1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

To live with heart rhythm disturbance (arrhythmias) - with focus on symptoms and health related quality of life

Sammanfattning av projektet

Vetskapen om att när som helst kunna drabbas av hjärtrytmrubbning (arytmi) kan påverka en persons hela livssituation, fysiskt såväl som psykiskt. Påverkan på det dagliga livet kan upplevas både under pågående besvär likaväl som under besvärsfria perioder. Hjärtrytmrubbning kan vara ihållande eller komma attackvis (ex. paroxysmal supraventrikulär takykardi - PSVT). Förekomsten av PSVT i den svenska befolkningen beräknas till ungefär ½-1% och beträffande den allra vanligast förkommande hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer (som ökar med stigande ålder) beräknas förekomsten till drygt 10% vid ålder på 80 år och uppåt.

Det finns ett antal olika former av hjärtrytmrubbningar exempelvis: AV-nodal återkopplingstakykardi (AVNRT), Wolff-Parkinson-White (WPW)-syndrom, fokal förmakstakykardi (FAT), förmaksfladder, förmaksflimmer och ventrikulär arytmi i form av frekventa ventrikulära extraslag och ventrikulär takykardi.

Det finns olika behandlingsalternativ tillgängliga för patienter med hjärtrytmrubbning såsom behandling med läkemedel eller med s.k.radiofrekvensablation (RF-ablation, eller med alternativ ablationsteknik).
Behandling med läkemedel kan fungera tillfredställande för en del patienter men kan för andra vara otillräckligt i effektivitet eller medföra mer eller mindre uttalade besvär av biverkningar.
Behandling med RF-ablation har funnits tillgänglig i Sverige sedan 1991 och kan för ett antal patienter innebära möjlighet att bli botade.

Studier på PSVT-patienters hälsorelaterade livskvalitet (HRQOL)har visat att även om tillståndet oftast klassas som godartat, patienterna är relativt unga och i övrigt friska, så har dessa patienter en lägre HRQOL när de jämförs med en normalpopulation.
En studie har även påvisat att patienter som bedömts som framgångsrikt behandlade vid RF-ablationstillfället inte alltid upplevde sig botade, en tid efter sin behandling.

Många patienter med förmaksflimmer upplever besvär av sin hjärtrytmrubbning, något som kan medföra en mer eller mindre uttalat sänkt HRQOL. Även för denna patientgrupp har ablationsbehandling blivit ett allt mer vanligt behandlingsalternativ. Denna behandling är och har varit under intensiv utveckling under ett antal år, med uppdaterade internationella behandlingsrekommendationer som följd.

Det av stor vikt att kunna utvärdera och följa upp patienter efter utförd/insatt behandling för att utvärdera behandlingsresultatet.
Utöver att objektivt följa och utvärdera patienternas hälsostatus med EKG, bandspelning av hjärtrytmen m.m. så är det värdefullt att kunna utvärdera patienternas egna upplevelser (patient-reported outcomes - PROs) av sin situation. Att utvärdera symtombörda och att mäta HRQOL ger möjlighet till att kunna fånga patienternas subjektiva upplevelser, både före och efter olika former av behandling. Dessa utvärderingar kan vara värdefulla komplement i uppföljningen efter behandling, som kvalitetssäkring, där sjukvården kan kartlägga behandlingsresultatet och snabbt kunna fånga upp de som behöver kompletterande behandling.

Hälsorelaterad livskvalitet kan mätas både generellt och specifikt i förhållande till ett speciellt sjukdomstillstånd. Optimalt kan vara att kunna kombinera generell och sjukdomsspecifik utvärdering.
Till detta behövs frågeformulär som är utvärderade beträffande trovärdighet och tillförlitlighet(validerade och reliabilitetstestade) . Det är viktigt att undersöka på ett tillförlitligt sätt så att resultaten blir trovärdiga och att man mäter det som var avsett att mätas.

Det finns tillgång till generella d.v.s. allmänna frågeformulär för att belysa hälsorelaterad livskvalitet, men det saknas validerat sjukdomsspecifikt frågeformulär för patienter med olika former hjärtrytmrubbning, som belyser både symtombörda och hälsorelaterad livskvalitet.

Detta projekt syftar till att beskriva arytmipatienters HRQOL före och efter behandling med RF-ablation samt är ett utvecklingsprojekt av ett sjukdomsspecifikt frågeformulär för patienter med olika former av hjärtrytmbesvär.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Heart

The hollow, muscular organ that maintains the circulation of the blood.

Tachycardia

Abnormally rapid heartbeat, usually with a HEART RATE above 100 beats per minute for adults. Tachycardia accompanied by disturbance in the cardiac depolarization (cardiac arrhythmia) is called tachyarrhythmia.

Quality of Life

A generic concept reflecting concern with the modification and enhancement of life attributes, e.g., physical, political, moral and social environment; the overall condition of a human life.

Academic Dissertations

Works consisting of formal presentations made usually to fulfill requirements for an academic degree.

Questionnaires

Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.

Heart Diseases

Pathological conditions involving the HEART including its structural and functional abnormalities.

Arrhythmias, Cardiac

Any disturbances of the normal rhythmic beating of the heart or MYOCARDIAL CONTRACTION. Cardiac arrhythmias can be classified by the abnormalities in HEART RATE, disorders of electrical impulse generation, or impulse conduction.

Cardiovascular Diseases

Pathological conditions involving the CARDIOVASCULAR SYSTEM including the HEART; the BLOOD VESSELS; or the PERICARDIUM.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2006-06-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2009-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2013-06-01

Publikationer från detta projekt

1. Wolff-Parkinson-White Syndrome and Atrioventricular Nodal Re-Entry Tachycardia in a Swedish Population: Consequences on Health-Related Quality of Life.
   Walfridsson Ulla, Strömberg Anna, Janzon Magnus, Walfridsson Håkan.
   Pacing and clinical electrophysiology : PACE 2009:32[Source: User]

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten tillämpas redan i praktisk verksamhet.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Internationellt (i flera länder)

Tillämpning av resultat - beskrivning

Vetenskaplig artikel nummer 2, som beskriver arytmipatienters HRQOL efter behandling med RF-ablation är accepterad för publicering i Heart & Lung och är nu "in press".

ASTA-formulärets valideringsversion är databearbetad och 2 vetenskapliga artiklar kommer att skickas till internationell tidskrift innan juli 2011.

Frågeformuläret ASTA, som utvärderar symtom , symtombörda och Hälso-Relaterad Livskvalitet hos arytmipatienter används i nuläget inom studier på två sjukhus i Sverige och planeras användas i internationell läkemedelsstudie, planerad start 2011.

I april, 2011, kommer ASTA-formuläret att vara slutgiltigt reviderat och ny datainsamling kommer att starta senast 2011 05 01 för fastställande av slutversionen.

Vid denna datainsamling kommer utvärdering göras beträffande formulärets stabilitet att kunna visa likvärdiga resultat vid upprepad mätning under kort tidsperiod (test-retest) samt att formuläret kan påvisa förändring över tid ex. före och efter utförd behandling (responsiveness).

Kommentar från projektledaren

Projektet fortlöper med bra progress. I och med start av nästa datainsamling, för stadfästa slutversionen av ASTA-formuläret, så kommer formuläret tas i kliniskt bruk för kvalitetsuppföljning av arytmipatienter på kardiologkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping. Formuläret kommer att ge en utökad möjlighet till kvalitetsutvärdering av olika former av behandlingar och belysa patienternas upplevelser av sin situation (subjektiv utvärdering), detta som komplement till annan klinisk uppföljning med EKG .m.m (objektiv utvärdering).