1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Sammanfattning
BAKGRUND
Risken för att ett foster skall ha en kromosomrubbningen ökar med moderns ålder. Kvinnor över 35 år erbjuds därför olika metoder för fosterdiagnostik. Celler från fostret utsöndras till fostervattnet via hud, mag-tarmkanal och urinvägar och med ett fostervattenprov kan man få tillgång till dessa celler. Genom odling i näringslösning mångfaldigas fostercellerna och vid celldelning kan man analyser fostercellernas kromosomer. Fostervattenprov utförs vanligen efter 15 fulla graviditetsveckor och odlingen tar cirka 2 veckor. Väntetiden kan vara en psykologiskt påfrestande period.
Även moderkakan innehåller fosterceller, som kan analyseras efter provtagning. En stor fördel med moderkaksprov i relation till fostervattenprov är att provet kan tas tidigare i graviditeten (graviditetsvecka 10-11). Dessutom kan provet analyseras redan efter några dagar. Det finns risk för komplikationer på grund av själva provtagningen och det gäller såväl fostervatten- som moderkaksprov. De vanligaste komplikationerna är infektion, blödning, fostervattenläckage och missfall.

SYFTET
Syftet är undersöka konsekvenserna av själva provtagningsproceduren vid moderkaksprov. Graviditetsförlopp, förlossningssätt och de födda barnens tillstånd för en studiegrupp av mödrar, som genomgått moderkaksprov, jämförs med en kontrollgrupp av mödrar som inte genomgått någon invasiv fosterdiagnostik.

METOD
Mödrar som genomgått invasiv provtagning vid Näl finns registrerade i en databas och de mödrar där analysen visade med normal kromosomuppsättningen utgör studiegrupp. Matchande kontroller väljs på ett systematiskt sätt ur en databas med mödrar, som enbart blivit undersökta med ultraljud för graviditetslängsbestämning.
Mellan grupperna jämförs antalet missfall, intrauterint dödsfall och perinatal mortalitet. Dessutom jämförs graviditetslängd vid förlossning, barnens vikt, missbildningar och antalet fall med asfyxi och vårddagar på neonatalavdelning.

FÖRVÄNTAT RESULTAT
En 1%-igt ökad risk för missfall kan förväntas efter moderkaksprov trots normal kromosomuppsättning, vilket noterats i tidigare studier. För övriga parametrar kommer sannolikt ingen skillnad att påvisas.

BETYDELSE
Studien har ett allmänt intresse för att belysa graviditetsförlopp och förlossningsutfall för mödrar som genomgått moderkaksprov. För Västra Götalandsregionen har metoden ett särskilt intresse, då moderkaksprov eventuellt kan ingå i regionens planering av den framtida fosterdiagnostiska verksamheten.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Pregnancy

The status during which female mammals carry their developing young (EMBRYOS or FETUSES) in utero before birth, beginning from FERTILIZATION to BIRTH.

Delivery, Obstetric

Delivery of the FETUS and PLACENTA under the care of an obstetrician or a health worker. Obstetric deliveries may involve physical, psychological, medical, or surgical interventions.

Placenta

A highly vascularized mammalian fetal-maternal organ and major site of transport of oxygen, nutrients, and fetal waste products. It includes a fetal portion (CHORIONIC VILLI) derived from TROPHOBLASTS and a maternal portion (DECIDUA) derived from the uterine ENDOMETRIUM. The placenta produces an array of steroid, protein and peptide hormones (PLACENTAL HORMONES).

Mortality

All deaths reported in a given population.

Abortion, Spontaneous

Expulsion of the product of FERTILIZATION before completing the term of GESTATION and without deliberate interference.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2007-06-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2008-06-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2010-12-31

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

FOSTERDIAGNOSTIK Risken för att ett foster är bärare av en extra uppsättning av någon av kromosomerna 13, 18 och 21 s.k. trisomi ökar med den blivande moderns ålder. Den vanligaste rubbningen är trisomi 21, som också kallas mongolism eller Downs syndrom. Kvinnor, som är över 35 år eller som har andra kända riskfaktorer för kromosomavvikelse har därför rutinmässigt erbjudits fosterdiagnostik. För att analysera fostrets kromosomer, måste man idag genomföra en invasiv provtagning i form av fostervattenprov eller moderkaksprov. Provtagningen sker under ultraljudskontroll. Det finns en risk att provtagningen medför missfall och den risken överstiger i många fall den åldersrelaterade risken för kromosomavvikelse. Det är anledningen till att alternativa icke-invasiva metoder utvecklats. Internationellt används sedan länge blodprov i andra trimestern (trippeltest), ultraljud (mätning av fostrets nacktjocklek) eller kombinationen mätning av nacktjocklek och blodprov (KUB) i graviditetsvecka 11-14. Metoderna ger en bättre riskbedömning för kromosomavvikelse än enbart moderns ålder [1]. I fall med en teoretiskt framräknad ökad risk väljer kvinnan som regel att genomgå provtagning för analys av fostrets kromosomuppsättning, vilket endast kan ske som fostervatten- eller moderkaksprov. Fostervattenprov är sedan länge en etablerad provtagningsteknik vid Kvinnokliniken på Näl och moderkaksprov introducerades 1991. Det är möjligt att kombinationen mätning av nacktjocklek och blodprov (KUB) i graviditetsvecka 11-14 kommer till användning som riskvärdering för kromosomavvikelse inom Västra Götaland. I sådant fall blir moderkaksprov den dominerande metoden för slutlig analys. Denna studie har därför inriktats på att undersöka konsekvenserna av provtagningsproceduren vid moderkaksprov. PROVTAGNINGSMETODER Celler från fostret utsöndras till fostervattnet via hud, mag-tarmkanal och urinvägar och med ett fostervattenprov får man tillgång till dessa celler. Genom odling i näringslösning mångfaldigas fostercellerna och vid celldelning kan man analyser fostercellernas kromosomer. Fostervattenprov utförs vanligen efter 15 fulla graviditetsveckor och odlingen tar cirka 2 veckor. Väntetiden på provsvar kan vara en psykologiskt påfrestande period [1, 2]. En stor fördel med moderkaksprov i relation till fostervattenprov är att provtagningen kan utföras tidigare i graviditeten (graviditetsvecka 10-11). Dessutom kan materialet vid denna typ av provtagning analyseras tidigare så att man kan få svar på några dagar.
KOMPLIKATIONER Det finns risk för komplikationer på grund av själva provtagningen och det gäller såväl fostervatten- som moderkaksprov. De vanligaste komplikationerna är infektion, blödning, fostervattenläckage och missfall. De flesta missfall uppstår inom en vecka efter provtagningen. Moderkaksprov har inte visat sig medföra större graviditetsförlust än fostervattenprov [3] och riskökningen skattas liksom vid fostervattenprov till ca 1 % (1). Vid moderkaksprov har tidigare beskrivits en speciell typ av komplikation med avsaknad av en del av en extremitet som exempelvis ett finger, en arm eller fot. Dessa missbildningar förekommer i enstaka fall vid provtagning före graviditetsvecka 9-10 [4, 5]. Ökad risk för denna typ av missbildningar (reduktionsmissbildningar) har inte påvisats i senare studier vilket troligen beror på att moderkaksproven nu som regel utförs efter 10 fulla graviditetsveckor.
FÖRUTSÄTTNINGAR Samtliga mödrar som genomgått moderkaksprov på Kvinnokliniken Näl finns registrerade i en relationsdatabas Access sedan 1991, då metoden introducerades. I en liknande databas finns samtliga mödrar, som blivit undersökta med ultraljud enbart för graviditetslängdsbestämning. Det finns därför möjlighet att genomföra en jämförande retrospektiv registerstudie. Graviditetsutfallet för mödrar som genomgått moderkaksprov kan jämföras med matchande mödrar som inte tagit något prov. Studiegruppen omfattar mödrar som genomgått moderkaksprov under en 15-års period (1991-2005).
BETYDELSE Moderkaksprov har i Sverige tidigare enbart genomförts vid universitetssjukhusen och verksamheten vid Näl är därför nationellt sett unik. Studien har ett allmänt intresse för att belysa graviditetsförlopp och förlossningsutfall för mödrar som genomgått moderkaksprov. För Västra Götalandsregionen har metoden ett särskilt intresse, då moderkaksprov eventuellt kan ingå i regionens planering av den framtida fosterdiagnostiska verksamheten.

Syfte

Syftet är att genomföra en retrospektiv registerstudie, där graviditet, förlossningssätt och de födda barnens tillstånd jämförs mellan en studiegrupp av mödrar, som genomgått moderkaksprov och en kontrollgrupp av mödrar som inte genomgått någon invasiv fosterdiagnostik.

Frågeställning / Hypoteser

A. Kan man påvisa en ökad risk för missfall efter moderkaksprov?
B. Är den ökningen i så fall högre eller lägre än 1%? Kan man påvisa signifikanta skillnader mellan studie- och kontrollgruppen beträffande: 1. Antal missfall 2. Antalet intrauterint dödsfall 3. Graviditetslängd vid förlossning. 4. Förlossningssätt 5. Antalet fall med asfyxi 6. Barnens vikt 7. Vårddagar på neonatalavdelning 8. Perinatal mortalitet 9. Missbildningar

Metod: Gruppindelning

MATCHNING Vid moderkaksprovet har fostret undersökts med ultraljud och graviditetens längd har beräknats baserat på fostrets längd (Crown-Rump Längd, CRL). Utgående från graviditetens längd kan den beräknade förlossningsdagen också beräknas. För varje person i studiegruppen väljs en person i kontrollgruppen med samma ålder ± 3 år och samma paritet (samma antal tidigare förlossningar). Man söker bland mödrar med motsvarande beräknad förlossningsdag och väljer i databasen den i tid närmast föregående eller efterföljande personen.

Metod: Databearbetning

STATISTIK Ökad risk för missfall, intrauterint dödsfall, asfyxi, instrumentell förlossning, prematuritet (<37 veckor) och reduktionsmissbildning värderas statistiskt genom logistisk regression för var och en av dessa variabler och ålder. Utvärdering kan sedan ske med Odds ratio (OR) och 95% Konfidensintervall. Skillnad avseende barnvikt och vårddagar på neonatalavdelning värderas med lineär multipel regression efter transformering av ett sannolikt icke normalfördelad resultatvariabel och OR och 95% Konfidensintervall.