1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Children with orofacial clefts: Investigation of caries prevalence, cariesrisk and their health related quality of life.

Sammanfattning av projektet

Målsättning

Målsättningen med projektet är att studera kariesrisk, kariesförekomst, närvaro och fördelning av bakterier samt livskvalitet och livssituation hos barn med läpp-käk-gomspalt (LKG) i jämförelse med barn utan spalt. Undersökningen ska visa om det finns behov av extra förebyggande åtgärder gällande tandhälsa, livskvalitet och livssituation hos barn med läpp-, käk- gomspalt. Om detta behov finns kommer ett individuellt anpassat program att utformas.

Bakgrund

LKG är en relativt vanlig missbildning. Varje år föds det mellan 150–200 barn i Sverige med någon form av LKG, vilket motsvarar 1.8/1000 nyfödda. I flera studier har en ökad kariesförekomst uppmärksammats hos barn med LKG samtidigt som andra studier inte kunnat visa detta samband. Under de senaste årtiondena har karies minskat i Sverige och i de flesta industrialiserade länder. Det finns endast en artikel publicerad där karies har studerats hos svenska barn med LKG och den är mer än 20 år gammal. Det är därför av intresse att studera kariesprevalensen hos barn med LKG i Sverige idag.

Orsaken till karies är komplex och multifaktoriell. Motståndskraften mot karies och risken att utveckla skador påverkas av tänders uppbyggnad, kost, bakterier, salivens sammansättning, munhygien, fluorexponering och sannolikt även av ett flertal okända faktorer. Specifika bakterier såsom mutansstreptokocker och laktobaciller har sedan länge associerats med utveckling av karies. Mutansstreptokocker i saliv hos barn har visat sig vara kopplat till frekventa mellanmål och närvaro av laktobaciller. Vissa studier har visat att barn med LKG har en ökad risk att bli infekterade av dessa bakterier när de behandlas med gomplattor i låg ålder medan andra studier på barn och ungdomar inte finner någon skillnad i antalet mutansstreptokocker och laktobaciller hos barn med spalt och de utan.

Ett samband har även hittats mellan karies och höga halter av stressrelaterade faktorer i saliv såsom kortisol och alfa-amylas. Andra studier har visat att barn som haft många öroninflammationer har en förhöjd kariesrisk. Det vore intressant att studera om det finns skillnader i motståndskraften mot/risken för att utveckla karies mellan barn med och utan LKG.

Barn med LKG har problem med hörsel. Det beror på att örontrumpeten inte fungerar normalt. Ett undertryck kan uppkomma som gör att vätska samlas i mellanörat och påverkar hörseln negativt.

Barn med spalt har oftare svårighet med språkljud till följd av att mjuka gommen är för kort eller har minskad rörlighet. Talet bli då nasalt. Det nasala talet uppfattas som negativt av andra barn.

Barn med spalt har ett avvikande utseende. Det är dessutom vanligt med förändringar i käkars storlek och form, avvikelser i tänders antal, var tänderna kommer i munnen, och tänders uppbyggnad hos barn med LKG. Under tidig barndom är inte barnen medvetna om dessa skillnader, men senare blir de medvetna om sin spalt och känner sig annorlunda på grund av sitt utseende, talsvårigheter och att de behandlas annorlunda då de behöver genomgå kirurgi, talträning och tandreglering. Studier har visat att barn med spalt uppfattas som mindre attraktiva, mindre intelligenta och mer aggressiva. Många av barnen blir således retade för sitt utseende och tal. Att bli retad i barndomen är kopplat till ångest, depression, ensamhet, och rädsla för negativ utveckling i vuxen ålder. En svag självbild är vanligt.

Utseende och tal är viktiga faktorer när det gäller livskvalitet. Studier har visat att barn med mindre allvarliga språkproblem har bättre livskvalitet än de med stora talsvårigheter, liksom att barn med spalt, som behöver omfattande behandling såsom tandreglering och talträning, har lägre livskvalitet än barn med spalt som inte behöver omfattande behandling.

Vuxna med LKG rapporterar lägre livskvalitet men ingen skillnad i mening med livet. Det finns också studier som inte kunnat visa denna skillnad. Det är därför intressant att studera om barn utan LKG blir utsatta för mobbning lika mycket som barn med LKG och om livskvaliteten hos barnen är lika. Detta kommer att studeras med hjälp av en enkät, Kidscreen. Enkäten belyser fysisk hälsa, psykisk hälsa, humör och känslor, autonomi, föräldrarelationer, finansiella resurser, kamrater och socialt stöd, skolmiljö, mobbning och social acceptans. Enkäten är designad för att mäta hälsorelaterad livskvalitet hos friska och kroniskt sjuka barn och mäter både positiva och negativa aspekter.

Människans stressystem är avpassat för kortvarig aktivering och därefter återgång till viloläge för återhämtning. Längre tids belastning orsakar problem. Stressystemets huvudkomponenter är autonoma nervsystemet, som frisätter katekolaminer, samt hypothalamic-pituitary axis (HPA-axeln), som frisätter kortisol. Dessa båda system samverkar. Systemen är olika känsliga för stress, HPA-axeln är mindre känslig än autonoma nervsystemet. HPA-axeln kan beskrivas som samspelet mellan hypofys, hypothalamus och binjurar. Störningar i HPA-axeln kan exempelvis inverka på immunförsvaret, inlärningsförmågan, insöndringen av tillväxthormon och könssteroider. En överaktivitet i HPA-axeln kan leda till höga eller låga halter av kortisol i serum och saliv. Kortisol påverkar sinnestämning och såväl överskott som underskott är förknippat med depression. Vid insöndring av katekolaminer aktiveras salivkörtlar till att utsöndra proteinrik saliv. Alfa-amylas är ett av de protein som produceras och har visat sig vara en känslig markör för att studera stressrelaterad aktivitet i autonoma nervsystemet. Barn med LKG utsätts för många undersökningar, behandlingar och har ett avvikande utseende. Har barn med LKG en mer stressad livssituation i jämförelse med barn utan LKG? Detta kommer att undersökas genom att analysera mängden kortisol och alfa-amylas i saliv även eventuella skillnader i värde mellan morgon och kvällssaliv.

Syfte

• Studera kariesprevalens hos barn med LKG i jämförelse med en kontrollgrupp.
• Analysera antalet mutansstreptokocker och laktobaciller i saliv samt salivens buffrande förmåga i studie- och kontrollgrupp.
• Utvärdera livskvalitet och förekomsten av att bli utsatt för mobbning hos barn med LKG i jämförelse med en kontrollgrupp.
• Analysera mängden kortisol och alfa-amylas i saliv hos barn med LKG och jämföra med en kontrollgrupp.

Material och metod

Barn som behandlas av LKG-teamen i Göteborg och Linköping kommer att inbjudas till att medverka i studien. Studien kommer att omfatta två åldergrupper, 5-åringar och 10-åringar. En kamrat till varje barn kommer att inbjudas till att medverka som kontroll. Sammanlagt kommer cirka 330 barn att undersökas.

Klinisk undersökning, uppsamling av saliv och utlämning av enkät kommer att göras av två undersökare. I samband med den kliniska undersökningen kommer även uppgifter gällande allmän hälsa, kost, munhygienvanor samt fluorexponering att tas upp. Riskbedömning gällande karies kommer att göras. Mängden kariesrelaterade bakterier i saliv kommer att studeras med hjälp av enkla odlingstester men också med en microarray teknik för att upptäcka och identifiera de mest vanligt förekommande bakterierna. Salivens buffrande förmåga kommer att undersökas. Dessutom kommer barnen att få skicka in saliv som samlats upp med speciella ”tops”. Dessa salivprov samlas en morgon och en kväll. Från dessa salivprover kommer stressrelaterade biomarkörer att analyseras.

I 5-års gruppen kommer föräldrar att få fylla i enkäten Kidscreen föräldraversion och i 10-års gruppen kommer barnen få fylla i barnversionen.

Kunskapsvinster

Studien kommer att visa om barn med spalt har behov av extra preventiva åtgärder gällande mun- och tandhälsa, livskvalitet och livssituation. Om så är fallet bör de erbjudas individuellt anpassade förebyggande åtgärder gällande mun- och tandhälsa utifrån de riskfaktorer som framkommer i vår studie. Om barn med spalt visar sig ha en lägre livskvalitet och en mer stressad livssituation bör de erbjudas stöd under uppväxten.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Cleft Lip

Congenital defect in the upper lip where the maxillary prominence fails to merge with the merged medial nasal prominences. It is thought to be caused by faulty migration of the mesoderm in the head region.

Cleft Palate

Congenital fissure of the soft and/or hard palate, due to faulty fusion.

Dental Caries

Localized destruction of the tooth surface initiated by decalcification of the enamel followed by enzymatic lysis of organic structures and leading to cavity formation. If left unchecked, the cavity may penetrate the enamel and dentin and reach the pulp. The three most prominent theories used to explain the etiology of the disease are that acids produced by bacteria lead to decalcification; that micro-organisms destroy the enamel protein; or that keratolytic micro-organisms produce chelates that lead to decalcification.

Quality of Life

A generic concept reflecting concern with the modification and enhancement of life attributes, e.g., physical, political, moral and social environment; the overall condition of a human life.

Stress, Psychological

Stress wherein emotional factors predominate.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Ekonomiska stöd till projektet

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-09-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2012-03-01