1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Diskussion
I vår enkätstudie kan vi visa att 51% av ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Primärvården Göteborg är aktiva i något forskningsprojekt men att hela 21% av dessa varken är disputerade eller doktorandanmälda. Samtidigt visar enkäten också att bland arbetsuppgifterna kliniskt arbete, forskning, undervisning/handledning, ledarskap/administration kommer forskning på tredje plats efter kliniskt arbete och undervisning/handledning. Möjligen kan dessa två förhållanden hänga samman och man kan ställa sig frågan om ST-läkare avstår från doktorandanmälan för att forskning inte är en prioriterad arbetsuppgift.
Svaren på frågan om ”Vad skulle motivera dig att börja forska/forska mer?” visar att ST-läkare anser det viktigt att få forska på arbetstid och inte på fritid eller jourkompensation. Detta är ingen överraskning [3]. Intressant nog visar vår enkät att de svarande ST-läkarna näst efter att få forska på arbetstid värdesätter forskningsmiljön. Alternativen bra handledare, intressanta forskningsprojekt, välfungerande forskargrupp, tillräckliga anslag och inspirerande forskande kollegor hamnar alla på en medelpoäng på över 8 av 10. Att handledarskapet är centralt påvisas också i Stendahlrapporten, där brist på erfarna handledare ses som en av framtidens utmaningar.
Förmåner såsom löneförhöjning, säker tjänst på kliniken, möjlighet till resor och akademisk karriär framstår som mindre viktiga. I den debatt som pågår om läkares forskning har forskningsmiljöns betydelse för läkares vilja att forska inte diskuterats särskilt mycket. Med tanke på framtida förbättringsåtgärder är det naturligtvis centralt att kartlägga drivkrafterna bakom läkares forskning, annars riskerar åtgärderna bli ineffektiva. Utifrån resultaten på vår enkätundersökning behövs åtgärder inriktade på att stärka den akademiska miljön och en tätare anknytning mellan sjukvård och akademi. En tänkbar åtgärd skulle kunna vara att studierektorskansliet utrustas med en ”forskningscoach” med uppgiften att stödja ST-läkare i processen att hitta forskningsprojekt. Vidare behöver behovet av erfarna handledare tillgodoses. Aktiv rekrytering av forskare med handledningsmeriter/utbildning är därför önskvärt.

Vi kan således visa att många ST-läkare är aktiva inom forskningsprojekt men att forskning som arbetsuppgift kommer först på tredje plats. ST-läkare anser det viktigt att få forska på arbetstid, men att också forskningsmiljön är central för motivationen att forska. Att genom forskning uppnå förmåner anses däremot något mindre viktigt i vår studie. Under slutredovisningen vill vi diskutera våra slutsatser och resultat samt möjliga förbättringsåtgärder med företrädare för såväl sjukvården som akademin.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Physicians

Individuals licensed to practice medicine.

Education, Premedical

Preparatory education meeting the requirements for admission to medical school.

Faculty

The teaching staff and members of the administrative staff having academic rank in an educational institution.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-01-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2009-03-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2009-05-14

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Hos samma huvudman utanför projektledarens arbetsplats

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Bakgrund
Det har talats mycket och ofta om att vi läkare forskar för lite. I ett delbetänkande i sin utredning rörande den kliniska forskningen i Sverige slår utredaren professor Olle Stendahl fast att svensk klinisk forskning är stark men har förlorat i kvalitet jämfört med andra länder de senaste åren[1]. Utredningen talar bland annat om att antalet läkare som för första gången är forskningsaktiva har minskat kraftigt de senaste tio åren, och medelåldern för disputation är 42 år. De närmsta tio åren kommer betydande pensionsavgångar bland forskarutbildade läkare kommer att ske. Samtidigt visar undersökningar att studenter på grundutbildningen och AT-läkare är positiva till forskning [2]. Ansvaret för forskning och utveckling inom medicin ligger i Sverige på de lärosäten där en universitetsklinik är kopplad till en medicinsk fakultet, här i Göteborg handlar det om Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin.
Syftet med vår studie var att undersöka ST-läkarnas syn på vad som hindrar dem från att forska, samt hur man prioriterar forskning gentemot andra arbetsuppgifter (klinik, administration, undervisning).

Resultat

Resultat
Svarsfrekvensen var 60%???. Andelen kvinnliga-manliga svaranden var 57-43%. Vi kan konstatera att 51% av ST-läkarna i studien anger att de är involverade i något forskningsprojekt, att 14% har disputerat och 16% är doktorandanmälda medan endast 3 ST-läkare är docenter.
Svaren på frågan ”Vad skulle motivera dig att börja forska/forska mer?” visar att ST-läkarna vill få forska på arbetstid. Därefter kommer alternativen bra handledare, intressanta forskningsprojekt, att vara en del av en fungerande forskningsgrupp, tillräckliga anslag och inspirerande forskande kollegor. Alternativen löneförhöjning, säker anställning, möjlighet till resor eller akademisk karriär hamnar alla på nedre halvan när svarsalternativen rangordnas (Tabell 1).
Svaren på frågan ”Hur viktigt är nedanstående för dig?” visar de svarande ST-läkarna graderar kliniskt arbete högst (8.8±1.5, medel±SD). Därefter kom undervisning / handledning (7.5±2.0), forskning 6.3±2.2 samt ledarskap / administration (5.6±2.3).

SvarMedelpoäng

9. Schemalagd forskningstid - ej "forska på fritiden"8.9±1.9
4. Bra handledare8.7±1.8
5. Intressanta forskningsprojekt8.7±1.6
1. Att jag var en del i en välfungerande forskargrupp8.3±1.9
10. Tillräckliga anslag8.2±1.9
2. Inspirerande forskande kollegor8.1±1.8
3. Lättillgänglig kunskap om hur jag kommer igång7.1±2.4
7. Mer inflytande över min arbetssituation/"bättre schema"7.0±2.3
6. Att få omväxling från de arbetsuppgifter jag har idag6.9±2.3
11. Löneförhöjning/löneförmåner6.7±2.5
12. Möjlighet till akademisk karriär6.3±2.4
8. Möjlighet till resor, konferancer etc.6.1±2.4
13. Att min forskning leder till säker anställning som specialist på kliniken5.4±2.6
14. Jag känner mig ej så motiverad men forskar ändå p.g.a. krav från verksamheten2.8±2.2

Tabell1 Svar på frågan ”Vad skulle motivera dig att börja forska/forska mer?” rangordande utifrån medel. 1= oviktigt, 10=mycket viktigt.

Diskussion

Diskussion
I vår enkätstudie kan vi visa att 51% av ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Primärvården Göteborg är aktiva i något forskningsprojekt men att hela 21% av dessa varken är disputerade eller doktorandanmälda. Samtidigt visar enkäten också att bland arbetsuppgifterna kliniskt arbete, forskning, undervisning/handledning, ledarskap/administration kommer forskning på tredje plats efter kliniskt arbete och undervisning/handledning. Möjligen kan dessa två förhållanden hänga samman och man kan ställa sig frågan om ST-läkare avstår från doktorandanmälan för att forskning inte är en prioriterad arbetsuppgift.
Svaren på frågan om ”Vad skulle motivera dig att börja forska/forska mer?” visar att ST-läkare anser det viktigt att få forska på arbetstid och inte på fritid eller jourkompensation. Detta är ingen överraskning [3]. Intressant nog visar vår enkät att de svarande ST-läkarna näst efter att få forska på arbetstid värdesätter forskningsmiljön. Alternativen bra handledare, intressanta forskningsprojekt, välfungerande forskargrupp, tillräckliga anslag och inspirerande forskande kollegor hamnar alla på en medelpoäng på över 8 av 10. Att handledarskapet är centralt påvisas också i Stendahlrapporten, där brist på erfarna handledare ses som en av framtidens utmaningar.
Förmåner såsom löneförhöjning, säker tjänst på kliniken, möjlighet till resor och akademisk karriär framstår som mindre viktiga. I den debatt som pågår om läkares forskning har forskningsmiljöns betydelse för läkares vilja att forska inte diskuterats särskilt mycket. Med tanke på framtida förbättringsåtgärder är det naturligtvis centralt att kartlägga drivkrafterna bakom läkares forskning, annars riskerar åtgärderna bli ineffektiva. Utifrån resultaten på vår enkätundersökning behövs åtgärder inriktade på att stärka den akademiska miljön och en tätare anknytning mellan sjukvård och akademi. En tänkbar åtgärd skulle kunna vara att studierektorskansliet utrustas med en ”forskningscoach” med uppgiften att stödja ST-läkare i processen att hitta forskningsprojekt. Vidare behöver behovet av erfarna handledare tillgodoses. Aktiv rekrytering av forskare med handledningsmeriter/utbildning är därför önskvärt.

Vi kan således visa att många ST-läkare är aktiva inom forskningsprojekt men att forskning som arbetsuppgift kommer först på tredje plats. ST-läkare anser det viktigt att få forska på arbetstid, men att också forskningsmiljön är central för motivationen att forska. Att genom forskning uppnå förmåner anses däremot något mindre viktigt i vår studie. Under slutredovisningen vill vi diskutera våra slutsatser och resultat samt möjliga förbättringsåtgärder med företrädare för såväl sjukvården som akademin.

Referenser

[1]Stendahl O. Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen: Statens Offentliga Utredningar, SOU 2008:7
2008.
[2]Giglio D, Bergh N. Brist på tid och pengar hindrar läkarstuderande från att forska. Läkartidningen. 2008;105(14):1011-4.
[3]Stensmyren H, Hellstrand J. Klinisk forskning förutsätter forskande läkare. Läkartidningen. 2009;106(3):130-1.

Bilagor

Varför forskar vi inte_skriftlig redovisning.doc

Varför forskar vi inte?
Filstorlek: 50 kB

LT Varför forskar vi inte.pdf

publikation läkartidningen 2010-09-22
Filstorlek: 247 kB