1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Cognitive status in patients with Diffuse Axonal Injury (DAI) acute and after six months: preliminary results

Sammanfattning av projektet

Bakgrund

TBI och DAI medför ofta långvariga och bestående begränsningar i kognitiv och exekutiv förmåga liksom förändringar i tempo, humör och beteende (1-12). Ofta uppges uttröttbarhet (fatigue). Sammantaget påverkas aktivitet och delaktighet i familjeliv, social samvaro och yrkesarbete, vilket även medför påfrestningar för närstående som kan resultera i sämre psykisk hälsa, stress och livskvalitet (13-15).
Fallolyckor (140/100.000) och trafikolyckor (67/100.000) har rapporterats vara de vanligaste orsakerna till TBI i Sverige (16). Oftast drabbas yngre män.
Samband mellan förekomst av de subcortikala skador som uppstår vid DAI har tidigare varit svåra att verifiera röntgenologiskt men med nyare teknik, Diffusion Tensor magnetröntgen (DTI), har detta möjliggjorts (17). Sträckning / avslitning av nervtrådarna påverkar överföringen av nervsignaler, vilket återverkar i hjärnans kognitiva, exekutiva och regulativa funktioner vilket har belysts i flera studier (3, 4, 7, 8, 12, 18-24). Ofta har mättillfällena varierat mellan patienterna i förhållande till tid efter skadan liksom tid mellan kognitiv bedömning och DTI.
Svårigheter i akut skede att med sedvanlig undersökningsteknik (DT) ställa DAI-diagnos kan ge konsekvenser så att patienten blir missbedömd -t ex att beskrivna symptom är ”psykogena” eller speglar posttraumatisk stress- och att alltför hög kravnivå ställs och/eller att rehabilitering inte anpassas utifrån patientens behov och förutsättningar. I skaderegleringsärenden har brist på objektiva fynd kunnat medföra lägre ersättningsnivå. Skadan medför ofta främst ett s k ”dolt” handikapp och ett svårt subjektivt lidande, då patienten också kan bemötas av misstro m a p subjektivt beskrivna begränsningar i kognition, mental energi, aktivitet och delaktighet, då inga röntgenologiska "objektiva" fynd bekräftar dessa. Även arbetsförmågan kan begränsas eller omöjliggöras efter DAI.

Syfte

Syfte är att kartlägga kognitiv funktionsförmåga objektivt samt subjektiv trötthet akut och vid 6 månader efter trauma.
Frågeställning / Hypotes /Teoretisk referensram
DAI medför kognitiv nedsättning
DAI medför nedsatt energipotential och svikt i regulativa funktioner
- lägre processhastighet motoriskt/mentalt
- nedsatt informationsprocessande (arbetsminne)
- hjärntrötthet /generell trötthet

________________________________________
Metod: Urval

Longitudinell, prospektiv studie. Patienten utgör sin egen kontroll.
Inklusion:
- Konsekutiva patienter med TBI med påverkad medvetandegrad RLS>2 och/eller fokalneurologisk skada tillhöriga Västra Götalandsregionen
- Arbetsför ålder
- Patienterna vårdas på NIVA/CIVA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg, där DTI genomförs <2 veckor efter skadedatum
- Patient eller anhörig accepterar deltagande i studien efter att information lämnats
Exklusion:
- CT-hjärna visar omfattande kontusioner eller intracerebrala hematom
- Svår anoxi i akutskedet

Metod: Datainsamling

Insamlat material föreligger för 17 patienter där data avseende demografi, medvetandegrad (RLS) vid ankomst till akuten samt traumaorsak noteras. Neuropsykologisk screening genomförs samma dag som DTI akut <2 veckor (om ej testbar avvaktas tills RLS 2) samt 6 månader efter traumat.
Den neuropsykologiska screeningen innefattar följande instrument:
- Reakta III (reaktionstid): a) Standard ; enkel reaktionstid (kombination ljus/ljud) b) Val ; 2-valssituation (go-no-go) (rött alt grönt ljus kombinerat med två olika ljud).
- Barrow Neurological Institute Screen for Higher Cerebral Functions (BNIS) för bedömning av kognitiv funktionsförmåga (25). Standardisering, validering och normering är gjorda i USA och Sverige (26-29). BNIS inleds med en pre-screen för bedömning om testbarhet samt 7 delskalor (tal-och språk, orientering, uppmärksamhet /koncentration, visuell och visuospatial problemlösning, minne, affekt, medvetenhet vs utförande). BNIS ger en totalpoäng (max 50p) för samtliga 30 uppgifter. Cut-off <47 antyder kognitiv dysfunktion. Poäng erhålls även för delskalor (25, 28). Signifikant skillnad har visats mellan olika hjärnskadediagnoser och kontrollgruppen för totalpoäng och delskalor (27).
- Finger Tapping Test (FTT) ur Halstead-Reitan Neuropsychological Test Battery (psykomotorisk snabbhet) (30). Abnormalitet i FTT-mönster och frekvens har antytt samband med svårighetsgrad av TBI i akut skede efter trauma (31).
- Symboler-Kodning ur WAIS-III (visuoperceptuell snabbhet och psykomotorik vid krav på omställning).
- The Daily Fatigue Impact Scale (FIS) (subjektivt upplevd trötthet) (32, 33). Kort version, 8 uppgifter, används.

Metod: Databearbetning

Aktuell studie avser att redovisa preliminära data i en konsekutiv, pågående studie. Deskriptiv statistik används här vid redovisning av sedvanliga demografiska data, RLS-nivå, traumaorsak samt resultat på kognitiva instrument och trötthetsformulär akut och vid 6 månadersuppföljning, där förloppet över tid kartläggs. Jämförelser kommer också att göras mellan grupper (t ex utifrån RLS-nivå, traumaorsak, kön, ålder) m a p resultat i kognitiva funktioner och subjektiv uttröttbarhet vid båda mättillfällena. Samband mellan RLS-nivå och kognitiv förmåga undersöks med Spearman´s rangkorrelation. Statistikprogrammet SPSS 15.0 används.
________________________________________
________________________________________
Förväntat resultat / Klinisk betydelse

DAI förväntas påverka kognitiv förmåga och ge trötthet i akutskedet. Arbetsåtergång kan påverkas. Skaderegleringen baseras ofta på objektiv skadeverifikation. Om detta saknas kan undervärdering av konsekvenserna efter skadan riskeras.
Ökad kunskap om förloppet efter verifierad DAI-skada, från akut skede och över tid, samt hur denna typ av hjärnskada återverkar i kognitiv förmåga (med påverkan i exekutiva funktioner, aktivitet och delaktighet) och uttröttbarhet förväntas bidra till bättre förståelse och uppföljning av den skadade patienten. Kognitiv screening är kostnadseffektiv och kan ge tillräckligt underlag i akut/subakut skede för bedömning och beslut om fortsatt rehabilitering och individanpassade rehabinsatser utifrån aktuella behov och förutsättningar. Därmed erhålles också ett bättre underlag för att sätta realistiska rehabiliteringsmål. Resultat från en bedömning av eventuell kognitiv dysfunktion underlättar även differentialdiagnostik gentemot posttraumatiskt stressyndrom och depression och ökar tillförlitligheten i adekvat behandling även i skaderegleringsärenden.

Referenser
1.Mathias, JL et al Appl Neuropsychol, 2004.11(3): p. 134-52
2.Wallesch, CW et al J Neurotrauma, 2001.18(1): p. 11-20
3.Fork, M et al Brain Inj, 2005.19(2): p. 101-8
4.Kraus, MF et al Brain, 2007.130(Pt 10): p. 2508-19
5.Kamikubo, T et al No To Shinkei, 2003.55(8): p. 669-73
6.Tomaiuolo, F et al J Neurotrauma, 2005.22(1): p. 76-82
7.Felmingham, KL et al Neuropsy, 2004.18(3): p. 564-71
8.Okamoto, T et al Eur J Neurol, 2007.14(5): p. 540-7
9.Soeda, A et al Neuroradiology, 2005.47(7): p. 501-6
10.Himanen, L et al Brain Inj, 2005.19(2): p. 93-100
11.Tomaiuolo, F et al J Neurol Neurosurg Psych, 2004.75(9): p. 1314-22
12.Nakayama, N et al J Neurol Neurosurg Psych, 2006.77(7): p. 850-5
13.Jumisko, E et al J Fam Nurs, 2007.13(3): p. 353-69
14.Wells, R et al Brain Inj, 2005.19(13): p. 1105-15
15.Prigatano, GP et al J Head Trauma Rehabil, 2005.20(4): p. 359-67
16.Kleiven, S et al Inj Control Saf Promot, 2003.10(3): p. 173-80
17.Skoglund, TS et al Acta Radiol, 2008.49(1): p. 98-100
18.Mathias, JL et al J Int Neuropsychol Soc, 2004.10(2): p. 286-97
19.Scheid, R et al Arch Neurol, 2006.63(3): p. 418-24
20.Wozniak, JR et al Arch Clin Neuropsychol, 2007.22(5): p. 555-68
21.Wilde, EA et al J Neurotrauma, 2006.23(10): p. 1412-26
22.Goethals, I et al J Neurotrauma, 2004.21(8): p. 1059-69
23.Niogi, SN et al AJNR Am J Neuroradiol, 2008.29(5): p. 967-73
24.Levin, HS et al J Head Trauma Rehabil, 2008.23(4): p. 197-208
25.Prigatano GP et al 1995, Barrow Neurological Institute: Phoenix, Arizona,US
26.Denvall, V et al J Rehabil Med, 2002.34(4): p. 153-7
27.Hofgren, C et al J Rehabil Med, 2007.39(7): p. 547-53
28.Prigatano GP et al 2008, Stockholm: Pearson AB
29.Prigatano, GP Barrow Quarterly, 2004.20(No 2): p.4-6
30.Strauss, E et al 3 rd ed. 2006. Oxford, Oxford University Press
31.Prigatano, GP et al J Int Neuropsychol Soc, 2003.9(1): p. 128-33
32.Fisk, JD et al Qual Life Res, 2002.11(3): p. 263-72
33.Flensner, G et al Scand J Occup Ther, 2005.12(4): p. 170-80

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Brain Injuries

Acute and chronic (see also BRAIN INJURIES, CHRONIC) injuries to the brain, including the cerebral hemispheres, CEREBELLUM, and BRAIN STEM. Clinical manifestations depend on the nature of injury. Diffuse trauma to the brain is frequently associated with DIFFUSE AXONAL INJURY or COMA, POST-TRAUMATIC. Localized injuries may be associated with NEUROBEHAVIORAL MANIFESTATIONS; HEMIPARESIS, or other focal neurologic deficits.

Cognition

Intellectual or mental process whereby an organism becomes aware of or obtains knowledge.

Diffusion Magnetic Resonance Imaging

A diagnostic technique that incorporates the measurement of molecular diffusion (such as water or metabolites) for tissue assessment by MRI. The degree of molecular movement can be measured by changes of apparent diffusion coefficient (ADC) with time, as reflected by tissue microstructure. Diffusion MRI has been used to study BRAIN ISCHEMIA and tumor response to treatment.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2007-01-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2006-07-05

Publikationer från detta projekt

1. Longitudinal study of the diffusion tensor imaging properties of the corpus callosum in acute and chronic diffuse axonal injury.

   Ljungqvist Johan, Nilsson Daniel, Ljungberg Maria, S Rbo Ann, Esbj Rnsson Eva, Eriksson-Ritz N Catherine, Skoglund Thomas.

   Brain Inj 2011:25(4):370-8.

   [Links: PMID: 21355671 | DOI länk][Source: PubMed®]

Kommentar från projektledaren

Cognitive impact of diffuse axonal injury (DAI) and return to work associated with MRI-results, Esbjörnsson Eva, Skoglund Thomas, Mitsis Marios-Konstantinos,Hofgren Caisa, Larsson Jerry, Sunnerhagen Katharina Stibrant,Submitted 2011-10-05.