Neurointensivvård i Västra Götalands Regionen: uppbyggnad av kunskapsdatabas för verksamhetsuppföljning, forskning och utbildning.
Registration number: VGFOUREG-1770
Projektmedel - Fortsättning (tidigare ansökan i pappersform)
Application started by: Daniel Stålhammar, 2003-09-03
Professional title at the time of application: Docent, överläkare
Work place at the time of application: Avdelning för Neurokirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/SU
Last updated / corrected by: Ivana Ferrari, 2006-03-22
Application received by: Regionala FoU-medel Västra Götalandsregionen
Granted and completed

Applicant: Daniel Stålhammar
Avdelning för Neurokirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/SU

Projekttitel och uppgifter om den sökande

Projektets ämnesområde

Neurokirurgi

VGR-projekt-nr:

52/02, 1052/02

Din anställningsform

Tillsvidareanställning i Västra Götalandsregionen

Disputerad

Sökande disputerad

Medarbetare

Medarbetare/Medsökande

Bengt Nellgård
Läkare, Skånes Universitets sjukhus

Arne Djurberg
Annan tjänstetitel, IVA Uddevalla Sjukhus

Bertil Rydenhag
Läkare, Neurokirurgen SU/Sahlgrenska

Heléne Seeman-Lodding
Läkare, SU/SS, Anestesi, Neuro IVA (NIVA)

Projektets innehåll

Projektstart

2002-01-01

Beräknat projektslut

2005-12-31

Sammanfattning

Bakgrund: Effektiv drift av sjukvård förutsätter fortlöpande återkoppling av resultaten men detta, vilket Hälso- och sjukvårdslagen föreskriver, sker sällan. Modern neurointensivvård (NIV) har medverkat till dramatiskt förbättrade och kostnadseffektiva resultat för patienter med allt svårare sjukdomstillstånd. En fortsatt god utveckling av den alltmer avancerade, kostsamma och framgångsrika NIV kräver snarast system för fortlöpande granskning av omvårdnadsmässiga, medicinska, livskvalitetsmässiga och ekonomiska aspekter.
Frågor: Hur tillgodoses de patientnära aspekterna inom NIV? Vilka medicinska resultat åstadkommes? Vad kostar denna vård? Skulle resurserna kunna fördelas på ett annat sätt för större nytta? Finns det patienter som skulle ha blivit bättre av NIV men som inte erhållit sådan?
För att besvara dessa frågor fordras beskrivning av omvårdnad, medicinska resultat och kostnader samt att man kan ordna patienterna i kategorier som kan jämföras inom VGR och internationellt. Vår hypotes är att detta är möjligt.
Studiedesign: En litteraturstudie med enkätdel, två prospektiva beskrivande och två hypotesprövande delstudier.
Patientmaterial: NIV-krävande patienter med traumatiska hjärnskador (TH) och subarachnoidal-blödningar (SAB) i VGR.
Metodik: Registrering av demografiska data, tidigare sjukdomar, tidiga basalfysiologiska och specifika neurologiska avvikelser samt vävnadsförändringar. Telefonenkät avseende besvär samt förmåga till oberoende liv vid 3 och 12 månader. Data i ordinarie patientdatabaser nyttjas. Prediktionsberäkningar görs med Bayesiansk statistik och logistisk regression.
Preliminära resultat: Den avslutade delstudien av omvårdnaden på NIVA visar hur struktureringen av information till anhöriga och de uppföljande kontakterna kan utformas.
Den beskrivande delstudien av medicinska resultat för TH- och SAB-patienter har lett till en översyn av hur journalregistreringen och uppföljningen bör genomföras samt hur smidig återvinning av information ur datajournallsystemen kan ske.
I arbetet med NIV-ekonomin kan kostnaderna i detalj hänföras till olika åtgärder och patientgrupper. Delstudien har härigenom skapat förutsättningar för en analys av hur resultaten är kopplade till resursinsatserna. Vidare, kostnadsanalysen är, tillsammans med resultat av den pågående delstudien om prediktion med CT-klassifikation, en viktig förutsättning för att skapa kategorier av NIV-patienter som är jämförbara och därmed närma sig frågan om fördelning av resursinsaterna för största nytta. Denna senare delstudie skall även kunna bidra till en mer standardiserad tidig riskbedömning av TH-patienterna i VGR och därmed ett snabbare och säkrare urval av patienter för neurointensivvård. Denna betydelse ser vi också som ett troligt viktigt resultat av den med de samverkande enheterna i VGR nu pågående granskningen av handläggningen av potentiella NIV-patienter i VGR.
Projektet har med den nu skapade NIV-databasen för år 2002 -03 för TH och SAB patienter tagit ett första steg mot att ta fram en komplett NIV-databas i VGR att kunna användas för uppföljning, forskning och utbildning.

---

Bakgrund

Neuro-intensivvården i Sverige har sedan c:a 15 år successivt omhändertagit en allt större grupp patienter med svåra neurologiska sjukdomar och skador. Sofistikerad diagnostik och övervakning samt helt nya behandlingsmetoder har i stort medfört dramatiskt förbättrade [Wärme et al 1991, Eker et al 1998, Naredi et al 1998] och kostnadseffektiva [Schalén et al 1993, Mirsik et al 2001] resultat.
Neurointensivvården i VGR, på Sahlgrenska Universitets-sjukhusets (SU) neurointensivvårdsavdelning (NIVA), tar hand om 3 – 400 patienter varje år. Två tredjedelar av dessa kommer via en IVA i regionen och till dessa återförs de som regel efter NIVA-vården (1 – 3 v) innan de fortsätter till olika rehabiliterings-enheterna.
För en effektiv patientfördelning mellan olika vårdnivåer krävs att man kan värdera bl a vårdresultat och kostnader samt att man kan definiera jämförbara patientgrupper. Detta har man under lång tid haft i fokus inom internationell forskning för allmän-IVA-patienter [Apolone 2000].
Det råder stor enighet, internationellt [Goldfrad et al 2000, Moreno & Matos 2001] och i Norden [Sv Förening för Anestesi & Intensivvård 2001, Pettilä et al 2000], om att fortsatt utveckling av den alltmer avancerade och kostsamma intensivvården kräver system för fortlöpande uppföljning av resultat och kostnader. Vidare, det är en förutsättning för vårt inledda deltagande i det europeiska samarbetet om neurointensivvården (Brain-IT) att vi väl kan beskriva insatser och resultat.

Syfte

Syftet är: - att ta reda på hur det går för patienter som har varit eller skulle kunna ha varit aktuella för neurointensivvård och vad denna vård kostar; - att klarlägga hur det patientnära arbetet genomföres; - att karakterisera grupper av NIV-patienter med likartad svårighetsgrad genom att skapa en Neurointensive Care Severity Score (NISS).
Eftersom vårt syfte innefattar att skapa ett system för fortlöpande och regionövergripande uppföljning drivs projektet i nära samverkan med berörda enheter i regionen (anestesi. allm kir, internmedicin) samt inbegriper det att värdera de instrument som idag nyttjas i vården; jfr nedan. Vidare skall vi testa hur de nu alltmer datoriserade patientjournalsystemen kan användas för att bygga upp en kunskapsdatabas för neurointensivvården i VGR att kunna nyttjas för uppföljning av vårdresultat samt för forskning och utbildning.

Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram

Frågor och hypoteser i respektive delstudier:
1. NIV-omvårdnad: Hur kan det patientnära arbetet och samarbetet med anhöriga bäst utformas?
2. NIV-resultat: Vilka medicinska resultat åstadkommes för patienter med traumatiska hjärnskador respektive subarachnoidalblödningar?
3. NIV-kostnader: Vad kostar utredning, operation och övrig behandling?
4. NIV-prediktion: Hypotes: Utifrån ett begränsat antal tidiga uppgifter om initialt status för TH-patienter kan man gruppera dessa efter skadans svårighetsgrad med en precision som är tillräcklig för att värdera vårdresultaten.
5. Potentiella NIV-patienter: Är urvalet av patienter det rätta? Hypotes: TH-patienter för vilka specialistvård inte bedömts tillföra något väsentligt avseende sena följder blir antingen helt bra eller avlider.

---

Metod: Studiedesign

För respektive delstudie:
1. NIV-omvårdnad: Litteraturstudie kombinerad med en enkätstudie.
2. NIV-resultat & 3. NIV-kostnader: prospektiva beskrivande.
4. NIV-prediktion & 5. Potentiella NIV-patienter: hypotesprövande

Metod: Urval

I respektive delstudie sålunda:
1. NIV-omvårdnad: För enkätdelen valdes patienter ur delstudie 2.
2. NIV-resultat: Samtliga TH- och SAB-patienter vårdade på NIVA/SU under 2002 med exklusion: - i TH-gruppen av lättare (RLS<4) fall och signifikanta extracerebrala hematom (EDH och SDH); - i SAB-gruppen av oklara fall (negativ angiografi)
3. NIV-kostnader: Samtliga patienter i Delstudie 2 och 4.
4. NIV-prediktion: Samtliga TH-patienter under år 2002 som avlidit, som vårdats på NIVA/SU samt de som varit aktuella för NIVA-vård enligt vad som framkommer i delstudie 5.
5. Potentiella NIV-patienter: TH-patienter som vårdats på IVA i VGR (KS, NU, NÄL, Skas & SÄS) och som av ansvariga bedömts antingen vara ”för bra” eller ”för dåliga” för att sändas till NIVA/SU, dvs vård på NIVA/SU ansågs inte kunna tillföra något väsentligt avseende utgången.

Metod: Datainsamling

All patientinformation registreras fortlöpande enligt ordinarie rutiner i patient-databaser (bl a Melior™, Ivarätt™, pat-adm-system, FoU-databaser och digitala bildarkiv).
TH- patienter kategoriseras utifrån: ålder, kön, tidigare sjukdomar, tidigare missbruk, RLS (bästa, tidiga) [Starmark et al 1988]), pupillreaktion vid ankomst, CT-förändringar (endast delstudie 4) [Marshall et al 1991 respektive Wardlaw et al 2002], TRISS [Joosse et al 2001], APACHE II/III [Knaus et al 1991] (dvs system som nyttjas i VGR och Sverige [Sv Fören Anest & Intensivvård 2001]), samt SAB-patienter enligt Hunt & Hess score, [Hunt & Hess 1968] och Fisher grade [Fisher & Kistler 1980]. Ekonomiska data hämtas ur SURF, PAX och IVARÄTT.
Sena följder kvantifieras vid 1 månad (delstudie 4), vid 3 månader (delstudie 2, 3 & 4) och vid 12 månader (delstudie 4) med en svensk version av Glasgow Outcome Scale GOS [Jennett & Bond 1973, Fredäng o a 2002:1, Svensson & Starmark 2002].
Informationsuttag sker med de system man inom SU och VGR nyttjar och avser att pröva (bl a: SAS, SPSS, QlikView) i samarbete med SU’s och VGR’s IT-organ.

Metod: Databearbetning

I respektive delstudie sålunda:
1. NIV-omvårdnad: Jfr delstudie 2.
2. NIV-resultat: ålder, kön, tidigare sjukdomar, tidigare missbruk, RLS (bästa, tidiga) [Starmark et al 1988]), pupillreaktion vid ankomst. Vid 3 mån förmåga till oberoende liv enl svensk version av Glasgow Outcome Scale GOS [Jennett & Bond 1973, Fredäng o a 2002:1, Svensson & Starmark 2002].
3. NIV-kostnader: Som i delstudierna 2 och 4 samt följande ekonomiska variabler: vårdtid (nettodygn), NEMS [Rothen et al 1999], totalkostnad, grundkostnad och särkostnader samt DRG.
4. NIV-prediktion: Som i delstudie 2 samt CT-förändringar enligt TCDB[Marshall et al 1991] respektive Edinburgh systemet [Wardlaw et al 2002]. Reliabiliteten (interobserver agreement)testas med kappa statistik [Schouten 1985] och S-H metod [Svensson & Holm 1994).För prediktionsberäkningar bearbetas materialet på två sätt: - med traditionell statistik (logistisk regression)(med Stat Konsultgruppen i Gbg) - med nyttjande av Bayesiansk statistik som vi själva utvecklat [Lindström o a 2002].
5. Potentiella NIV-patienter: I tillämpliga delar som i delstudie 2 samt vid 3 – 9 månader telefonenkät med svensk version av Glasgow Outcome Scale (jfr ovan).

---

Samarbete: Samverkanskoder

KS: Göran Eiman (GE, ssk), Christer Andersson (CA, VÖL, allm kir)
NU: Arne Djurberg (AD, ssk, IVA), Ingemar Hedman (IH, t f VC allmkir)
NÄL: Ulla Lennander (UL, ssk, IVA), Bo Johansson (BJ, tf VC, allm kir)
SkaS: Rigmor Sölvefjord (RS, ssk, IVA), Lars Johannsen (LJ, VC, allmkir)
SU: Erika Ström (ES, ssk, NIVA), Cecilia Fredäng (CF, ssk, NIVA) Bertil Rydenhag (BR, VÖL, neurokir NIVA), Ingrid Eiving (IE, ssk NIVA), Bengt Nellgård (BN, VÖL, anest, NIVA), Helen Seeman-Lodding (HS-L,öl, anest, NIVA), Magnus Johansson (MJ, forskare, civ ek, neurokir), Johan Ljungqvist (JL, forskare, med kand, neurokir), Lars Lindström (LL, docent, civ ing, neurokir), Tomas Skoglund (TS, med dr, ST-läk NIVA neurokir), Hans C-son-Silander (HCS, doc, BVC neurokir)
SÄS: Bodil Hjort (BH, ssk, IVA), Christer Drott (CD,öl, allmkir)

Samarbete: Beskrivning

I respektive delstudie deltar tillsammans med sökanden (DS) aktivt följande i: planering (**P), genomförande (**G), bearbetning (**B) och rapportering/dokumentation (**RD)
1. NIV-omvårdnad. **P: CF, ES, DS; **G: CF, ES; **B: CF, ES, DS; **RD: CF, ES
2. NIV-resultat. **P: CF, ES, DS, BN; **G: CF, ES; **B: ES, DS, HS-L, HC-S; **RD: ES, IE, DS, HC-S, HS-L, BN
3. NIV-kostnader. **P: MJ, HC-S, DS; **G: MJ; **B: MJ, LL, HC-S **RD: MJ, HC-S, DS,
4. NIV-prediktion. **P: DS, JL, LL, MJ; **G: JL, DS, TS, BR, HC-S; **B: JL, LL **RD: JL, TS, LL, HC-S, DS
5. Potentiella NIV-patienter. **P: DS, HC-S, IE, TS; **G: IE, GE, UL, AD, RS, BH; **B: IE, DS, HC-S, CA, IH, BJ, LJ, CD; **RD: DS, HC-S, IE, TS

---

Förväntat resultat / Betydelse

1. NIV-omvårdnad. Den inledande delstudien avseende de patientnära aktiviteternas betydelse inom neurointensivvården, vilken var en viktig drivkraft till att starta hela projektet, har nu slutförts som en 10 p uppsats vid vårdvetenskapliga fakulteten [Fredäng C & Ström E 2003] redovisande följande resultatet: ökad kunskap (om bl a strukturering av tidig information till anhöriga, tillgång till fortlöpande information, utformningen av de uppföljande kontrollerna) om hur patienter och anhöriga bör tas om hand har lett fram till utökad utbildning, förbättrade rutiner samt har här lagts grunden för hur en välstrukturerad uppföljning kan bli en del av neurointensivvårdens reguljära verksamhet.

2. NIV resultat. Denna allmänt beskrivande studie av år 2002’s NIVA-patienter med fokus på traumatiska hjärnskador och subarachnoidalblödingar har resulterat i en kartläggning av omfattning och fördelning m h t initial svårighetsgrad samt hur de sena följderna kan mätas och hur dessa blir i olika patientgrupper. Noterade ofullkomligheter i de nuvarande systemen har lett till en översyn och uppskärpning för bl a: - vad som skall registreras i patientjournalen, - hur uppföljningen kan genomföras, - hur tekniken för dataregistrering i patientjournalsystemen kan ske och – hur data skall kunna återvinnas från de olika delarna av den datoriserade patientjournalen. Detta sammantaget är nödvändiga förutsättningar för att kunna bygga upp en kunskapsdatabas för neurointensivårdspatienterna i VGR.

3. NIV -ekonomi.3. NIV -ekonomi. Denna detaljerade kartläggning av kostnaderna för TH- och SAB-patienterna på NIVA visar bl a: - skillnaderna i kostnader (i snitt per patient) mellan SAB (482+-322 kkr) och TH-patienter (416+-322 kkr) och mellan grupper inom dessa respektive diagnosområden; - att vårdtiden är dåligt korrelerad till kostnaderna (total och fördelning mellan särkostnader); - att kostnaderna varierar med graden av sena följder (GOS 3: 602 +-292 kkr, GOS 5: 342 +-176 kkr). Resultaten har även påvisat avvikelser i redovisningen som kan ha betydelse för kostnadsfördelningen samt har vi tagit ett steg mot att skapa ett underlag för kostnads – nyttoanalys och för optimering av resurstilldelningen till olika patientgrupper.
4. NIV-prediktion TH-CT. Resultaten i denna ännu inte avslutade delstudie visar att de två etablerade systemen för prediktion av tidigt resultat för TH-patienter som testats inte helt fyller de krav vi har vare sig vad gäller tillförlitlighet eller prediktiv förmåga [Ljungqvist J o a, manus]. Detta har lett till vi kommer att utarbeta en egen modifikation för vidare prövning. När denna fungerar kan det innebära att möjligheterna till en enhetlig CT-bedömning i VGR för svåra akuta TH-fall bidrar till ett säkrare urval av de patienter till NIVA/SU.

5. Potentiella NIV-patienter. Denna delstudie, i vilken samtliga samverkande enheter nu aktivt deltar, skall leda till en identifiering av de patienter ute i regionen som varit aktuella för överföring till NIVA/SU men där så inte skett. Kan vår hypotes förkastas kommer detta att leda till en med enheterna i regionen fördjupad analys av hur handläggningen av de svåra TH-fallen skall förbättras. En redan noterad bieffekt har varit det starkt positiva intresset för vår ansats från berörda kliniker i regionen. De erfarenheter vi på detta sätt får avseende handläggningen av TH-patienterna kommer ha stor betydelse för fortsatt arbete med bl a SAB- och stroke-patienter.

Referenser

Apolone G. The state of research on multipurpose severity of illness scoring systems: are we on the target? Intensive Care Med 26:1727-1729, 2000.
Bates D, Caronna JJ, Cartlidge NEF, Knill-Jones RP et al. A Prospective Study of Nontraumatic Coma: Methods and Results in 310 Patients. Ann Neurol 2:211-220, 1977.
Eker C, Asgeirsson B, Grände PO, Schalén W, Nordström CH. Improved outcome after severe head injury with new therapy based on principles for brain volume regulation and improved microcirkualtion. Crit Care Med 26:1881-1886, 1998.
Enblad P, Persson L. Impact on clinical outcome of secondary brain insults during the neurointensive care of patients with subarachnoid haemorrhage: A pilot study. JNNP 62:512-516. 1997.
Hütter BO, Kreitschmann-Andermahr I & Gilsbach JM… Health-related quality of life after subaracnoid hemorrhage: impacts of bleeding, computerized tomography findings, surgery, vasospasm, and neurological grade. J Neurosurg 94:241-251, 2001.
Fisher CM & Kistler JP et al. Relation of cerebral vasospsm to subarachnoid hemmorrhage
visualized by computerized tomographic scanning. J Neurosurg 1:1-9. 1980
Fredäng C och Ström Erika (2003). Patienters outcome och anhörigas roll efter subarachnoidal blödning. 10 p uppsats vid Inst för omvårdnad, Vårdvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.
Goldfrad C, Vella K, Rowan KM, & Black NA. Research priorities in critical care medicine in the UK. Intensiv Care Med 26:1480-1488, 2000
Klauber MR, Marshall LF, Luerssen TG, Frankowski R et al. Determinants of Head Injury Mortality: Importance of the Low Risk Patient. Neurosurg 24:31-36, 1989.
Knaus WA, Wagner DP, Draper EA, et al. The APACHE III prognostic system. Risk prediction of hospital mortality for critically ill hospitalized adults. Chest 100:1619-1636, 1991.
Jennett B, Bond M. Assessment of outcome after severe head injury. A practical scale Lancet 1:480-484, 1975.
Johansson M (2003). Mätning av kostnader i sluten sjukvård vid NIVA/SU. Modell och metod för patientbaserad kostnadsredovisning tillämpad i rutinsjukvård vid neurokirurgiska kliniken och neurointensivvårdsavdvelningen. Prel manus.
Joosse P, Soedarmo S, Luitse J & Ponsen K. 2001. Trauma Outcome Analysis of a Jakarta University Hospital Using the TRISS Method: Validation and Limitation in Comparison with the Major Trauma Outcome Study. J Trauma 50:134-140. 2001
Mirski M, Chang C & Cowan R . Impact of a Neuroscience Intensive Care Unit on Neurosurgical Patient Outcomes and Cost of Care. J Neurosurg Anest 13:2: 83-92, 2001
Moreno R & Matos R. Outcome prediction in intensive care. Solving the paradox. Intensive Care Med 27:962-964, 2001
Naredi S, Eden E, Zäll S, Stephensen H, Rydenhag B. A standardized neuro-surgical-/neurointensive therapy directed toward vasogenic edema after severe traumatic brain injury: clinical results. Intensive Care Med 24: 446-451, 1998.
Pettilä V, Kaarola A & Mäkeläinen A. Health-related quality of life of multiple organ dysfunction patients one year after intensive care.
Rothen HU, V Kung, DH Ryser, R Zurcher & B Regli. Validation of "nine equivalents of nursing manpower use score" on an independent data sample. Intensive Care Med 25:606-611 (1999).
Starmark JE, Stålhammar D, Holmgren E. The Reaction Level Scale (RLS85). Manual and Guidelines. Acta Neurochi 91:12-20, 1988.
Svensson E, Holm S. Separation of systematic and random diiference in ordinal rating scales. Stat Med : 13:2437-2453 (1994).
Svensson E, J-E Starmark, S Ekholm et al. Analysis of interobserver disagreement in the assessment of subarachnoid blood and acute hydrosephalus on CT scans. Neurol Res 18:487-494 (1996).
Svensson E & Starmark J-E. Evaluation of individual and group changes in social outcome after aneurysmal subarachnoid haemorrhage: A long-term follow-up study. J Rehab Med 2002; 34: 251-259.
Sv Förening för Anestesi & Intensivvård. Riktlinjer för Intensivvårdsrergistrering 2001
Sörbo A, Rydenhag B. Sammanhållen vårdkedja ger bättre prognos vid svår hjärnskada. Läkartidningen 98:1244-1247, 2001.
Wardlaw JM, Easton VJ & Statham P. Which CT features help predict outcome after head injuryd? J Neurol Neurosurg Psychiatry 2002; 72:188-192.
Wärme P-E, Bergström R & Persson L. Neurosurgical Intensive Care Improves Outcome After Severe Head Injury. Acta Neurochir 110:57-64, 1991.
Åsberg et al Acta Psych Scand Suppl 1978: 271:5-27

Forskningsetikkommitté och myndigheter

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

Bedöms ej behöva intyg om etisk prövning

---

Vad som har hänt i projektet före denna ansökan

Ekonomisk redovisning av tidigare regionala VGR-medel

---

Hur har projektet förlöpt hittills?

Vad har gjorts hittills?

I delstudierna har sökanden (DS)respektive medarbetarna (v g se under: Samarbete: Samverkanskoder) utfört följande sedan sept 2002.
1. NIV-omvårdnad. Bearbetn: ES, CF; Rpt/dok: ES, CF, DS. Delstudien avslutad (Fredäng & Ström 2003)
2. NIV-resultat. Genomför: ES, CF, IE; Bearbetn: ES, DS, HS-L, HC-S; Alla data är insamlade. Analys pågår men Rpt/dok: blir ngt förskjutet pga barnafödande.
3. NIV-kostnader. Plan: MJ, HC-S, DS; Genomför: MJ; Bearb: pågår MJ, HC-S & DS; Rpt/dok: MJ, HC-S, DS prel manus föreligger (Johansson et al)
4. NIV-prediktion. Plan: DS, HC-S, JL; Genomför: MJ, TS, DS. Bearb: JL, LL, TS, HC-S, DS. Data för c:a 60 pat klara och bearb pågår. Rpt/dok: JL, LL, DS, prel-manus föreligger (Ljungqvist et al)
5. Potentiella NIV-patienter. Plan: DS, AD, HC-S, IE, MJ. Genomför: Datainsamlingen har kommit igång väl på samtliga enheter i regionen under ledning av IE och tillsammans med GE, AD, RS, UL, BH, på resp sjkh.

Publikationer

Fredäng C och Ström Erika (2003). Patienters outcome och anhörigas roll efter subarachnoidal blödning. 10 p uppsats vid Inst för omvårdnad, Vårdvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet.

Lindström L, Emanuelsson I & Stålhammar. 2002:2. Quality of Life in Mild Head Injured Patients: a Test of Prediction of Individual Outcome for Future Decision Support Systems. Manus accepterat.

Ljungqvist J, Skoglund T, Lindström L, C-son Silander H, Stålhammar D. Classification of initial CT changes for prediction of the early course after traumatic brain injury. Manus.

Johansson M, C-son Silander H, Stålhammar D. Mätning av kostnader neurointensivvårdsavdelning. Intern rapport.

Vetenskapliga möten

Fredäng C, Skoog C, Ström E, Starmark J-E and Stålhammar D. 2002:1. Assessment of Outcome after Neurointensive Care: Interrater variability for a Swedish Revision of the Glasgow Coma Scale, GOS90. Proc Scand Neurosurg Soc 2002 Abstract.
Holmqvist-Andersson E, Emanuelson I, Starmark J-E and Stålhammar D. 2002. Follow up of Neurointensive Care: Consistency and Construct Validity of Assessment of Psychopathological Disturbances. Proc Scand Neurosurg Soc 2002 Abstract.
Lindström L, Emanuelson I, Rydenhag B, Nellgård B and Stålhammar D. 2002:1. Prediction of Outcome in Individual Patients after Cerebral Insults by Algortihms based on Bayesian Statistics. Proc Scand Neurosurg Soc 2002 Abstract.
Stålhammar D, Rydenhag B, Nellgård B, Seeman-Lodding H, Johansson M and Sandö P. Neurointensive Care Registry in Western Sweden: on line analysis and processing by a new tool (QlikViewTM). 2002:1. Proc Scand Neurosurg Soc 2002 Abstract.
Stålhammar D, Rydenhag B, Nellgård B and Seeman-Lodding H. 2002:2. Neurointensive Care Registry in Western Sweden. Proc Scand Neurosurg Soc 2002 Abstract.
Stålhammar D, Rydenhag B, Nellgård B & Seeman-Lodding H. 2002:3. Neuro-intensiv-vårds-register i VGR.Sv läkaresällskapets Riksstämma 2002. Abstract.
Stålhammar D, Silander H, Johansson M, Eiving I, Rydenhag B, Nellgård B and Seeman-Lodding H. Neurointensive Care Registry in Västra Götalands Regionen, Sweden:First years's results. 1:st Scandinavian and Baltic Congress. Riga 2003. Abstract.

Äskade medel för kommande kalenderår

Ekonomisk sammanställning