1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

School nurses' counselling with obese and overweight children - multicultural aspects

Sammanfattning av projektet

Bakgrund: Övervikt och fetma sprider sig epidemiskt [1]. Barn i socioekonomiskt utsatta områden har större prevalens av övervikt och fetma än riksgenomsnittet [2, 3, 4]. Fetma hos barn är förknippad med dels allvarliga medicinska och psykosociala effekter och dels ökad risk för vuxenfetma [5]. Att identifiera övervikt och förebygga fetma är således ett viktigt hälsoarbete ur individens synpunkt såväl som ur samhällets.
Hälsofrämjande kan definieras som en process som sätter människor i stånd att ta kontroll över sin hälsa och därmed förbättra den [6]. Genom hälsofrämjande arbete bland skolbarn vinns många fördelar. Man når 100 % av befolkningen just i de åldrar när de är som mest intresserade av sin utveckling och har stora möjligheter att påverka sin framtida hälsa. Barnen kan inte bara utöva inflytande på sina egna föräldrar utan är också morgondagens vuxna med framtida föräldraansvar. De faktorer som är positiva för hälsan gynnar dessutom även lärandet [7, 8]. Arbete med att förebygga övervikt och fetma har många beröringspunkter med andra centrala aspekter av barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa; som fysisk aktivitet, allsidig kost, kritiskt förhållningssätt till påverkan av olika slag, positiv identitetsutveckling och kroppsuppfattning. Det saknas generella riktlinjer för detta viktiga arbete. Det finns anledning att tro att det råder osäkerhet bland skolsköterskor, liksom inom övrig sjuk- och hälsovård, om hur övervikt och fetma ska uppmärksammas, behandlas och benämnas [9]. Den kliniska forskningen om skolsköterskors verksamhet är mycket begränsad. Tillämpningen av teorier om hälsofrämjande arbete är inte särskilt väl dokumenterad i litteraturen och det finns ett tydligt behov av forskning för att säkerställa effektiviteten i skolhälsovården [10]
Syfte
Att analysera hälsosamtal mellan skolsköterskor och elever med fokus på tillvägagångssätt som används för att stödja eleven i att uppnå viktkontroll.
Metod
Villkor för att medverka i studien var att eleven gick i grundskolan, var överviktig eller hade fetma och att skolsköterskan skulle ta upp viktproblematiken i samtalet.
De empiriska data består av tjogotvå ljudinspelningar från skolsköterskors hälsosamtal med elever med övervikt eller fetma. Samtalsinspelningarna genomfördes utan att någon av författarna var närvarande. Totalt har åtta skolsköterskor (samtliga kvinnor), tjugo elever och tio anhöriga medverkat i studien. Eleverna var mellan sex och femton år gamla och åtta av dem var flickor. Ett av samtalen tolkades av professionell tolk. Skolorna där sköterskorna arbetade låg i socioekonomiskt sinsemellan olika områden. Två av Göteborgs tre primärvårdsområden var representerade liksom en angränsande kommun.
Skolsköterskorna rekryterades via skolhälsovården centralt i Göteborg. I två fall tog sköterskorna själva kontakt och ville delta i studien. Projektledaren presenterade också studien, i syfte att rekrytera deltagare, på flera regionala möten.
Alla inspelningarna transkriberades och analysen baserades på både inspelningar och utskrifter. I analysen fokuserades på samtalets struktur, hur skolsköterskan och elev/föräldrar benämnde övervikt och fetma, hur de talade om mat och fysisk aktivitet och hur skolsköterskan försökte motivera eleven att ändra livsstil och föräldrarna att stödja dem. Även faktorer som språkförståelse och möjlighet att förstå och ge råd utifrån elevens egen matkultur bedömdes.
Studien är godkänd av etisk kommitté. Skolsköterskor och elever, samt i de fall där eleven var yngre än 15 år även föräldrarna, informerades och lämnade skriftligt samtycke.

Resultat
De flesta av de sköterskor som avböjde att delta, motiverade detta med att dessa samtal var mycket svåra att genomföra och sällan tycktes ge resultat i form av förbättrad förhållande längd/viktutveckling. Av de fjorton sköterskor som valde att delta var det sex inte lyckades rekrytera någon elev eller förälder till studien. Samtalen uppvisade en stor inbördes variation med avseende på struktur och innehåll. Samtalsklimatet var i de allra flesta fall varmt och positivt. Skolsköterskorna uppvisade en stor beredvillighet att hjälpa och stödja eleverna och deras familjer. Resultaten tyder på att skolsköterskor tvekar om hur de ska benämna övervikt och fetma. Skolsköterskor som skall stödja familjer med annan matkultur till förändringar i livsmedelsval och matlagningsametoder behöver särskild kunskap, eller möjlighet att konsultera till dietist. Bristande språklig förståelse utgör i flera fall hinder för kommunikation.
Referenser:
1.Socialstyrelsen, Folkhälsorapport. 2005: Stockholm.
2.Wang, Y., Cross-national comparison of childhood obesity: the epidemic and the relationship between obesity and socioeconomic status. International Journal of Epidemiology, 2001. 30(5): p. 1129-36.
3.Rasmusson, F.r., Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. 2004:1, Samhällsmedicin& Statens Folkhälsoinstitut: Stockholm.
4.Magnusson, M., L. Hulthén, and K. Kjellgren, Obesity, dietary pattern and physical activity among children in a suburb with a high proportion of immigrants.
J Hum Nutr Diet. 2005 Jun;18(3):187-94.
5.Wabitsch, M., Overweight and obesity in European children: definition and diagnistic procedures, risk factors and consequences for later health outcome. European Journal of Pediatrics, 2000. 159(Suppl 1): p. S8-S13.
6.Medin,J. and Alexandersson,K. Begreppen hälsa och hälsofrämjande. 2000, Lund: Studentlitteratur.
7.Neumark-Sztainer, D., Recommendations from overweight youth regarding school-based weight control programs. Journal of School Health, 1997. 67(10): p. 428-33.
8.Regeringens proposition 2001/02:14. Hälsa, lärande och trygghet.
9.Neumark-Sztainer, New moves - a school-based obesity prevention program for adolescent girls. Preventive medicine, 2003. 37(1): p. 41-51.
10.Wainwright, Health promotion and the role of the school nurse: a systematic review. Journal of Advanced nursing, 2000. 32(5): p. 1083-91.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Added MeSH terms

Obesity

A status with BODY WEIGHT that is grossly above the acceptable or desirable weight, usually due to accumulation of excess FATS in the body. The standards may vary with age, sex, genetic or cultural background. In the BODY MASS INDEX, a BMI greater than 30.0 kg/m2 is considered obese, and a BMI greater than 40.0 kg/m2 is considered morbidly obese (MORBID OBESITY).

School Nursing

Health and nursing care given to primary and secondary school students by a registered nurse.

Child

A person 6 to 12 years of age. An individual 2 to 5 years old is CHILD, PRESCHOOL.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Landsting - Västra Götalandsregionen - Primärvård - Primärvården Göteborg - Övrigt

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2004-01-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2005-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2011-01-20

Publication

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 5 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Nationellt (i stor del av landet)

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Vad är problemet?
Varför är det viktigt?
Vad har andra gjort för att försöka lösa problemet? Du bör i texten ge korta hänvisningar till referenser som skrivs in i rutan för referenser längre ner i ansökan.
Vad återstår att göra? (en del av det som finns att göra vill du ta tag i och det blir ditt syfte som du fyller i nästa ruta)

Frågeställning / Hypoteser

Har ditt projekt kvantitativ ansats (siffror och statistik) bör du bryta ner syftet i avgränsade frågeställningar eller hypoteser. Frågeställningarna skall inte vara retoriska utan sådana som projektet faktiskt kan svara på. Har ditt projekt kvalitativ ansats så hoppa över den här rutan. Max 6000 tecken.

Om du skriver frågor/hypoteser kan det vara bra att göra dem till punktlistor eller numrerade listor. Skriv först in dina frågor/hypoteser där du börjar varje ny fråga/hypotes på en ny rad. Markera sedan all text och klicka på en av ovanstående knappar som då infogar en styrkod. När du sedan går vidare och fullföljer ansökan omvandlas styrkoden till punkter/siffror

Teoretisk referensram

Hjälptext till Teoretisk referensram
Har ditt projekt kvalitativ ansats (djupintervjuer, vissa observationsstudier, etc.) bör du beskriva den teoretiska referensramen. Teoretisk referensram skall inte beskriva det problem du vill studera utan den vetenkapsfilosofiska grunden för varför du väljer att bearbeta insamlade data på ett visst sätt. Har ditt projekt kvantitativ ansats (siffror och statistik) så hoppa över denna ruta. Max 31000 tecken.

Metod: Gruppindelning

Om din studie inte innebär att individer skall delas in i olika grupper hoppar du över denna ruta. Max 1000 tecken

Metod: Databearbetning

Beskriv detaljerat och kortfattat analysens gång så som du har planerat den.

Vid kvantitativ ansats beskriv vilka variabler som skall analyseras och med vilka statistiska metoder.

Vid kvalitativ ansats beskriv hur data kommer att analyseras. Används en speciell metod (exempelvis fenomenologi enligt Giorgi) så ange det.

Max 3000 tecken

Resultat

Man har åstadkommit något för patienter / klienter. En organisation har förändrats.
Man har fått in mätdata, enkätsvar eller en sammanfattning av intervjuer
Det förstnämnda resultatet ger ofta en mer omedelbar tillfredställelse medan det andra resultatet är det som är avgörande för vilka slutsatser som kan dras i projektet. Det viktiga i resultatbeskrivningen är att få med de resultat som sedan används för att dra en slutsats. Slutsatsen är på lång sikt mycket viktig eftersom den har potentialen att påverka långt fler patienter / klienter än de som ingått i just detta projekt. Max 150000 tecken.

Diskussion

Hjälptext till Diskussion
Här fyller du i din diskussion kring dina egna resultat. Du sätter dem i relation till vad andra kommit fram till i tidigare studier. Max 30000 tecken.

Slutsats

Hjälptext till Slutsats
Här sammanfattar du vilka slutsatser / lärdomar projektet ledde fram till. På vad sätt blev man klokare? Vilka lärdomar drogs. Max 6000 tecken.