Kvalitativt och kvantitativt mätning av bakterieförekomsten på våra händer
Document number : 68191
Created by: Chris Anderson, 2011-01-04
Last revised by: Chris Anderson, 2011-01-04
Document created in: FoU i Sverige
Not updated
Document number : 68191
Created by: Chris Anderson, 2011-01-04
Last revised by: Chris Anderson, 2011-01-04
Document created in: FoU i Sverige
1. Översiktlig projektbeskrivning
Sammanfattning av projektet
Handeksem är vanligt, speciellt i Sverige där under 1 år 10% av befolkningen kan förväntas ha handeksem i någon utsträckning.Viktiga bakgrundsfaktorer är anlag för eksem, astma, pollensnuva och pälsdjursallergi ("atopiker", minst 25% av populationen), långa torra, solfattiga vintrar och våtarbete (t ex lokalvårdare, sjukksköterska, frisör, verkstadsarbetare). Handeksem följer ofta ett långvarigt men varierande förlopp. Emellan återfall kan huden ser normal ut men oftast ses torrhet/narighet. Många personer som inte har utvecklat eksem upplever narig hud under vinterhalvåret eller under perioder av extra påfrestning/slitage på händerna.En frisk och hel hud har utmärkt skyddande funktion mot omgivningens påfrestningar inklusive kolonisering av bakteria. En normal "resident" flora är en del av försvaret. "Transienta" organismer har lättare att vidhäfta en trasig barriär. Speciellt viktig är kolonisering med staphylococcus aureus. Patogena bakteria på huden kan ge primär sjukdom såsom svinkoppar eller, vid förekomsten av inkörsport i form av spricka eller skada, ros eller även blodförgiftning. En god handhygien är viktig för individen själv men är också ett viktigt hörnsten i förebyggande av spridning av infektioner inom sjukvården.
Bakterieodling från händer görs oftast på material från utvalda lokaler t ex en spricka eller blåsa.Resultatet bedöms i absoluta termer - förekomst eller inte av en bestämnd bakteria. Vi har påbörjat utvecklat en provtagningsmetod som syftar till en kvantitativ och kvalitativ bedömning av den bakteriella koloniseringsgraden på en hand. Provtagning görs genom att en bestämnd mängd vätske tillförs en handske på en hand, skakas om under en beständ period och sedan odlas. "handskvätske" är en beteckning för denna teknik som förekommer i den begränsade literaturen. Liknande teknik finns i toxikologiska studier om exponering för potentiellt skadliga ämnen. Preliminära fynd från en pågående studie på behandling av handeksem visar att händer med eksem oftast är koloniserade men att händerna som är hela är inte koloniserade. Pågående studier förväntas kunna visa variabiliteten över tid hos eksem patienter och hur behandling eventuellt påverkar det.
Vi önskar nu belysa övergången mellan normal hud med fullgod bakteriell barriär och den försämrade barriär (genom ökad bakteriell vidhäftning)som torr och narig hud utgör. För att kunna göra det behöver vi fortsatt förfining av odlingsmetodiken samt ordnade studier som kan jämföra utfallet på bakterieodling med de kliniska och hudfysiologiska bedömningen av försökspersonen/patienten som vi kan åstadkomma.
Kartläggningen av sambandet mellan en trasig hud och kolonisering kan har stor betydelse för förebyggande åtgärder till from för effektiv handhygien samt ökar vår förståelse för sekundär infektion vilket är vanligt hos handeksem patienter inte minst de med anlag för atopiska sjukdomar.
--------------------------------------------------------------------------------
Typ av projekt
ForskningsprojektMeSH-termer för att beskriva ämnesområdet
Inlagda MeSH-termer- Skin and Connective Tissue Diseases
- A collective term for diseases of the skin and its appendages and of connective tissue.
- Bacteria
- One of the three domains of life (the others being Eukarya and ARCHAEA), also called Eubacteria. They are unicellular prokaryotic microorganisms which generally possess rigid cell walls, multiply by cell division, and exhibit three principal forms: round or coccal, rodlike or bacillary, and spiral or spirochetal. Bacteria can be classified by their response to OXYGEN: aerobic, anaerobic, or facultatively anaerobic; by the mode by which they obtain their energy: chemotrophy (via chemical reaction) or PHOTOTROPHY (via light reaction); for chemotrophs by their source of chemical energy: CHEMOLITHOTROPHY (from inorganic compounds) or chemoorganotrophy (from organic compounds); and by their source for CARBON; NITROGEN; etc.; HETEROTROPHY (from organic sources) or AUTOTROPHY (from CARBON DIOXIDE). They can also be classified by whether or not they stain (based on the structure of their CELL WALLS) with CRYSTAL VIOLET dye: gram-negative or gram-positive.

