1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Assessment of fitness to drive in elderly people after stroke, a comparison of a cognitive testand on-road assessment.

Sammanfattning av projektet

Bakgrund: Läkare har ansvar att göra en bedömning om körlämplighet hos patienter som drabbas av stroke och behöver ha ett bra underlag för denna bedömning.
Syfte: Att undersöka överensstämmelse mellan neuropsykologiskt test för körlämplighet (NorSDSA), bedömning i verklig trafik samt bedömning av arbetsterapeut grundad på observation i vardagliga aktiviteter.
Att beskriva för- och nackdelar med de olika metoderna, såsom tidsåtgång, kostnader och metodernas relevans.
Metod: Samtliga patienter som insjuknat i stroke och vårdats på mestro anmäls till studien för erbjudande om körbedömning. Rutinen på avdelningen är att patienten skall avstå bilkörning till återbesök 3 månader efter utskrivning. Inför återbesöket utförs bedömning av körlämplighet genom testet NorSDSA och bilkörning i verklig trafik. Bedömningen utförs av arbetsterapeutet samt trafiklärare i bil med dubbelkommando.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Investigative Techniques

Investigative techniques used in pre-clinical and clinical research, epidemiology, chemistry, immunology, genetics, etc. They do not include techniques specifically applied to DIAGNOSIS; THERAPEUTICS; anesthesia and analgesia; SURGICAL PROCEDURES, OPERATIVE; and DENTISTRY.

Health Care Quality, Access, and Evaluation

The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2008-03-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2007-09-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2010-06-01

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Hos samma huvudman utanför projektledarens arbetsplats

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Stigande ålder och sjukdom kan inverka på lämpligheten att framföra motorfordon (1). Årligen insjuknar 30000 personer i stroke av vilka ett stort antal är bilförare (2). Enligt lag har läkare skyldighet att anmäla olämpliga förare (3,4).
Genom att arbetsterapeuter har en vana och kompetens att göra bedömningar i verkliga situationer (5) har man på arbetsterapienheten SU beslutat att förbereda för den roll man kan komma att ha i ett ev kommande trafikmedicinskt center genom att utbilda arbetsterapeuter och inleda samarbete med trafikskola.
Hur en bedömning av körlämplighet görs kan variera dels kan läkaren göra sin bedömning utfrån en medicinsk undersökning. Bedömning kan även göras genom neuropsykologiska test och genom bilkörning i verklig trafik. De olika bedömningarna skiftar i hur väl de stämmer med verkligheten, om personen är lämplig att köra bil. Många av de neuropsykologiska testen har endast en begränsad förmåga att fånga upp om personen skall köra bil eller ej. NorSDSA är ett instrument särskilt framtaget för bedömning av körlämplighet och även ett av de instument som bäst fångar verkligheten (6). I litteraturen finns dock stöd för att bedömning i trafik med kunniga bedömare har flera fördelar. Denna typ av bedömning har betydligt högre ekologisk validitet än t ex neuropsykologiska test, dvs svaret på bedömningen överensstämmer i högre grad med verkligheten (7,8). Vid jämförelse med olika bedömningsmetoder används därför on-road bedömning som golden standard (6). Det är viktigt att de patienter som inte bör köra bil bedöms olämpliga. Men även de som har en god förmåga får möjlighet att fortsätta köra bil och därför är val av bedömningsmetod viktigt. Flera aspekter behöver beaktas vid val av bedömningsmetoder såsom tidsåtgång, kostnad och validitet.

Syfte

Syftet med studien var att jämföra instrumenten NorSDSA, med on-road bedömning enligt standardiserad metod för att bedöma körlämplighet efter stroke.

Frågeställning / Hypoteser

Frågeställningar:
⋅Skiljer sig resultaten gällande körlämplighet från NorSDSA och on-road bedömning?
⋅Hur upplever personen att det är att genomgå NorSDSA, känns det relevant för bedömning av körlämplighet?
⋅Vad är arbetsterapeutens observation av personens beteende under NorSDSA bedömningen?
⋅Hur ser administration, tidsåtgång, kostnad, behov av utbildning ut för de två olika bedömningarna

Metod: Gruppindelning

50 patienter inkluderas konsekutivt i studien utifrån utskrivningsdatum. Samtliga patienter erhåller vid utskrivning skriftlig information om studien. Inför återbesök till läkare efter ca 3 månader blir de kontaktade per telefon och erbjudna att delta i studien genom en körbedömning. Alla patienter informeras om att deltagande är frivilligt och att man kan avbryta deltagande när man önskar utan att behöva uppge en förklaring.

Metod: Databearbetning

NorSDSA bearbetas för att få fram de som utifrån testet godkänns respektive underkänns för bilkörning. En sammamställning görs även av godkända och underkända on road bedömningar. Därefter görs en jämförelse av resultaten mellan NorSDSA och on-road bedömning för att analysera överrenstämmelsen mellan de två bedömningarna. Dessa data jämförs även med det av arbetsterapeut uppskattade utfallet vilket bygger på observation i annan aktivitet än bilkörning. En analys görs därefter av hur stor säkerheten i bedömningarna är med utgångspunkt i att on-road bedömning är golden standard.
En utvärdering av för- och nackdelar av de olika bedömningarna görs genom analys av dokumentation av genomförande.

Resultat

En jämförelse mellan de olika metoderna NorSDSA och on-road bedömning visar en signifikant skillnad P< 0,05. I studien framkommer att 8 % är godkända on-road men inte på NorSDSA och att 16 % inte klarar att utföra NorSDSA men blir godkända on-road.

Slutsats

Denna studie visar att on-road bedömningen kan ses som det mest rätta bedömningssättet. Personer som ej godkänts på NorSDSA har visat sig vara lämpliga bilförare. NorSDSA är inte tillräckligt känsligt utan släpper igenom personer som är en trafikfara för sig själva och för andra

Referenser

1. Vägverket. Regeringsuppdrag om läkares skyldighet att anmäla olämpliga förare, Vägverket, TR70 2004:23976, dec 2005
2. Riks-stroke, http://www.riks-stroke.org/content/analyser/Rapport05.pdf
3. Vägverkets författningssamling, VVFS 1998:89 1 kap §4.
4. Körkortslagen, Svensk författningssamling, KKL 10 kap §2 (SFS 1998:488).
5. Nouri F M, Lincoln N B. Predicting driving performance after stroke. British Medical Journal, 1993;307:482-483
6. Lundberg C et al. The assessment of fitness to drive after a stroke: The Nordic Stroke Driver Screening Assessment. Scandinavian Journal of Psychology, 2003;44:23-30.
7. Bouillon L, Mazer B, Gelinas I. Validity of the Cognitive Behavioural Driver’s Inventory in predicting driving outcome. The American journal of occupational therapy 2006:60 (4);420-427.
8. Korner-Bitensky N et al. Driving evaluation practices of clinicians working in the United States and Canada. The American journal of occupational therapy. 2006:60 (4);428-434.
9. Liddle J, McKenna K. Older drivers and driving cessation. British Journal of Occupational Therapy, 2003;66(3):125-132.
10. Patomella A-H, Tham K, Kottorp A. P-drive: Assessment of drivibg performance after stroke. J Rehabil Med, 2006;38:273-9