1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Studien genomförs inom ramen för masterutbildningen i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Inriktningen är samhällsvetenskaplig och syftar till att problematisera hur sociala faktorer beskrivs och förstås inom den medicinska verksamheten. Bakgrunden utgörs av tidigare studier som påvisat att t.ex. genus kan vara en faktor som påverkar tillgången till och utbudet av vård, exempelvis relaterat till hur symtom tolkas eller vilken behandling som erbjuds. Också bemötandet inom vården kan påverkas av exempelvis sexualitet. (Se tex. Hammarström 2006). Vården kan på dessa sätt vara ojämlik. Syftet med denna studie är att försöka problematisera hur det blir så, samt genom denna kunskap utveckla arbetsmetoder för att minska ojämlikheten.
I fokus för intresset står det tvärvetenskapliga teamet. Detta då teamet upplevs som en arena för förhandling om hur patienter ska förstås och hanteras och det är ofta här man diskuterar vårdens fortsatta upplägg, exempelvis relaterat till eventuellt fortsatt rehabilitering. Det är dock inte en värdering av de medinska instaserna som står i fokus för denna studie, utan en problematisering av framställningen av sociala faktorer. Detta då den språkliga framställningen betraktas som aktiv, i den mening att den inte enbart återger en betraktelse, utan också formar de begrepp de beskriver, och alltså får praktisk betydelse. Studier av blivande sjukgymnasters föreställningar om kropp och hälsa har tydliggjort vikten av att den sociala kroppen analyseras genom en socialvetenskaplig begreppsapparat och att detta är angeläget, inte minst inom medicinen (Öhman 2004), och det är här denna studie tar sitt avstamp.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Social Sciences

Disciplines concerned with the interrelationships of individuals in a social environment including social organizations and institutions. Includes Sociology and Anthropology.

Humanities

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-10-19

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Inom rehabiliteringskliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset genomfördes under år 2008-2009 en kartläggning av patienternas rehabilitering. Under totalt 16 veckor antecknades erhållen rehabilitering i tid, och resultaten beräknades utifrån en könsvariabel. Ett genomsnitt beräknades utifrån kluster om 4 veckor, och resultatet av dessa genomsnitt visar en skillnad i erhållen rehabilitering som spänner mellan 2 % och 49 % till fördel för patienter av manligt kön. Det totala genomsnittet visar en skillnad om 17 %. Undersökningen har inte tagit hänsyn till eventuella skillnader grupperna emellan i övrigt, exempelvis rörande sjuklighet, och kan därför inte med säkerhet läsas som en diskriminering. Då patientlistor inte heller sparas kan detta ej kontrolleras i efterhand. Det bedöms ändock som angeläget att gå vidare med frågeställningen om kön spelar roll för vården, dels genom en fördjupning av den forskning som finns inom området, dels genom nya studier.

Syfte

Studien har som syfte att undersöka och problematisera hur patienternas sociala liv kommer till uttryck inom en specifik del av vården, det tvärprofessionella teamet.

Frågeställning / Hypoteser

Syftet kan konkretiseras genom frågeställningar såsom:
⋅Vilka sociala faktorer diskuteras på teamen?
⋅Finns det några tänkbara sociala faktorer som inte diskuteras som skulle kunna ha betydelse?
⋅Relateras de sociala faktorerna till vården? I så fall, på vilket sätt?
⋅Är det olika faktorer som diskuteras relaterat till olika patienter? Finns det i så fall några mönster i detta?
⋅Skiljer sig inställningen till sociala faktorer mellan olika teammedlemmar? Mellan olika yrkeskategorier? Hur kommer dessa skillnader i så fall till uttryck? Hur hanteras de?

Avsikten är dock att inta ett explorativt förhållningssätt med möjlighet att vidareutveckla frågeställningarna under studiens gång.

Teoretisk referensram

Utgångspunkten för studien är en konstruktivistisk förståelse av kunskap. Uttryck för kunskap, i tal och text, betraktas därmed inte som passiva förmedlingar, utan som aktiva perspektiv som formar de begrepp de beskriver. Också förståelsen av kön är konstruktivistisk, om än kanske ej i sin mest radikala form, då det är just relationen mellan sociala faktorer och den fysiska kroppen som utgör fokus. Dock är det inte självklart enbart kön som kan stå i centrum, då intersektionella perspektiv tydliggjort hur också andra sociala relationer, i huvudsak klass och ras, lika gärna kan vara av primär betydelse. Med inspiration från intersektionella perspektiv blir det vidare intressant att försöka växla mellan olika nivåer i analysen och försöka förhålla sig till såväl interpersonella relationer, som organisatoriska faktorer och övergripande samhälleliga strukturer. Det är således inte ännu givet var ett mer specifikt fokus kommer att vila, utan avsikten är att, med dessa övergripande förståelser som bakgrund, ha en abduktiv ansats och växla teori och empiri efter arbetets gång. Teorin är inte osynlig, utan verksam under materialinsamlingen i en process genom vilket den konkreta frågeställningen formas.

Metod: Databearbetning

Observationsreferaten kombineras sedan med ett diskursanalytiskt förhållningssätt då referaten transkriberas och behandlas som text. Utgångspunkten är här interaktionistisk, på så sätt att kunskap antas formas i social interaktion. Också därför är observation av en vardaglig och kommunikativ kontext att föredra jämfört med exempelvis intervjuer, texter av enskilda eller enkäter.

Referenser

Bergström, Helena (2004). Tolkad, konstruerad och/eller observerad. Kön och genus när kroppen inte räcker till. I Vetenskapsrådet (2004). Medicinsk genusforskning – teori och bergreppsutveckling. Uppsala: Ord & form AB

Eldén, Sara/Esseveld, Johanna (2002). Frånvarande kvinnliga subjekt – en analys av medicinska texter om klimakteriet. Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr 2-3, 2002:45-59

Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber

Hammarström, Anne/Hovelius, Birgitta/Wijma Barbro (2004). I Vetenskapsrådet (2004). Medicinsk genusforskning – teori och bergreppsutveckling. Uppsala: Ord & form AB

Hammarström, Ann. (2006). Genusperspektiv på medicinen – två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik. Kalmar: Högskoleverkets informationsavdelning

Johannisson, Karin (1994). Den mörka kontinenten – kvinnan, medicinen och fin de siècle. Stockholm: Norstedts

Wahl, Thomas (2007). Konstruktioner av kroppsfakta – Beskrivningar av barns motorik i medicinska journaler. I Börjesson, Mats/Palmblad, Eva (red) (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber

Westerståhl, Ann (2004). Sexualitet, begär och normativitet. I Vetenskapsrådet (2004). Medicinsk genusforskning – teori och bergreppsutveckling. Uppsala: Ord & form AB

Winther Jörgensen, Marianne/Philips, Louise (1999). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Öhman, Ann (2004). Genuskodade kroppsideal i hälso- och sjukvården. I Vetenskapsrådet (2004). Medicinsk genusforskning – teori och bergreppsutveckling. Uppsala: Ord & form AB