1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Vårdcentralen Biskopsgården införde 2008 ett patientsorteringssystem som kallas Primärvårdstriage. En viktig del av Primärvårdstriage var att många av patienterna med muskuloskeletala besvär direktsorterades till sjukgymnast istället för till läkare som tidigare. Denna studie avser att undersöka hur vården av patienter med muskuloskeletala besvär har påverkats genom införandet av Primärvårdstriage. Studien har en retrospektiv fall-kontrolldesign där en analys av patientjournaler syftar till att visa om antal besök, antal externa remisser, läkemedelsförskrivning och antal sjukdagar har påverkats av den nya arbetsordningen. Studien syftar vidare till att visa vilka olika undergrupper av patienter med muskuloskeletala besvär har påverkats mest. Alla utfallsvariabler kommer att jämföras med en kontrollgrupp på en jämförbar vårdcentral där man arbetar på traditionellt sätt med initial kontakt med allmänläkare och vid behov remiss till sjukgymnast.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Physical Therapy Modalities

Therapeutic modalities frequently used by physical therapists or physiotherapists to promote, maintain, or restore the physical and physiological well-being of an individual.

Primary Health Care

Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)

Triage

The sorting out and classification of patients or casualties to determine priority of need and proper place of treatment.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Ekonomiska stöd till projektet

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-12-27

Datum för påbörjande av datainsamling

2011-10-20

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Vårdcentralen Biskopsgården ingår i Göteborgs offentliga primärvård. Vårdcentralen är belägen i ett mångkulturellt område där de socioekonomiska förhållandena är relativt låga med högt ohälsotal, låg utbildningsnivå och relativt hög arbetslöshet (1). Vårdcentralen hade under en längre tid få fasta läkare men däremot en relativt stabil bemanning bland andra professioner. För att effektivisera arbetet och dra bättre nytta av alla professioner som fanns på vårdcentralen infördes ett patientsorteringssystem som kallades Primärvårdstriage i mars 2008. Detta har utvärderats från organisationens perspektiv och visat sig leda till ökad tillgänglighet, effektivitet och bättre arbetsmiljö (2). Det är en helt ny modell som skapats på vårdcentralen och den bygger på Manchester triage som sedan tidigare användes på Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagningar (3). Modellen har anpassats till ”sökorsaker” som är aktuella i primärvården. Patienter sorteras primärt till flera olika yrkeskategorier såsom läkare, sjukgymnast, psykolog, distriktssköterska och barnsjuksköterska. För patienter med muskuloskeletala besvär innebär detta att istället för att primärt träffa en allmänläkare får de träffa en sjukgymnast. Många av patientgrupperna som nu triageras (direktsorteras) till sjukgymnast skulle tidigare enbart haft läkarkontakt eller blivit remitterade till sjukgymnast i ett senare skede. Det visade sig att 87 % av patienterna som blev triagerade till sjukgymnast under det första året behövde ingen läkarkontakt i initialskedet. Det är dock oklart om dessa patienter konsumerade mindre vård under sin sjukdomsperiod. Vanliga läkaråtgärder vid muskuloskeletala besvär är att skriva ut läkemedel, att skriva remisser till olika undersökningar eller andra enheter och att sjukskriva patienten. Då sjukgymnasten ägnar sig åt andra behandlingsmetoder är det möjligt att omfattningen av några eller alla av dessa läkaråtgärder kan ha minskat vid införandet av Primärvårdstriage.

Syfte

Syftet med studien är att utvärdera om direktsortering till sjukgymnast på vårdcentral påverkar vårdkonsumtionen hos personer som söker primärvård för muskuloskeletala besvär genom att jämföra antal besök, antal externa remisser, läkemedelsförskrivning och antal sjukdagar med traditionellt omhändertagna patienter. Vidare delas de vårdsökanden i symtomgrupper där en analys av vårdkonsumtion syftar till att utvärdera vilka patientgrupper har störst nytta av primär sjukgymnastkontakt.

Frågeställning / Hypoteser

Påverkas vårdkonsumtion mätt i antal besök till primärvårdsläkare, antal remisser till specialist och till externa utredningar, smärtläkemedelsförskrivning och antal sjukdagar för personer med muskuloskeletala besvär som direktsorteras till sjukgymnast på vårdcentral jämfört med traditionellt omhändertagande?

Vilka patientgrupper har störst nytta av primär sjukgymnastkontakt?

Metod: Gruppindelning

De ca 800 patienter som triagerades till sjukgymnast delas i olika symtomgrupper utifrån sökorsak i tidboken enligt följande: besvär från rygg, från nacke/huvud/övre extremitet, från nedre extremitet. Motsvarande antal patienter uppdelat i likartade och lika stora symptomgrupper kommer slumpmässigt att inkluderas från kontrollvårdcentralen. Efter konsultation med statistiker har det bedömts att powerberäkning inte är nödvändigt för en retrospektiv fall-kontroll studie i denna storlek. Således kommer motsvarande antal (ca 800 patienter) att slumpvis inkluderas från kontrollvårdcentralen i förhållande 1:1. Symtomgrupperna på båda vårdcentraler kommer dessutom att delas in i undergrupper beroende på om besvären är akuta, subakuta eller långvariga (5).

Metod: Databearbetning

Data kommer att analyseras i statistikprogrammet SPSS. Resultaten kommer att jämföras mellan fall och kontroller med parametriska test och icke parametriska test när normalfördelning inte föreligger. Vidare kommer logistiska regressionsmodeller att användas där oddskvoter med 95 % konfidensintervall kommer att presenteras. Utfallsvariablerna som kommer att studeras är antal läkarbesök, antal externa remisser, antal sjukdagar och läkemedelsförskrivning. En multivariatanalys kommer att göras där kontroll görs av olika potentiella ”confounders” som ålder, kön och kroniska sjukdomar. Statistisk signifikans sätts till p<0.05.

Referenser

1.Se www.goteborg.se
2.Thorn J, Maun A, Bornhöft L, Kornbakk M, Wedham S, Zaffar M, Thanner C. Increased access rate to a primary health-care centre by introducing a structured patient sorting system developed to make the most efficient use of the personnel: a pilot study. Health Serv Manage Res 2010:23(4):166-71.
3.Mackway-Jones K, ed. Emergency Triage – Manchester Triage Group. WileyBlackwell, 1997.
4.VEGA - Västra Götalandsregionens vårddatabas.
5.SBU rapport. Ont i ryggen, ont i nacken, 2000.
6.Thanner C, Thorn J. Primärvårdstriage - En sorteringsguide för sjuksköterskor, 2009.
7.Sveriges Kommuner och Landsting, Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet – Jämförelser mellan landsting 2010.