1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Fysisk hälsa hos patienter med en psykossjukdom - en intervention för en hälsosammare livsstil

Egenvård och hälsorelaterad livskvalitet för personer med psykossjukdom
En betydande andel av patienter med psykossjukdom har, eller är i risk för att utveckla, fysisk ohälsa (Mc Evoy, 2005, Meyer & Stahl, 2009). Detta förklaras av att psykossjukdomen i sig leder till en minskad egenvårdskapacitet, då de fysiologiska och psykologiska behoven inte alltid tillgodoses vad gäller nutrition, sömn, aktivitet och balans mellan ensamhet och sociala kontakter. Vidare förekommer en tidvis nedsatt förmåga att bedöma risker i vardagen, vilket utgör ytterligare ett hot mot hälsan. Samtidigt ger farmakologisk behandling mot psykossjukdomar en ökad risk för fysisk ohälsa, vilket ytterligare ökar egenvårdskraven och skapar en dubbel problematik som bidrar till en stor överrisk för ohälsa.

Bakgrund
De flesta patienter som inleder en antipsykotisk behandling är unga och har god fysisk hälsa. Ett förebyggande förhållningssätt har goda förutsättningar att framgångsrikt motverka insjuknande i exempelvis diabetes eller hjärt-kärlsjukdom (Kliniska riktlinjer, 2009). Att tidigt identifiera en fysisk ohälsa kan förhindra eller försena en fortsatt försämring av den fysiska hälsan och förhoppningsvis undvika viktökning eller diabetesutveckling. Även små förändringar av riskfaktorer har påvisats minska risken för framtida hjärt- och kärlsjukdom (Newcomer, 2006). Därför är det av betydelse att stödja förmågan till egenvård som syftar till bättre fysisk och psykisk hälsa, definierat som minskade metabola risker och ökad hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL).

Interventionsstudien
Studien bygger på en tidigare kartläggning av fysisk hälsa hos patienter med psykossjukdom, grundstudien. Grundstudien är en prospektiv kohortstudie med fyraårs uppföljning. Syftet med denna studie är att med hjälp av livsstilsintervention, innefattandes fysisk aktivitet och livsstilsrådgivning, kunna påverka hälsorelaterad livskvalitet och riskfaktorer hos patienter med psykossjukdom jämfört med kontrollgrupp.

Metod- en beskrivning av interventionen
Fyra hälsokoordinatorer utbildas i motiverande samtal, Hälsokurva enligt Habomodellen och tobaksprevention. Hälsokurvan är ett pedagogiskt instrument där olika mätningar medför att riskområden för att utveckla en fysisk ohälsa åskådliggörs på ett färgschema.Studiematerialet ”Ett sundare liv” kommer också att användas som ett pedagogiskt material. Patientens kontakt och stödpersoner informeras om interventionsprogrammet i syfte att stärka det hälsofrämjande förhållningssättet. Interventionen innebär dels fysiska gruppaktiviteter och dels livsstils rådgivning genomförd av hälsokoordinatorerna som handledare. Patienterna organiseras i två grupper med skilda handledare. Grupperna träffas 2 timmar per gång under 20 tillfällen och arbetar utifrån ett program som följer ett standardiserat studieprotokoll. Utifrån patienternas individuella förutsättningar försöker hälsokoordinatorerna motivera och ordna fortsatt fysisk aktivitet via aktörer utom och inom kommun och landsting, delvis till samhällets ordinarie utbud (tex korpen) efter att de 20 tillfällena passerat. Uppföljning och mätning av huruvida den fysiska hälsan påverkats sker i direkt anslutning efter de 20 grupptillfällena samt efter 24 och 36 månader.

Referenser

Kliniska riktlinjer – Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom. (2009). (www dokument). URL http://www.svenskpsykiatri.se.

McEvoy, J. P., Meyer, J. M., Goff, D. C., Nasrallah, H. A., Davis, S. M., Sullivan, L., Meltzer, H. Y.,
Hsiao, J., Scott Stroup, T., & Lieberman, J. A. (2005). Prevalence of the metabolic syndrome in
patients with schizophrenia: baseline results from the Clinical Antipsychotic Trials of Intervention
Effectiveness (CATIE) schizophrenia trial and comparison with national estimates from NHANES
III. Schizophr Res, 80, 19-32.
Meyer, J.M., & Stahl, S.M. (2009). The metabolic syndrome and schizofrenia. Acta Psychiatr
Scand, 119, 4-14.

Newcomer, J.W., & Haupt, D.W. (2006). The metabolic effects of antipsychotic medications. Canadian Journal Of Psychiatry, 51, 480-491.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Schizophrenia and Disorders with Psychotic Features

Marked disorders of thought (delusions, hallucinations, or other thought disorder accompanied by disordered affect or behavior), and deterioration from a previous level of functioning.

Nutritional and Metabolic Diseases

A collective term for nutritional disorders resulting from poor absorption or nutritional imbalance, and metabolic disorders resulting from defects in biosynthesis (ANABOLISM) or breakdown (CATABOLISM) of endogenous substances.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-01-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2010-09-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2015-12-31