1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Projekt FORSS -153061.
Förekomsten av förmaksflimmer (FF) ökar med åldern och vid 75 års ålder beräknas 9% av befolkningen vara drabbad. På grund av sjukdomens omfattning, frekventa vårdkontakter och komplexitet i behandlingen så står detta tillstånd för en betydande andel av hälso- och sjukvårdens kostnader.
FF kallas den "moderna epidemin" och livskvaliteten (QoL) värderas lika lågt som vid nyligen genomgången hjärtinfarkt. Få studier föreligger med fokus på individens beskrivning av sjukdomens påverkan. FF kopplas ofta till osäkerhet, oro och otillfredsställande kunskap om etiologi, symtom, antikoagulationsbehandling samt risker relaterat till sjukdomen. Stöd bör därför riktas mot faktorer som påverkar patientens QoL. Hälso och sjukvården (HOS) är skyldig att utforma vården ifrån individens situation, sammanhang och mål. Evidens visar att utbildning ökar patientens kunskaper men är ej tillräcklig för att patienten ska hantera sin situation. Studier visar att information kan underlätta patientens beslut för sin behandling, leda till lägre inre konfliktnivå gällande beslutsförmåga. Då patienterna erhåller utökade resurser i form av information förstärks deras förmåga till egenvård och behandlingsrelaterade beslut.
Övergripande syfte är att jämföra effekten av sjuksköterskeledd antistresscoachning vs traditionell vård med avseende på beslutstöd och välbefinnande för patienter med förmaksflimmer och deras närstående.
Egna resultat visar att patienter och närstående kopplar stress och en pressad livssituation till sjudomens debut. Båda parter beskriver olika former av kontroll- och avspänningsaktiviteter för att hantera sin situation vid FF-attacker och en strävan efter att undvika stress och pressad livssituation som strategi för att förhindra nya FF-attacker. Konsultationssamtal mellan patienter och läkare/sjuksköterskor domineras både vad gäller ord och yttranden av de professionella. Vem som initierar varje område följer samma tendens. Patienten är delaktig i samtalet fram till att beslut om behandling tas, som då fattas av de professionella utan återkoppling.
Interventionen startar med att HOS personal utbildas under 4 heldagar i beslutsstödjande samtalsteknik samt i ett validerat antistresscoachningsprogram (HeartMath). Programmet kommer därefter att (3 tillfällen under 1 mån) inkludera 75 patienter/75 närstående vs 75 kontroller (akut läkarbesök + åb VC/slutenvård).
Denna intervention har tidigare ej använts på patienter med FF. Kunskapsgenerering avser skillnader mellan antistresscoachning och traditionell vård utifrån ett patient/närstående/personal perspektiv. Detaljerad kunskap erhålls om hur situationen vid FF hanteras utifrån stresshantering, stöd för egenvård och QoL. HOS får underlag för stöd och kunskapsöverföring, gällande frågor kring osäkerhet och oro vid FF som föranleder sjukvårdskontakter. Datainsamling utförs basline och efter 12 månader genom enkäter. Intervjuer med görs efter 3 månader av 20 patienter/närstående för att erhålla en fördjupad förståelse av deltagandet i antistresscoachningsprogrammet (FORSS 28031). Patienter som genomgått antistresscoachningsprogrammet kommer att videoinspelas och dessa analyseras på ett liknande sätt (FORSS 33261).

Med stigande åldersutveckling kommer större delen av HOS vårdtagare lida av kronisk sjukdom och behöva stöd för att nå god QoL. Kunskap från denna studie ger även förutsättningar att implementeras vid andra kroniska tillstånd.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Atrial Fibrillation

Abnormal cardiac rhythm that is characterized by rapid, uncoordinated firing of electrical impulses in the upper chambers of the heart (HEART ATRIA). In such case, blood cannot be effectively pumped into the lower chambers of the heart (HEART VENTRICLES). It is caused by abnormal impulse generation.

Decision Support Systems, Clinical

Computer-based information systems used to integrate clinical and patient information and provide support for decision-making in patient care.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-01-15