1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Bakgrund
Stroke är den främsta orsaken till bestående invaliditet hos vuxna. Efter fullbordad rehabilitering hade 20% av patienterna som deltog i Copenhagen stroke study svåra till mycket svåra aktivitetshinder (Jörgensen et al.). Inga av patienterna förbättrades ytterligare neurologiskt eller funktionellt efter 5 månader efter insjuknandet. Vid 6 månaders kontroll noterades kvarvarande problem avseende orientering vilket påverkar ADL förmåga och social interaktion (Pedersen et al). De aktivitetsnedsättningar som uppkommer hos mer än hälften av patienterna gör att det är viktigt med stöd och information till patienten men också till närstående som ofta utsätts för påfrestning under hela förloppet. I synnerhet intellektuella och emotionella funktionsstörningar kan allvarligt störa familjerelationerna. M Viitanen et al studerade livskvalitet hos personer som drabbats av stroke, vilket visade bland annat att 61% av de personer som ingick i studien upplevde försämrad livskvalitet. I en svensk studie var de mest utslagsgivande prognostiska faktorerna för livskvalitet efter stroke, ADL förmåga, personlighet och sjukdomsinsikt (Johansson B).Då en familjemedlem drabbas av stroke medför detta en påtvingad förändring av livssituationen för hela familjen. De psykosociala faktorerna är ofta de mest bekymmersamma. Problemområdena kan vara relationer, kommunikation, sociala aktiviteter, hobbies och rollfördelning (Evans et al). I en studie gjord av Holbrook beskriver en tredjedel av familjerna att de ej anpassat sig efter fem år. De tog då upp problem med ekonomi, social rörlighet, sexualitet, hälsa (Holbrook SE). Carlsson GE visade att patienter och anhöriga är mer missnöjda med sitt liv jämnfört med ett svensk normal material. En studie visade att fortsatta rehabiliteringsinsatser bör erbjudas i hemmiljön för att därigenom kunna förbättra och bibehålla den grad av självständighet som uppnåtts under rehabiliteringstiden på vårdavdelningen. (Grimby G), ej för att förkorta vårdtiden.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka vilken upplevelse av livstillfredsställelse personer med stroke har kortsiktigt respektive långsiktigt. Hur integrerade i samhället är personerna och hur förändrar detta sig över tid samt om det finns något samband mellan upplevd livstillfredställse och grad av delaktighet i samhället.
Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram
* Ökar livstillfredsställelsen hos patienten under en rehabiliterings period?
* Finns det ett samband mellan grad av upplevd livstillfredställelse och grad av delaktighet i samhället?
* Är graden av integrering in samhället olika under en rehabiliteringsperiod ?
Metod: Urval
Femtioåtta personer i arbetsför ålder (medelålder 53 år) som insjuknat i stroke ingick i en randomiserad kontrollerad studie av hemrehabilitering. Både de som fick hemrehabilitering samt de som fick sedvanlig rehabilitering kommer att analyseras.
Metod: Gruppindelning
De inkluderade patienterna hade varit inskrivna på rehabiliteringsklinikens vårdavdelning Högsbo sjukhus/SU för en fokal permanent stroke för första gången. Hälften av patienterna ingick i en interventionsgrupp och den andra hälften i en kontrollgrupp. Uppdelningen till de två grupperna skedde genom stratifierat slumpmässigt urval. I detta material analyseras hela gruppen.
Metod: Intervention
Patienterna var indelade i två grupper där den ena efter utskrivning från vårdavdelning på rehabiliteringsklinik fick tre veckors träning på klinikens dagrehabilitering (dagrehab grupp, N = 29) medan den andra fick tre veckors träning i hemmiljö (hemrehab grupp, N = 29). Dagrehabgruppen fick sedvanlig träning hos sjukgymnast och arbetsterapeut på kliniken. Hemrehabgruppen fick möjlighet att i hemmiljö prova olika för dem viktiga aktiviteter samt information till patient och närstående om stroke dess konsekvenser hur man kan hantera svårigheterna.Efter denna första intensiva tränings- och informationsperiod följde patienterna ordinarie planering på rehabiliteringskliniken med dagvård eller annan lämplig form av fortsatt rehabilitering.
Metod: Datainsamling
Alla patienterna följdes upp med olika instrument gällande kroppsfunktion, aktivitet, livskvalitet och delaktighet vid utskrivning (olika områden beskrivna enligt ICF), efter de tre veckornas intervention, efter 3 månader och slutligen 1 år efter utskrivning. Utvärdering gjordes av oberoende bedömare blindade för gruppindelning. Instrumentet Livstillfredsställelse (Li-Sat 11) användes för att få en beskrivning av grad av tillfredsställelse inom åtta livsområden personerna upplevde. Dessutom anvädes ett formulär för att utvärdera integration i hemmet, social integration och produktiv aktivitet. Bedömningarna gjordes vid utskrivning, 3månader och ett år efter utskrivning.
Metod: Databearbetning
I den aktuella studien kommer instrumentet Livstillfredsställelse (Li-Sat 11) enligt Fugl- Meyer och medarbetare där intervjupersonen skattar grad av tillfredställelse inom åtta livsområden att analyseras. För skattningen används en 6-gradig skala. Skalan är framtagen av Fugl-Meyer et al.
När det gäller grad av delaktighet i samhället används Community Integration Questionnaire (CIQ), ett formulär för att utvärdera integration i hemmet, social integration och produktiv aktivitet. Instrumentet består av 15 frågor och är validitets- och reliabilitetstestat.
I studien kommer CIQ´s delskalor var och en ställas mot livstillfredsställelse i de 8 olika livsområdena i bivariat analys. Vi kommer också att se på vad som kan predicera livstillfredställelse som helhet.
Förväntat resultat / Klinisk betydelse
Det samband som kan finnas mellan integrering i samhället och livstillfredställelse är viktigt att beakta i rehabiliterings arbetet av personer som drabbats av stroke.
Konsekvenser av detta påverkar såväl arbetet inom sjukvård som det fortsatta vårdkedje-arbetet i hemmet och kommunens ansvar.
Konsekvenser inom enskilda område kan innebär ställningstagande till ändrat rehabiliterings focus.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Stroke

A group of pathological conditions characterized by sudden, non-convulsive loss of neurological function due to BRAIN ISCHEMIA or INTRACRANIAL HEMORRHAGES. Stroke is classified by the type of tissue NECROSIS, such as the anatomic location, vasculature involved, etiology, age of the affected individual, and hemorrhagic vs. non-hemorrhagic nature. (From Adams et al., Principles of Neurology, 6th ed, pp777-810)

Nervous System Diseases

Diseases of the central and peripheral nervous system. This includes disorders of the brain, spinal cord, cranial nerves, peripheral nerves, nerve roots, autonomic nervous system, neuromuscular junction, and muscle.

Central Nervous System Diseases

Diseases of any component of the brain (including the cerebral hemispheres, diencephalon, brain stem, and cerebellum) or the spinal cord.

Brain Diseases

Pathologic conditions affecting the BRAIN, which is composed of the intracranial components of the CENTRAL NERVOUS SYSTEM. This includes (but is not limited to) the CEREBRAL CORTEX; intracranial white matter; BASAL GANGLIA; THALAMUS; HYPOTHALAMUS; BRAIN STEM; and CEREBELLUM.

Cerebrovascular Disorders

A spectrum of pathological conditions of impaired blood flow in the brain. They can involve vessels (ARTERIES; or VEINS) in the CEREBRUM, the CEREBELLUM, and the BRAIN STEM. Major categories include INTRACRANIAL ARTERIOVENOUS MALFORMATIONS; BRAIN ISCHEMIA; CEREBRAL HEMORRHAGE; and others.

Cardiovascular Diseases

Pathological conditions involving the CARDIOVASCULAR SYSTEM including the HEART; the BLOOD VESSELS; or the PERICARDIUM.

Vascular Diseases

Pathological processes involving any of the BLOOD VESSELS in the cardiac or peripheral circulation. They include diseases of ARTERIES; VEINS; and rest of the vasculature system in the body.

Quality of Life

A generic concept reflecting concern with the modification and enhancement of life attributes, e.g., physical, political, moral and social environment; the overall condition of a human life.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2008-01-10

Datum då projektet är slutrapporterat

2009-01-31