JODSTATUS OCH THYREOIDEAFUNKTION HOS BARN OCH MÖDRAR I SAMBAND MED AMNING.
Document number : 80601
Created by: Mille Milakovic, 2011-05-23
Last revised by: Mille Milakovic, 2011-05-24
Document created in: FoU i Sverige
Not updated
Document number : 80601
Created by: Mille Milakovic, 2011-05-23
Last revised by: Mille Milakovic, 2011-05-24
Document created in: FoU i Sverige
1. Översiktlig projektbeskrivning
Sammanfattning av projektet
Jod är nödvändigt för syntesen av ämnesomsättningshormon i sköldkörteln. Brist leder till struma, störd sköldkörtelfunktion och hypotyreos. Försämrad produktion av thyreoideahormon under graviditet påverkar fostrets tillväxt och utveckling av hjärnan. Uttalad brist leder till grav mental retardation hos den nyfödde, sk kretinism. Pga ökat jodbehov under graviditeten och amning bör kvinnans intag vara 250 ug/dygn. Vid misstanke om bristande nutrition rekomenderas ett kosttillskott på 150 ug/dygn. Vårdprogram finns hur man skall hantera sköldkörtelstörning hos gravida, men jodbrist hos gravida och ammande kvinnor är ofta förbisett. Förutom under fosterstadiet är den mest kritiska perioden upp tom andra levnadsåret då hjärnan fortfarande är plastisk och extra känslig. Största risken för nyfödda är under amningsperioden som enl rekomendation från WHO bör vara 6 månader. Under denna period är barnets intag av jod helt beroende av jodinnehållet i bröstmjölken som i sin tur är beroende av moderns jodintag. När barnet börjar äta annan föda tillförs ju även jod från kosten. Mätning av jodbrist i en population sker genom att mäta jod i urin, detta säger dock inget om individens jodstatus. WHO definitionen av ett adekvat jodintag är för ickegravida, ej ammande kvinnor 100-199 ug/L urin, gravida kvinnor 150-249 ug/L urin och ammande kvinnor >100ug/L urin. Globalt är jodbristen fortfarande ett stort problem där stora insatser gjorts. Sverige har ett nationellt joderingsprogram sedan 1936, reviderat 1966 där jod tillförs i borssaltet. Sedan dess har Sverige ansetts ha ett adekevat jodintag. Första egentliga uppföljningen av det svenska joderingsprogrammet gjordes dock först nyligen i en mindre pilotstudie i Mölnlycke år 2000 samt en uppföljande nationell studie år 2008. Den senare visade ett urinjodvärde på 125 ug/L urin vilket ligger i nedre området för ett adekvat jodintag. Det finns dock en framtida risk för jodbrist i populationen då dieten förändras och användningen av joderat salt i halvfabrikat och färdiglagad mat är låg. Kunskapen om speciella grupper och riskgrupper i samhället är dock låg. Det finns tvärsnittsstudier gjorda där man påvisat sambandet mellan jodbrist hos mödrar och brist i bröstmjölken och det ammande barnet. Det finns dock få studier där man följer både modern och det ammande barnet under hela amningen och jämför med jodtillskottsbehandling. Dessutom är varje land unikt beroende på vilket joderingsprogram och kosttraditioner man har. Kunskap om jodintag hos ammande kvinnor och deras barn saknas i Sverige. Då ammande kvinnor kräver mer jod pga amningen kan det mycket väl vara så att nivån ligger under rekomenderade gränsvärden i synnerhet då tidigare studie visat att vi ligger nära nedre normalgränsen i populationen i stort. Vi vill därför göra en dubbel-blind palcebokontrollerad studie på 60 ammande kvinnor och deras barn i en placebogrupp samt 60 ammande kvinnor och deras barn i en interventionsgrupp där kvinnorna får 150 ug jod dagligen. Detta är en dos som finns i vanligt förekommande receptfria vitamintillskottspreparat. Dessa skall sedan följas under den rekomenderad amningstiden på 6 månader. Jod i bröstmjölken och urinen kommer att mätas hos kvinnorna samt jod i urinen hos barnen vid studiens start samt vid 3 resp 6 månader. Vid samma tillfällen kommer även blodprover tas på kvinnorna för analys av sköldkörtelhormon samt TPO antikroppar. Som kontrollgrupp rekryteras 60 friska kvinnor i fertil ålder. Målet med studien är att kartlägga om jodvärdena är under rekomenderade nivåer och hur mycket ett jodtillskott kan förbättra värdena. Detta kommer att ge information om jodtillskott bör rekomenderas till ammande kvinnor i Sverige.Typ av projekt
ForskningsprojektMeSH-termer för att beskriva ämnesområdet
Inlagda MeSH-termer- Breast Feeding
- The nursing of an infant at the mother's breast.
- Milk, Human
- Iodine
- A nonmetallic element of the halogen group that is represented by the atomic symbol I, atomic number 53, and atomic weight of 126.90. It is a nutritionally essential element, especially important in thyroid hormone synthesis. In solution, it has anti-infective properties and is used topically.
- Thyroid Diseases
- Pathological processes involving the THYROID GLAND.
- Goiter
- Enlargement of the THYROID GLAND that may increase from about 20 grams to hundreds of grams in human adults. Goiter is observed in individuals with normal thyroid function (euthyroidism), thyroid deficiency (HYPOTHYROIDISM), or hormone overproduction (HYPERTHYROIDISM). Goiter may be congenital or acquired, sporadic or endemic (GOITER, ENDEMIC).

