vård inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård”. Utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär ansatsen att möta, förstå samt beskriva på ett öppet, följsamt, reflekterat och tyglat sätt fenomenet såsom det upplevs av ungdomarna i studien. Studiens analysmetod är en förenklad form av kvalitativ innebördsanalys. Innebördsanalysens uppgift är att fånga samt analysera det studerade fenomenets komplexa innebörd (Dahlberg, Dahlberg & Nyström 2008).

Metod: Databearbetning

En förenklad form av innebördsanalys med livsvärldsteoretisk grund enligt Dahlberg et al. (2008) valdes som analysmetod av studiens datamaterial som utgjordes av de sju transkriberade intervjuerna. Analysarbetet av insamlad data innebär att meningsbärande enheter ur materialet, genom analys av data, eftersöktes och togs fram. De meningsbärande enheterna som plockades ut är delar av datamaterialet som klargör datamaterialets innebörd. De meningsbärande enheterna bildade mönster som sammanställdes i innebördsteman. Resultatet redovisades genom innebördsteman och förtydligades med citat, utsagor, från de transkriberade intervjuerna. Enligt denna analysmodell är det viktigt att läsa intervjuerna flera gånger, med nyfikenhet, tålamod, öppenhet för vad informanterna har erfarit, samt tyglande av författarnas egen förförståelse av fenomenet. (Dahlberg, 1997; Dahlberg et al., 2008; Kvale & Brinkmann, 2009).

Resultat

Analysen av intervjuerna med de sju ungdomarna belyser de intervjuade ungdomarnas upplevelser av delaktighet i sin vård inom barn och ungdomspsykiatrisk vård.

Materialet presenteras i resultatet utifrån fem innebördsteman vilka är: ”Att få vara med och att inte få vara med”, ”Att vården är förutsägbar”, ”Att få ett individuellt bemötande”, ”Att vårdrelation bygger på tillit” samt ”Att förstå sin egen vård”.

"Att få vara med och att inte få vara med"
Delaktighet medför att ungdomen upplever sig tillfrågad, lyssnad på och synlig i vårdsammanhang. Att tillfrågas i vårdsammanhang innebär att vårdpersonalen har tid, intresse att lyssna till och fråga efter ungdomars önskningar samt behov vilket ökar deras trygghet och tillit till vården. Ungdomarna i studien upplevde att de inte fick sina beov och önskningar tillgodosedda. Ur intervjuerna framkom att personalen inta alltid tog sig tid att lyssna till ungdomarna.

"Att vården är förutsägbar"
Rutiner upplevs som hälsofrämjande och skapar trygghet. Återkommande dagliga rutiner och aktiviteter, som skola, är positivt och medför att tillvaron på vårdavdelning blir mer som en vanlig dag hemma. Upplevelsen av vardag och förutsägbarhet innebär igenkännande vilket för ungdomarna skapar trygghet i vårdsituationen och vårdtillvaron beskrivs då som betydelsefull. Ungdomarna upplevde att förutsägbarheten är mindre frekvent inom slutenvården mot vad ungdomarna upplevde i öppenvården när det gäller vård.

"Att få ett individuellt bemötande"
I mötet med ungdomar är vårdpersonalens individuella bemötande av stor vikt för att skapa en förtroendeingivande miljö att vårdas i. Gott bemötande kan skapa möjligheter till att en god vårdrelation kan växa och delaktighet i vården ökar. Bemötandet i vården erfar ungdomarna till viss del som bristfällig exempelvis då vårdpersonalen emellanåt samtalar över huvudet på dem samt vid vissa tillfällen ignorerar deras åsikt och önskemål inför och under behandlingstiden

"Att vårdrelation bygger på tillit"
En god vårdrelation kan vara betydelsefull för att skapa tillit som gör att ungdomarna vågar öppna sig och berätta om det som är besvärligt för dem. Genom att våga berätta om sina problem för behandlande personal ges en möjlighet att känna delaktighet i vård och behandling. Tillit är en av grundstenarna för att ungdomarna skall våga dela med sig av sina innersta tankar och funderingar. Tillit till yrkesverksam personal bör finnas för att ungdomen ska våga ta emot hjälp och medverka i behandling.Tilliten till personal inom slutenvården upplevs emellanåt som bristfällig enligt ungdomarna

"Att förstå sin egen vård"
Ungdomarna önskar att personalen lyssnar till dem under vårdtiden för att de skall känna sig delaktiga i vård. Detta kan skapa förutsättningar till förstå den vård och behandling som skall genomföras. Ungdomarna erfar att information är en viktig del för att skapa tillit till vård, behandling samt personal. Ungdomarnas upplevelse av delaktighet i sin egen vård minskar alltemellanåt när de inte informeras eller får olika information av yrkesverksampersonal. Detta kan leda till förvirring, misstro och att tilliten till personal och vård minskar.

Diskussion

Diskussion
Studiens ansats är reflekterande livsvärldsforskning. Vi anser att vald ansats passar studien då studiens syfte är att ta reda på hur ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård upplever delaktighet i sin egen vård. Studiens ansats har möjliggjort att vi på ett mer djupgående och nyanserat sätt fått ta del av ungdomarnas varierande berättelser gällande hur de erfar sin upplevelse av delaktighet i vård.
För vissa av ungdomarna var det svårt att på ett mångsidigt och utförligt sätt berätta om sina upplevelser vilket vi anser kan ha med ålder och mognad att göra men även att upplevelserna i vissa avseenden kan vara svåra att prata om.
Att vara drabbad av psykisk ohälsa innebär ökad sårbarhet, känslighet och nedsatt mental uthållighet. Detta kan innebära att konflikter och missförstånd mellan människor lättare kan uppstå. Den psykiska känsligheten hos studiens informanter kan ha inverkat på att vårdsituationer framförallt på avdelningen upplevdes som negativa och konfliktfyllda. Detta är viktigt att ta hänsyn till då ungdomarna i många avseenden återger upplevelser av missbelåtenhet gällande vården på avdelningen. Ungdomarnas upplevelse får trots detta inte förringas vilket eller inte gjordes i studien. Studiens styrka anser vi är de genomförda livsvärldsintervjuerna som lyfter fram ungdomarnas upplevelse av det studerade fenomenet.

Några av ungdomarna uttryckte att det var känslomässigt påfrestande att återuppleva, genom intervjun, sin upplevelse av kontakten med barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Vi anser det är viktigt att som intervjuare vara medveten om att återberättande av upplevelser med tillhörande känslor kan bli svårt för informanten.

Vi upplevde det svårt att tygla vår förförståelse av det studerade fenomenet. Förförståelse som vi framförallt hade, genom egen yrkeserfarenhet, var att ungdomar inte upplever sig delaktiga i sin vård inom barn och ungdomspsykiatrisk vård. För att minska att denna förförståelse påverkade studiens resultat krävdes att vi under intervjuerna, transkriberingen av intervjuerna samt i analysfasen var uppmärksamma på förförståelsens inverkan och att den tyglades. Vår förförståelse tyglades genom egen och gemensam reflektion om vår yrkeserfarenhets betydelse inför studien.

Resultatet visar tydligt att ungdomarnas upplevelse av delaktighet gällande planering av vården och vårdens vardag på avdelningen var begränsad. Det fanns en stark önskan om att vara mer delaktig gällande planeringen av vården framförallt gällande den innerliggande vården på avdelningen. I öppenvården upplevde ungdomarna att de är delaktiga i planeringen av sin vård men även att vården är mer strukturerad i jämförelse med slutenvården. Detta menar vi delvis kan bero på att ungdomarna oftast har en högre grad av hälsa då de vårdas i öppenvård men även att det finns större kontinuitet och struktur i behandlingskontakterna.

Längre vårdtider samt kontinuitet gällande behandlingskontakter och ett större välmående anser vi underlättar gemensam vårdplanering. Att ungdomarna får träffa samma behandlare över en längre tid anser vi skapar trygghet, tillit samt är en viktig förutsättning för att uppleva delaktighet i vård. Sedan är det möjligt att rutiner kring vårdplanering ser olika ut inom öppen- och slutenvård. Det som studien visar är när ungdomarna tillåts vara delaktiga i vårdplanering upplevs det som positivt och hälsofrämjande.

Vi anser att delaktighet i vårdplanering ökar ungdomens egen känsla av kontroll och egenmakt i vårdtillvaro precis som Svedberg (2006) skriver att förutsättningen för hälsa är att patienten är en aktiv aktör i sin egen hälsoprocess och vårdplaneringen men det kräver att omvårdnadspersonalen bistår det. Svedberg (2006) anser vidare att en gemensam vårdplanering bidrar till egenmakt hos patienten och kontroll i livssituation vilket genererar att patienten känner ansvar över sin situation vilket kan motivera förändringsarbete i hälsoprocess vilket även vi anser.

Studien visar också att vårdpersonal kan brista i att vara patienten följsam och inväntande utifrån behov, önskningar och förståelsenivå vilket försvårar delaktighet. Detta kan bidra till att vårdbeslut inte alltid tas tillsammans med ungdomen eller att ungdomen inte alltid förstår de vårdbeslut som tas. Svedberg (2006), Larsson (2008) och Eldh et al. (2008) anser precis som vi att möjligheten till en positiv hälsoprocess är att ge patienten kunskap, valmöjligheter och idéer om sin vårdsituation och hälsoprocess vilket enligt författarna ökar patientens kompetens och möjlighet till delaktighet i sin egen vårdplanering.

Svedberg (2006) och Larsson et al. (2007) bekräftar också att det är viktigt att hjälpa patienten till egenmakt och att bli expert på sin egen livssituation vilket leder till att patientens autonomi och säkerhet förstärks i vårdsituationen. Studien visar att när personalen låter patienten vara delaktig i vårdplaneringen, vilket skedde framförallt då medicinska vårdinsatser planerades men även till viss del i öppenvården, upplevde patienterna mer tillhörighet, trygghet och kontroll i vårdsituation vilket för ungdomarna var positiv och hälsofrämjande.

HSL är tydlig med att ungdomar som behandlas inom svensk hälso- och sjukvård skall bli lyssnade till samt att hänsyn skall tas till deras åsikter och vården skall så långt det är möjligt planeras i samråd med ungdomen. Det som måste beaktas gällande ungdomar är att ålder och mognad inverkar på deras möjlighet till delaktighet vilket medför att vårdnadshavare företräder dem då tillräcklig ålder och mognad inte har uppfyllts (Svensson, 2007). Det som är problem med lagstiftningen anser vi är att det enbart finns riktlinjer gällande barns delaktighet i vård men inga specifika krav eller måsten. Detta bidrar till att delkatighet inte kan krävas av vården vilket kan försvåra ungdomars delaktighet i vård anser vi.

Sjukvårdens framtid är enligt Robinson (2009) att skapa empowerment hos patienten för att ge ökad vårdkvalité och goda behandlingsresultat. Empoverment handlar om att ta makt över sitt eget liv vilket bör vara ett mål barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Syftet med empowerment är att stärka individens möjlighet att bli mer självständig samt kunna våga ge uttryck för egna önskningar samt formulera sina egna mål i vård och behandling. Vår studie visar att yrkesverksam personal i vissa avseenden brister i vårdrelation och bemötande. För att stärka ungdomarnas empowerment samt autonomi är det viktigt att personalen kontinuerligt arbetar med bemötande och vårdrelation. Ett gott bemötande samt en god vårdrelation skapar trygghet och tillit i vård.

Slutsats

Studien visar att ungdomar verkar efterfråga större delaktighet i sin egenvård inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård. Vi anser att ökad patientdelaktighet kan innebär att patientens vårdbehov identifieras snabbare vilket kan medföra en mer effektiv vård både för den enskilda patienten men även för vården i allmänhet. Att effektivisera vården och minska sjukvårdskostnader är ett ansvar vi alla, inom sjukvården, har oavsett yrkeskategori (Waldau, 2001). Lyssna till och ta hjälp av patienters upplevelse, anser vi, är viktiga förutsättningar för att utveckla goda vård- och behandlingsmetoder som ökar patientens delaktighet och följsamhet i vårdprocessen. Genom detta kan yrkesverksam personal möjligöra att behandlingar ger goda resultat både för patientens hälsa samt sjukvårdens ekonomi.

Fortsatt forskning är av stor vikt framförallt när det gäller barn- och ungdomar och deras upplevelse av delaktighet. Låter yrkesverksam personal inte ungdomar vara delaktiga i sin vård och i så fall varför? Detta är två frågor vi ställt oss under arbetets gång. Tänkbara orsaker tror vi kan vara att yrkesverksam personal är rädd att beslutande makten förskjuts mer åt ungdomarnas håll och de kanske upplever en känsla av att förlora kontrollen. Vi tror att en tänkbar orsak kan vara rädsla och okunskap i att hantera ungdomars åsikter samt att det ligger djupt förankrat i oss att vuxna bestämmer över barn- och ungdomar. Vi funderar även på om det ibland kanske är lättare att som professionell att fatta beslut utan att behöva ta hänsyn till andras åsikter när det är ont om tid och andra resurser i sjukvården. Dessa funderingar vill vi föra vidare och att det skall utmynna i vidare forskning om barn- och ungdomar behov av och rätt till vård på lika villkor som vuxna.

Studiens betydelse för vårdandet och förslag på kliniska implikationer utifrån studiens resultat för att öka barn- och ungdomars delaktighet i sin egen vård inom barn- och ungdomspsykiatrisk vård.

•Att från behandlingsstart involvera patienten i vården genom gemensam vårdplanering och upprättande av vårdplan med regelbunden uppföljning och återkoppling till patient och familj.
•Inplanerade regelbundna vårdande samtal mellan patient och vårdare med kontaktmannaskap.
•Patientundervisande omvårdnad utifrån patientens vårdbehov i syfte att stärka patientens egen förmåga att bibehålla hälsa. Exempel på undervisningsämnen: oro, sömn, motion, mat, relationer samt livskunskap.
•Daglig patientinformation i syfte att göra vården begriplig och hanterbar för patienten.
•Tydliga rutiner och strukturerad vardag under behandlingsperiod exempelvis måltider, skola, besök men även promenader och övriga aktiviteter.
•Reflekterande team för vårdpersonal där etiska dilemman kan
diskuteras i syfte att utveckla vård, stärka patientsäkerhet och möjliggöra patienters delaktighet i vård.
•Att tillämpa reflektion i vårdvardag för vårdpersonal. Exempelvis genom att vid arbetspassets slut reflektera över dagen i arbetslaget.
•Kontinuerlig handledning för vårdpersonal.

Referenser

Bremberg Sven. REFERENSER
Alderson, P. (2007). Competent children? Minor´s consent to health care treatment and
research. Social Science & Medicine. 65, 2272-2283.
Anthony, P. & Crawford, P. (2000) Service user involvement in care planning: the
mental health nurse´s perspective. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing,
7, 425-434.
Antonovsky, Aron (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. 254 s.
Arvidsson, B. & Skärsäter, I. (red.) (2006). Psykiatrisk omvårdnad: Att stödja
hälsofrämjande processer. Lund: Studentlitteratur. 187 s,
Cahill, J. (1996). Patient participation: a concept analysis. Journal of Advanced
Nursing, 24, 561-571.
Cahill, J. (1998). Patient participation - a review of the literature. Journal of Clinical
Nursing, 7, 119-128.
Claveirole, A. (2003). Listening to young voices: challenges of research with adolescent
mental health service users. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 11,
253-260
Coyne, I. (2006). Consultation with children in hospital: children, parents´ and
nurses´ perspectives. Journal of Clinical Nursing, 15, 61-71.
Coyne, I. (2008). Children´s participation in consultations and decision-making at
health service level: A review of the literature. International Journal of Nursing
Studies. 45, 1682-1689.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective live world research.
Lund: Studentlitteratur. 170 s.
Dahlberg, K. (2009/1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur.
153 s.
Day, C. (2008). Children´s and Young People’s Involvements and participation in
Mental Health Care. Child and Adolescents Mental Health. 13, 1. 2-8.
Ekstrand, A (2006). Hur mår Stockholms ungdomar? En studie av risk- och
skyddsfaktorers betydelse för psykisk ohälsa. Stockholm: Forsknings och
utvecklingsenheten, Stadsledningskontoret, Stockholms stad. 47 s.
Eldh, A., Ekman, I., Ehnfors, M. (2008). Considering patient non-participation in health
care. Journal of Compilation, 11, 263-271.
Engström, K. (2006). Tvång, delaktighet och tillit. I Engström, I, (red). Tvingad till
hjälp – om tvång, etik och tillit i barn- och ungdomspsykiatrisk vård, s. 73-94. Lund:
Studentlitteratur. 266 s.
Engström, K. (2008) delaktighet under tvång. Om Ungdomars erfarenhet I barn och
ungdomspsykiatrisk slutenvård. Västra Frölunda: Intellecta DocusSys. 245 s.
Florin, J., Ehrenberg, A., Ehnfors., M. (2008). Clinical decision-making: predictors of
patient participation in nursing care. Journal of Clinical Nursing, 17, 2935-2944.
Friberg, F. (red.) (2006). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. 135 s.
Gadamer, H-G. (2003). Den gåtfulla hälsan: Essäer och föredrag. Dualis förlag AB. s.
221.
Henriksen, J-O. & Vetlesen A, J. (2001). Etik i arbete med människor. Lund:
Studentlitteratur. s. 289.
Hickey, G. & Kipping, C. (1998). Exploring the concept of user involvement in mental
health through a participation continuum. Journal of Clinical Nursing, 7, 83-88.
Hermodsson, A., Hansson, C (2005). “Demokrati I det lilla?” Ungdomars delaktighet i
sin behandling. Statens institutions styrelse SIS. Forskningsrapport nr 2 2005.
Stockholm: Edita. 95 s.
ICN: S etiska kod för sjuksköterskor (1953/2007). Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening. 15 s.
Klang Söderkvist, B. (red). (2008). Patientundervisning. Studentlitteratur. 224 s.
Ketola, K. (2006). Delaktighet- vad betyder begreppet och hur upplevs delaktighet i
mötet mellan patient och kurator. Magister uppsats. Institutionen för medicin.
Enheten för psykosocial forskning Karolinska Institutet. 37 s.
Kiessling, T. & Kjellgren, K. (2004). Patienters upplevelser av delaktighet i vården.
Vård i Norden, 4, 31-35.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forsknings intervjun. Lund:
Studentlitteratur. 370 s.
Kuosmanen, L., Hätönen., H, Jyrkinen., A, Katajisto., J, Valimäki, M. (2006). Patient
satisfaction with psychiatric inpatient care. Journal of Advanced Nursing, 55(6), 655-
663.
Lag (SFS 1998:531)om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS).
Lammers, J. & Hapell, B. (2003) Consumer participation in mental health services:
looking from a consumer perspective. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 10, 385-392.
Larsson, I. (2008). Patient och medaktör. Studier av patientdelaktighet och hur sådan
stimuleras och hindras. Västra Frölunda: intellecta Docusys AB.
Larsson, I., Sahlsten, M., sjöström, B., Lindencrona, C., Plos. (2007). Patient
participation in nursing care from a patient perspective: a Grounded Theory study.
Scandinavian of Caring Sciences, 21, 313-320.
Lindgren, G. (1994). Fenomenologin i praktiken. I Svensson, P. & Starrin red.:
Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s. 91-111. Lund: Studentlitteratur . 211 s.
Malmström, S. & Györki, I. (1980) Bonniers svenska Ordbok. Otava: Albert Bonniers
Förlag. 408 s.
Molin, M. (2004). Delaktighet inom handikappsområdet- en begreppsanalys. I
Gustavsson, A, red.: Delaktighetens språk, s. 61-80. Lund: Studentlitteratur. 237s.
Mårtensson, E. & Fägerskiöld, A, M. (2007). A review of children´s decision-making
competence in health care. Journal of Clinical Nursing. 17, 3131-3141.
Nordengren, S. & Fridlund, B. (2001). Patients’ perceptions of self-determination as
expressed in the context of care. Journal of Advanced Nursing, 35, 117-125.
Offord, A., Turner, H & Cooper M. (2006). Adolescent Inpatient Treatment for
Anorexia Nervosa: A Qualitative Study Exploring Young Adults´ Retrospective
Views of Treatment and Discharge. European Eating Disorders Review. 14, 377-387
Pehrsson, A (red.)(2000). Mänskliga rättigheter för barn. Ett informationsmaterial om
FN:s konvention om barns rättigheter. Växjö: Förlagshuset Gothia. 84 s.
Robinson, F. (2009). Empowering patients to self-care. Practice Nurse, Vol. 38, Issue
10
Reilly, J. (2006). Patients´ and parents´ views of admission to an adolescent unit.
www.Nursingtimes.net
Runeson, I., Halsström, I., Elander, G. & Hermerén, G. (2002). Children´s participation
in the decision-making process during hospitalization: an observational study. Nursing
Ethics. 9. (6).
Sahlsten, M., Larsson, I., Sjöström, B., Lindencrona, C., Plos, K. (2007). Patient
Participation in nursing care: towards a concept clarification from a nurse perspective.
Journal of Clinical Nursing, 16, 630-637.
Sahlsten, M., Larsson, I., Sjöström, B., Plos, K. (2008). An Analysis of the Concept of
Patient Participation. Nursing Forum, Volume 43, NO.1, 2-11.
Shauer, C., Everett., A, del Vecchio. (2007) Promoting the value and practice of shared
Decision-making in mental health care. Psychiatric Rehabilitation journal, Volum 31,
54-61.
Sjölenius, B. (1989). Hälso- och sjukvårdsrätt Del 1 personalen i hälso- och
sjukvården. Lund: Studentlitteratur. 453 s.
Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009. Psykisk ohälsa. Valda delar kap. 3. Sid. 80-89.
10 s. 94-113. 20 s. Stockholm : Socialstyrelsen. 450 s.
Svensson, G. (2006). Lagstiftningen. I Ingemar Engström, (red).: Tvingad till hjälp-om
tvång, etik och tillit i barn- och ungdomspsykiatrisk vård, s. 151-170. Lund:
Studentlitteratur. 266 s.
Svennson, G. (2007). Barns rätt i hälso- och sjukvård. Pozkal: Studentlitteratur. 175 s.
Thorsén, H., Engström, I.(2006). Tvång, delaktighet och tillit. I Engström, I, (red).
Makt och etik, s. 101-115. Lund: Studentlitteratur. 266 s.
Waldau, S. (2001). Prioriteringar i hälso- och sjukvården – att hushålla för rättvisa.
Studentlitteratur. 136 s.
Wallén, G. (1993). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. 138
s.
Webster, S. & Harrison, L. (2007). Finding a way: a grounded theory of young people’s
experience of the pathway to mental health care. Australian Journal of Advanced
Nursing. Volume 26, Nr 2, 85-94.
http://www.fhi.se/sv/Vart-uppdrag/Halsoframjande-halso--och-sjukvard/
http://www.NE.se, Nationalencyklopedin, 10022

ungdomars stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder.
statens offentliga utredningar 2006:77 2006:2006:380. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa