1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Sammanfattning

Diabetes är en kronisk sjukdom med ökad risk för komplikationer från ögon och även från hjärta, kärl och njurar. Det är viktigt att blodsockret hos en diabetiker normaliseras, men även att andra riskfaktorer såsom övervikt och fetma, högt blodtryck, blodfettrubbningar behandlas. Alla riskfaktorer för insjuknande i komplikationer är inte kända och intresset för studier av biokemiska och genetiska riskmarkörer har ökat på senare tid.
Från 1991-2004 samlades alla diabetiker i Skaraborg i ett särskilt register (Skaraborgs Diabetesregister, SDR) för att studera incidens, prevalens och mortalitet samt för att underlätta uppföljning av behandling. Registret innehåller ca 16 450 personer. Uppföljningar har skett vid flera tillfällen och finns publicerat 1998 och 1999. En särskild kohort av patienter (n= 1 258) med diabetesdebut 1996-1998 finns registrerad och en återundersökning av dessa har startats i september 2007. Delar av kohorten kommer att undersökas kliniskt medan hela kohorten kommer att kartläggas via journaluppgifter angående vårdform och frekvens av kontroller.
Som ett led i denna återundersökning planeras också en uppföljning av ögonbottenundersökningar, som ägt rum sedan diabetesdebuten. Detta kommer att ske genom granskning av ögonklinikens journaler och bildmaterial.
I ett senare skede planeras ny ögonbottenundersökning av hela kohorten för att studera progress av diabetesretinopati associerat till riskmarkörer i förekommande fall och kliniska händelser från slutenvårdsregistret.
Syftet med denna studie är att följa prognosen för ögonkomplikationer under en 10-årsperiod för diabetiker oavsett ålder. Denna studie kan ge information om utveckling av vårdbehov och behandlingsresultat vid diabetesretinopati och koppling till andra diabeteskomplikationer registrerade i slutenvårdsregistret.
Resultaten av studierna planeras att bli publicerade i vetenskapliga tidskrifter.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Diabetes Mellitus

A heterogeneous group of disorders characterized by HYPERGLYCEMIA and GLUCOSE INTOLERANCE.

Blood Glucose

Glucose in blood.

Medicine

The art and science of preventing, diagnosing, and treating disease, as well as the maintenance of health.

Glucose Metabolism Disorders

Pathological conditions in which the BLOOD GLUCOSE cannot be maintained within the normal range, such as in HYPOGLYCEMIA and HYPERGLYCEMIA. Etiology of these disorders varies. Plasma glucose concentration is critical to survival for it is the predominant fuel for the CENTRAL NERVOUS SYSTEM.

Metabolic Diseases

Generic term for diseases caused by an abnormal metabolic process. It can be congenital due to inherited enzyme abnormality (METABOLISM, INBORN ERRORS) or acquired due to disease of an endocrine organ or failure of a metabolically important organ such as the liver. (Stedman, 26th ed)

Nutritional and Metabolic Diseases

A collective term for nutritional disorders resulting from poor absorption or nutritional imbalance, and metabolic disorders resulting from defects in biosynthesis (ANABOLISM) or breakdown (CATABOLISM) of endogenous substances.

Endocrine System Diseases

Pathological processes of the ENDOCRINE GLANDS, and diseases resulting from abnormal level of available HORMONES.

Registries

The systems and processes involved in the establishment, support, management, and operation of registers, e.g., disease registers.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2007-08-31

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Bakgrund

Diabetes är en livslång sjukdom som innebär en kraftigt ökad risk för den drabbade att få komplikationer framför allt från hjärta och kärl [1] jämfört med normalbefolkningen. Det är inte bara kontrollen av diabetessjukdomen i form av reglering av glukosvärdet (faste-p-glukos och HbA1c), men också andra faktorer såsom förekomst av högt blodtryck, höga blodfetter [2], [3], övervikt eller fetma och grad av fysisk aktivitet [4] som spelar en avgörande roll för insjuknandet i komplikationer. Att typ 2 diabetes är en progredierande sjukdom trots betydande behandlingsinsatser har visats i en stor prospektiv studie från England, UK prevention of diabetes study [2]. I denna studie visades också den stora betydelsen av att behandla de andra riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom som ofta förekommer tillsammans med diabetes.

Ögonkomplikationer (diabetesretinopati) är vanliga hos diabetiker och leder till en kraftigt ökad risk för synnedsättning och blindhet 5,6. Retinopatin är associerad till HbA1c-värde, blodtryck och diabetesdurationen 7- 9. Vad som påverkar prognosen för diabetesretinopati är inte fullständigt klarlagt. I UKPDS studien var förekomsten av diabetesretinopati inte korrelerat till åldern vid basundersökningen, men risken för utveckling av retinopati ökade med åldern vid diagnos 10. Det har diskuterats hur långt upp i åldern ögonbottenscreening är meningsfull för att förebygga blödning och synnedsättning. Det behöver därför belysas hur en optimal screeningsverksamhet vid olika åldrar bör utformas.

För att kunna ge patienter med diabetes en så god vård som möjligt, och för att kunna följa kvaliteten på omhändertagandet har register över diabetiker och deras behandling upprättats lokalt och nationellt i Sverige [11].
Sedan mitten av 1970-talet har specialutbildade sjuksköterskor bemannat mottagningar för diabetespatienter på vårdcentralerna i Skaraborg och från 1991 och fram till och med 2004 har ett register över alla diabetiker förts, Skaraborgs diabetesregister (SDR) [12]. Detta register innehåller uppgifter om debutår för sjukdomen, typ av diabetes, rökning, förekomst av hjärt-kärlsjukdom, kroppslängd, kroppsvikt, fotstatus, ögonstatus, blodtryck, HbA1c, blodfetter samt farmakologisk behandling. Täckningen av registret har validerats och inkluderade 1994 88,4 ± 1,3 % av diabetespatienterna i Skaraborg [13]. Registret har varit föremål för vetenskapliga studier över insjuknande i och förekomst av diabetes samt dödligheten bland diabetespatienterna fram till och med 1995 [14]. Från september 1996 till och med augusti 1998 insjuknade sammanlagt 1 263 personer med diabetes. Av dem under 65 års ålder genomgick 476 en undersökning med blodprover för bestämning av ö-antikroppar för en mer korrekt klassifikation av diabetes i Typ 1 eller Typ 2.
Hos de individer som insjuknade 1996-1998 finns data från den initiala kontrollen i samband med debuten(n=1 258) samt resultat av screening av ögonbotten. En uppföljning av dessa patienter har nu startats med klinisk undersökning och uppföljning via journaluppgifter. Som ett led i denna uppföljning planeras också att registrera ögonbottenstatus.

Syfte

– Att under 2006-2008 återundersöka de patienter som registrerades under 1996-1998 med en årskontroll hos patientens ordinarie vårdgivare (vanligen diabetessköterskan) eller med hjälp av journaluppgifter. Denna återundersökning har redan startat.
– Att hos patienterna via journal och bildmaterial på Ögonkliniken studera ändringar i synförmåga och grad av retinopati.

Frågeställning / Hypoteser

Vilken roll spelar olika riskmarkörer (genetiska, biokemiska, blodtryck, kroppsvikt etc.) för prognosen vid diabetisk retinopati?
Vilken roll spelar ålder vid insjuknande för utveckling av retinopati?
Hur (antal och frekvens) har ögonbottenscreeningen gjorts på de patienter som insjuknade i diabetes 1996-1998?

Resultat

Av den ursprungliga 1 263 patienterna utgick 5. Materialet omfattar 1258 patienter. Deltagandet i screeningen varierar. 947 av totalt 1258 patienter har ingått i screeningen någon gång. Vid sista undersökningen (efter ca 10 år) hadde 93% synskärpa över körkortsgränsen 0,5. Andelen av komlicerande ögonsjukdommar är hög hos patienter med allvarlig synnedsättning; av 9 patienter som räknas som syncentralspatienter (synskärpa <0,3) hade 6 andra koplicerande ögonsjukdommar (t.ex. grön starr o. åldersförändringar); bara 4 patienter hade fått laserbehandling för påverkan av gula fläcken (signifikant maculaödem); av de 15 patienterna som fått laserbehandling, har 4 fått behandling pga andra vaskulära ögonsjukdommar (proppar). Bland patienter <70 vid debut har 84% ingått i screeningen någon gång. Av dem har 95,6% synskärpa över 0,5 på bästa ögat vid sista besöket.
Det ser ut som HbA1c vid debut påverkar utvecklingen av reinopati (diabetesförändringar), pågående blodtrycksbehandling vid debut ser ut att skydda mot reinopatiutveckling, men BMI vid debut ser inte ut at påverka den.
Vi håller på att titta närmre på andra faktorer som eventuellt kan inverka.