1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Studier om snusningens hälsoeffekter är få, men det finns studier som visar att dödligheten bland manliga snusare är högre än hos män som inte snusar. Dödsorsaker var hjärtsjukdomar, stroke, sjukdomar i andningsorganen, matspjälkningen och genitala sjukdomar, samt cancer såväl i lungor som i lever [Henley SJ 2006]. Antal personer som använder snus i Sverige idag är större än antal personer som röker. Under 2009 så snusade 19 procent av männen och 4 procent av kvinnorna i Sverige dagligen. Studier som belyser snusarens livskvalitet saknas. Det är då av intresse för samhället att få kunskap om snusarens livskvalitet, då det finns studier som belyser att lägre livskvalitet leder till sämre hälsa [Jiang Yongwen 2008].
Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns skillnader i livskvalitet mellan snusare, rökare respektive icke tobaksanvändare.
Forskningspersoner hämtas från befolkningsregistret i tre kommuner via statens personregisternämnd (SPAR) som slumpvis tar fram 3000 stycken personer som är mellan 18 och 65 år. Till de 3000 personer skickas en förfrågan om deltagande tillsammans med enkäter om livskvalitet (SF-36) och tobaksvanor.
Denna prospektiva tvärsnittsstudie kartlägger sambandet mellan tobaksvanor och livskvalitet.
Undersöknings-variabler är livskvalitet i relation till tobaksvanor och kommer att analyseras med multipel regression. Troligt att det är skillnader i livskvalitet mellan snusare, rökare och icke-tobaksanvändare. Visar det sig att snusaren har lägre livskvalitet bör tobakspreventiva åtgärder sättas in även till den befolkningen som använder snus.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Quality of Life

A generic concept reflecting concern with the modification and enhancement of life attributes, e.g., physical, political, moral and social environment; the overall condition of a human life.

Tobacco, Smokeless

The powdered leaves of Nicotiana tabacum which are either inhaled through the nose, chewed, or stored in cheek pouches. It includes any product of tobacco that is not smoked.

Health

The state of the organism when it functions optimally without evidence of disease.

Population Characteristics

Qualities and characterization of various types of populations within a social or geographic group, with emphasis on demography, health status, and socioeconomic factors.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-01-20

Datum för påbörjande av datainsamling

2011-06-14

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Hos samma huvudman utanför projektledarens arbetsplats

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Tobaksrökningens skadeverkningar på hälsan är väldokumenterat. Det finns studier som även belyser en sämre livskvalitet för rökaren [Samardzi Senka, 2009] [Cayuela Aurelio, 2007]. En studie visade på att rökande kvinnor hade lägre livskvalitet än män [Wilson David H, 2004]. Antal personer som använder snus i Sverige idag är större än antal personer som röker. Under 2009 så snusade 19 procent av männen och 4 procent av kvinnorna i Sverige dagligen. Under 2000-talet har andelen vuxna tobaksbrukare minskat varje år, men det är samtidigt oroande att minskningen bland ungdomar under samma period stagnerat [Statens folkhälsoinstitut, Hvitfeldt & Gripe, 2009]. Det debatteras om snusning kan ses som ett riskfritt alternativ till rökning [Engström Karin, 2010]. Snuset framställs ofta i media som relativt ofarligt och Swedish Match lanserar snuset till rökaren som ett mindre farligt alternativ till rökning. Snuset innehåller 2000 olika ämnen och det svenska "våt-snuset" (skillnad mot torkad tobak) får inte säljas inom EU förutom i Sverige.
Det finns studier på snusningens hälsoeffekter som visar att dödligheten bland manliga snusare är högre än hos män som inte snusar. Dödsorsaker var hjärtsjukdomar, stroke, sjukdomar i andningsorganen, matspjälkningen och genitala sjukdomar, samt cancer såväl i lungor som i lever [Henley SJ 2006]. En annan visar på 60 % förhöjd risk till dödfödsel [Wikström Anna-Karin 2010]. En studie visar på ökad risk för mun-cancer [Bartal M. 2001]. Rouse B A. studie visar att dagliga snusare i allmänhet rapporterade mer dålig hälsa och fler sjukhusvistelser för sjukdom eller skada det sista året jämfört med dem som inte använde tobak, de visade också på mer symtom på depression [Rouse B A, 1989]. En studie i Stockholm, där man jämförde hälsa mellan rökare, snusare och icke-tobaksanvändare visade på att snusarna hade sämre hälsa än de som inte använde tobak men bättre än rökarens hälsa [Engstrom Karin, 2010]. Studier som belyser snusarens livskvalitet saknas så denna studie är en ny infallsvinkel.
Det är rimligt att anta att även snusarens livskvalitet skiljer sig från icke-tobaksanvändarens eftersom rökarens livskvalitet är lägre. Det är av intresse för samhället att få kunskap om snusarens livskvalitet, då det finns studier som belyser att lägre livskvalitet leder till sämre hälsa [Jiang Yongwen 2008].

Syfte

Syftet är att ta reda på om det finns skillnader i livskvalitet mellan snusare, rökare respektive icke tobaksanvändare.

Frågeställning / Hypoteser

Har rökare, snusare respektive icke tobaksanvändare olika livskvalitet?
Hur kan den typiska snusaren karakteriseras?

Metod: Databearbetning

Denna tvärsnittsstudie kartlägger sambandet mellan tobaksvanor och livskvalitet.
Undersöknings-variabler är livskvalitet i relation till tobaksvanor och kommer att analyseras med multipel regression. Karakteristik av snusaren görs med logistisk regression där vi först ser vilka variabler som i en enkel logistisk regression korrelerar till om personen är snusare eller ej. De variabler som korrelerar till om personen är snusare körs in i SPSS stepwise logistisk regression där SPSS presenterar en modell för att beskriva vad som är typiskt för snusaren.

Referenser

1.Two large prospective studies of mortality among men who use snuff or chewing tobacco (United States).
Henley S Jane, Thun Michael J, Connell Cari, Calle Eugenia E.
Cancer Causes Control 2005:16(4):347-58.[Källa: PubMed | PMID:15953977][Länkar: DOI länk]
2.Health effects of tobacco use and exposure.
Bartal M.
Monaldi Arch Chest Dis 2001:56(6):545-54.[Källa: PubMed | PMID:11980288]
3.Daily use of smokeless tobacco: systemic effects.
Benowitz N L, Jacob P, Yu L.
Ann Intern Med. 1989:111(2):112-6.[Källa: PubMed | PMID:2742246]
4.Epidemiology of smokeless tobacco use: a national study.
Rouse B A.
NCI Monogr 1989:(8):29-33.[Källa: PubMed | PMID:2785648]
5.Socio-demographic, lifestyle and health characteristics among snus users and dual tobacco users in Stockholm County, Sweden.
Engstrom Karin, Magnusson Cecilia, Galanti Maria Rosaria.
BMC public health 2010:10(1):619.[Källa: PubMed | PMID:20955584][Länkar: DOI länk]
6.Health related quality of life of smokers in Croatia.
Samardzi Senka, Marvinac Gorka Vuleti.
Coll Antropol 2009:33:107-14.[Källa: PubMed | PMID:19563155]
7.[Deteriorated health-related quality of life in healthy male smokers].
Cayuela Aurelio, Rodríguez-Domínguez Susana, Otero Remedios.
Arch Bronconeumol. 2007:43(2):59-63.[Källa: PubMed | PMID:17288893]
8.The health-related quality of life of male and female heavy smokers.
Wilson David H, Chittleborough Catherine R, Kirke Kerry, Grant Janet F, Ruffin Richard E.
Soz Praventivmed 2004:49(6):406-12.[Källa: PubMed | PMID:15669441]
9.Patterns of health-related quality of life and patterns associated with health risks among Rhode Island adults.
Jiang Yongwen, Hesser Jana Earl.
Health Qual Life Outcomes 2008:6:49.[Källa: PubMed | PMID:18620582][Länkar: DOI länk]
10.Maternal use of Swedish snuff (snus) and risk of stillbirth.
Wikström Anna-Karin, Cnattingius Sven, Stephansson Olof.
Epidemiology 2010:21(6):772-8.[Källa: PubMed | PMID:20805750][Länkar: DOI länk]