1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Neuropsykologisk utredning är en viktig del av neuropsykiatriska utredningar inom Barn- och Ungdomspsykiatrin för att fastställa diagnos, funktionsnivå samt vidare behandling. Det finns få valida metoder och instrument att tillgå vid utredning av social kognition. En aspekt av social kognition som är central vid utredning av autismspektrumtillstånd är "Theory of Mind" eller på svenska mentaliseringsförmåga. Denna förmåga innefattar bland annat förmågan att förstå och leva sig in i andra människors tankar och känslor. Professor Baron-Cohen har utarbetat ett test som kallas för "Ögonbilder" vid Autism Research Centre, Cambridge Uiversity. Målet med den här studien är att översätta och normera testet till svenska förhållanden. Testet går till så att barnet får titta på sammanlagt 28 fotografier där endast ögonområdet är avbildat. Barnet får ta ställning till vilket ord av fyra möjliga som bäst passar in på hur personen på bilden känner eller tänker. Baron-Cohens resultat har visat att ett barn med autism har lägre resultat jämfört med barn utan svårigheter.

Datainsamlingen i studien kommer att ske genom att barn på skolor i Boråsområdet som slumpvis väljs ut får genomgå testet. Barn i åldrarna 8-10 år och 10-12 år kommer utgöra kontrollgruppen. Dessa resultat kommer att jämföras med en klinisk grupp som har utretts och också fått en autismdiagnos inom Södra Älvsborgs Sjukhusområde, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken. Hypotesen är att barn med autism har större svårigheter och får ett lägre resultat jämfört med kontrollgruppen.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Neuropsychological Tests

Tests designed to assess neurological function associated with certain behaviors. They are used in diagnosing brain dysfunction or damage and central nervous system disorders or injury.

Neuropsychology

A branch of psychology which investigates the correlation between experience or behavior and the basic neurophysiological processes. The term neuropsychology stresses the dominant role of the nervous system. It is a more narrowly defined field than physiological psychology or psychophysiology.

Cognition

Intellectual or mental process whereby an organism becomes aware of or obtains knowledge.

Cognitive Science

The study of the precise nature of different mental tasks and the operations of the brain that enable them to be performed, engaging branches of psychology, computer science, philosophy, and linguistics. (Random House Unabridged Dictionary, 2d ed)

Cognition Disorders

Disturbances in the mental process related to thinking, reasoning, and judgment.

Autistic Disorder

A disorder beginning in childhood. It is marked by the presence of markedly abnormal or impaired development in social interaction and communication and a markedly restricted repertoire of activity and interest. Manifestations of the disorder vary greatly depending on the developmental level and chronological age of the individual. (DSM-IV)

Child Development Disorders, Pervasive

Severe distortions in the development of many basic psychological functions that are not normal for any stage in development. These distortions are manifested in sustained social impairment, speech abnormalities, and peculiar motor movements.

Projektets delaktighet i utbildning

Annan utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Organisationskod för var projektorganisationen finns

SWE:O-L-VGR:SA-SV-SÄS

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2008-03-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2008-04-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2009-06-01

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten tillämpas redan i praktisk verksamhet.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Nationellt (i stor del av landet)

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

För att klara sig väl i dagens samhälle behöver barn såväl som vuxna ha en god social kompetens. Bland annat så betyder de stora barngrupperna i förskola och skola att kraven på barns sociala förmåga ökar. Förmågan att reflektera kring och förstå andra människors känslor, tankar och intentioner, kallas för Theory of Mind (ToM) eller mentaliseringsförmåga. ToM är den kognitiva grunden till att förstå sig själv och andra, förmågan är viktig för att kunna känna empati och skapa goda relationer till andra människor och har därför en betydande roll för ett barns sociala utveckling (Slaughter, V & Repacholi, B, 2003).

Barn har stora individuella skillnader i förmågan till ToM. Orsakerna till att barn kan ha mentaliseringssvårigheter varierar. De bakomliggande faktorerna samt hur allvarliga bekymmer barnet har avgör om och i så fall vilka behandlingsinsatser som bör sättas in. Det är viktigt med en tidig upptäckt om ett barn har stora mentaliseringssvårigheter och vilken problematik som ligger bakom klargörs. Barn med anknytningsproblematik behöver t.ex. andra insatser än barn med svårigheter inom autismområdet (Siegel, D & Hartzell, M, 2003).

Tidig träning har visat sig påverka mentaliseringsförmågan hos barn med autism vilket har stor betydelse för barnens fortsatta sociala utveckling (Howlin, P, 2005). Barn med svårigheter behöver upptäckas så tidigt som möjligt och det är därför av största vikt att utveckla valida instrument, med vars hjälp man kan fastställa graden av ToM svårigheter.

Syfte

Syftet med den aktuella studien har varit att undersöka reliabiliteten av Baron-Cohens ögonbildstest. Presterar svenska barn i nivå med engelska och kan testet användas för att
avgöra hur förmågan till mentalisering är hos svenska barn? Om så är fallet kan testet utgöra ett viktigt led vid bedömningen av mentaliseringsförmågan hos barn med autism och vidare i planeringen av habiliterande insatser för dessa barn.

Diskussion

Förmågan till mentalisering, d.v.s. att kunna förstå och sätta sig in i hur andra människor känner och tänker anses vara en viktig del av den sociala förmågan. En del av mentaliseringsförmågan är att kunna tolka ögonens uttryck och mer specifikt så krävs information ifrån ögonregionen för att kunna avläsa vissa komplexa känslor. Baron-Cohen och hans medarbetare utvecklade testet ögonbilder, för att kunna mäta mentaliseringsförmågan hos barn med autism, som anses ha svårigheter inom området mentalisering och bl.a. förmågan att avläsa ögonuttryck. Ansatsen med föreliggande studie var att undersöka ögonbildstestets reliabilitet och se hur en grupp svenska barn presterade jämfört med en grupp engelska. Resultaten i den här studien visade en god eller acceptabel reliabilitet i 21 av de 28 bilderna (75 % av bilderna).

Det finns studier som visar att Baron-Cohens ögonbildstest inte korrelerar med verbal IQ eller verbal förmåga (Kaland, N, Callesen, K, Möller-Nielsen, Anette, Lykke Mortensen, E, Smith, L, 2008). I den aktuella studien hade barnen från gruppen med specialundervisning inte sämre resultat än de utan. Högst resultat av alla hade en pojke i gruppen med specialundervisning, som hade 24 rätt.

Vid en jämförelse mellan pojkar och flickor fanns en tendens att flickorna hade ett högre resultat, vilket även framkom i studien ifrån Karlstad, (Unenge Hallerbäck & Lugnegård m.fl., 2008) som visade att kvinnorna låg signifikant högre än männen. I den aktuella studien fanns inget tydligt samband mellan stigande ålder och resultat avseende totalt antal rätt. Tvärt om varierade resultaten något mellan åldersgrupperna. Detta skiljer sig ifrån Baron-Cohens resultat i ursprungsstudien som visade att de yngre barnen inte hade bättre än chansning och att de äldsta barnen hade högst resultat vid en jämförelse mellan grupperna. Då vuxna personer genomförde ögonbildstestet (Unenge Hallerbäck & Lugnegård m.fl., 2008) så var medelvärdet för hela gruppen inte högre än för den äldsta åldersgruppen i Baron-Cohens studie. Kan detta tolkas som att förmågan att avläsa ansiktsuttryck inte utvecklas påtagligt efter 10-12 års ålder? Vidare uppstår frågan finns en svårighet för yngre barn, under 8 års ålder, att avläsa känslouttryck i ögonen? Eller kan det snarare vara den verbala förmågan att förstå orden, snarare än att avläsa känslouttrycken i ögonen, som blir svårt för de yngre barnen. Den här studien har inte med yngre barn i normgruppen. Fler studier behövs för att förstå sambandet mellan ålder och resultat på ögonbildstestet.

Latenstiden har lyfts fram i forskningen som ett mått som kan tyda på mentaliseringssvårigheter (Kaland 2000, 2008). Denna studie ger indikationer på att flickor har en något längre latenstid än pojkar. Enligt författarens vetskap så finns ingen annan studie som tidigare har visat att flickor skulle vara långsammare än pojkar. En kvalitativ iakttagelse i den aktuella studien är att vissa flickor är mer reflekterande kring bilderna. En flicka uttryckte ”jag tror att han står och tänker på något, han står nog uppe på ett berg och tänker på något”. En längre latenstid behöver inte innebära att barnet har mentaliseringssvårigheter utan kan kanske visa på att barnet reflekterar mer kring svaret. Är flickor generellt mer reflekterande jämfört med pojkar? Ögonbildstestet har i nuläget inte någon instruktion som uppmanar barnet att svara så snabbt som möjligt. Baron-Cohen har inte heller med latenstider som ett mått i testets nuvarande utförande. Kanske vore det mer värdefullt att få höra barnet beskriva hur han eller hon löser uppgiften, och då få information om barnet har mentaliseringssvårigheter. Ett annat resultat i den aktuella studien var att det fanns en stor spridning mellan högsta och lägsta latenstiden. Går viktig information kring barns individuella resultat förlorat, när resultaten anges i form av medelvärden, som de flesta studier gör i nuläget? Kanske skulle ett konfidensintervall ge ett mer rättvisande resultat?

Resultaten i den aktuella studien visade att tjugoen av bilderna, i Baron-Cohens ögonbildstest, hade tillräckligt god reliabilitet. Sju av bilderna nådde inte upp till de krav som ursprungsstudien hade på god reliabilitet, dvs. minst 50 % av barnen valde inte rätt alternativ. Till fyra av bilderna (1, 3, 6 och bild 25) angav majoriteten av barnen i studien ett helt annat alternativ än det rätta. De tre övriga bilderna (5, 14 och 19) hade majoriteten angett som det rätta, men svarsfrekvensen nådde inte upp till 50 procent .

Anledningen till att barnen, i den aktuella studien, har angett ett annat alternativ än det tänkta kan diskuteras. Det är viktigt att arbeta vidare med översättningen av orden så att inte viktiga nyanser går förlorade. En mer professionell översättning ifrån engelska till svenska och därefter ifrån engelska tillbaka till svenska igen behöver genomföras. Kvalitén på bilderna bör också förbättras. I nuvarande skick är en del bilder relativt mörka eller otydliga. Då den här studien påbörjades fanns, enligt författarens vetskap, inga svenska normer på barnversionen eller studier kring testets reliabilitet. Parallellt med denna studie har dock en liknande ansats genomförts, fast med vuxna personer av Unenge Hallerbäck & Lugnegård m.fl. (tabell 1). Studien visade att 24 av bilderna hade god reliabilitet. Fyra av bilderna hade dock låg reliabilitet, två av dessa överensstämde med bilderna med låg reliabilitet i denna studie (bilderna 1 och 6), medan två av bilderna (17 och 27) visade hög reliabilitet i denna studie. Sammantaget så visar tre studier, den aktuella studien, Baron-Cohens studie och Unenge Hallerbäck & Lugnegårds studie att 19 bilder, 68 % av bilderna, har en tillräckligt god reliabilitet (bilderna 2, 4, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 18, 20, 21, 22, 23, 24, 26 och 28).

Det finns en stor generositet hos Baron-Cohen m.fl. att sprida de test och metoder som autismcentret de är verksamma vid har utvecklat. Kliniskt verksamma psykologer och forskare kan få fri tillgång till såväl metoder som resultat via Baron-Cohens hemsida på nätet. Detta ger goda möjligheter till att replikera resultaten och att översätta testen till olika språk.

Slutsats

Sammanfattningsvis visar resultaten i den aktuella studien att 75 % av bilderna i Baron-Cohens Ögonbildstest hade tillräckligt god reliabilitet. Mer arbete behöver göras för att säkra testets reliabilitet, dels med avseende på översättningen av känsloorden som behöver en professionell bearbetning, men också att bilderna behöver få en bättre kvalitet. Baron-Cohens Ögonbildstest används flitigt i den kliniska vardagen och det är därför viktigt att få svenska normer. Det finns idag få bra och lättadministrerade test för att fastställa mentaliseringssvårigheter. Baron-Cohens Ögonbildstest är både lätt att administrera och populärt bland såväl utredande psykologer som barnen själva. En idé är att använda testet mer kvalitativt och ha bilderna som en utgångspunkt för hur barnen resonerar. Ögonbildstestet skulle kunna ha en verbal instruktion som instruerar barnet att resonera högt hur han eller hon tänker om uppgiften, vilket kan ge viktig information kring om barnet har svårigheter eller inte. Fler studier behövs för att ta reda på hur barn utan svårigheter resonerar och reflekterar då de svarar på testet. Ett fynd i den aktuella studien var att flickorna hade längre latenstid jämfört med pojkarna och en hypotes som bör undersökas vidare är om detta kan ha ett samband med att flickor är mer reflekterande än pojkar generellt är.

Slutligen så visar tre studier att 19 av de 28 bilderna i Baron-Cohens ögonbildstests d.v.s. 68 % av bilderna har en tillräckligt god reliabilitet och därför bör vara ett användbart redskap vid den kliniska bedömningen av barns förmåga att avläsa ansiktsuttryck. En slutsats efter denna studie är att testets användbarhet ytterligare kan förbättras om barnens resonemang och reflektioner tas med i bedömningen då det kan ge viktig information om deras förmåga till mentalisering.

Referenser

Adolphs, R, Baron-Cohen, S & Tranel, D (2002) Impaired Recognition of Social Emotions Following Amygdala Damage.
Journal of Cognitive Neuroscience 14:8, pp 1-11

Back, E, Ropar, D & Mithell, P (2007) Do the Eyes Have It? Inferring Mental States From Animated Faces in Autism
Child Development, Volume 78, Number 2, 397-411

Baron, I, S (2004) Neuropsychological evaluation of the child.
Oxford University Press.

Baron-Cohen, S, Jolliffe, T, & Robertson, M. (1997) Another advanced test of theory of mind: evidence from very high functioning adults with autism or Asperger Syndrom.
Journal of Child Psychology and Psychiatry, 38, 813-822.

Baron-Cohen, S. (2001) Theory of mind and autism: a review.
Special Issue of the International Review of Mental Retardation, 23, 169

Baron-Cohen, S, Wheelwright, S, Spong, A, Scahill, V & Lawson, J, (2001) Are intuitive physics and intuitive psychology independent? A test with children with Asperger Syndrome.
Journal of Developmental and Learning Disorders, 5, 47-78.

Baron-Cohen, S, Wheelwright, S, Hill, J, Raste, Y & Plumb, I. (2001) "The Reading the Mind in the Eyes" Test Revised Version: A Study with Normal Adults, and Adults with Asperger Syndrome or High-functioning Autism.
Journal of Child Psychology and Psychiatry. Vol 42, no 2, pp 241-251

Baron-Cohen, S & Wheelwright, S (2003) The Friendship Questionnaire: An Investigation of Adults with Asperger Syndrome or High-Functioning Autism, and Normal Sex Differences.
Journal of Autism and Developmental Disorders, Vol. 33, No. 5

Bowler, D.M (1997) Reaction times to mental state and non-mental state questions in false belief tasks by high-functioning individuals with autism.
European Child & Adolescent Psychiatry 6: 160-165

Brent, E, Rios, P, Happé, F & Charman, T (2004) Performance of children with autism spectrum disorder on advanced theory of mind tasks.
SAGE Publications and The National Autistic Society, Vol 8, 283-299.

Dahlgren, SO (2002) Why does the bus stop when I am not getting off? How children with autism, Asperger syndrome and Dysfunction in attention motor control and perception (DAMP) conceptualise the surrounding world.
Avhandling Department of Psychology, Göteborgs Universitet

Dorris, L, Espie, C, Knott, F & Salt, J (2004) Mind-reading difficulties in the siblings of people with Asperger´s syndrome; evidence for a genetic influence in the abnormal development of a specific cognitive domain.
Journal of Child Psychology and Psychiatry 45:2

Fombonne, E (2005) Epidemiological Studies of Pervasive Developmental Disorders Handbook of Autism and Pervasive Developmental Disorders, Volume one, pp 42-69

Golan, O, Baron-Cohen, S, Hill, J & Golan, Y (2006) "The Reading the Mind in Films" Task: Complex emotion recognition in adults with and without autism spectrum conditions.
Social Neuroscience, 1 (2), 111-123

Goldenfeld, N, Baron-Cohen, S & Wheelwright, S Empathizing and Systemizing In Males, Femalses, and Autism (2006)
Clinical Neuropsychiatry 2(6)

Happé, F (1994) An Advanced Test of Theory of Mind: Understanding of Story Characters´Thoughts and Feelings by Able Autistic, Mentally Handicapped, and Normal Children and Adults.
Journal of Autism and Developmental Disorders 24: 129-154

Hoekstra, R, Bartels, M, Hudziak, J, Van Beijsterveldt, T, Boomsma, D (2007) Genetic and Environmental Covariation Between Autistic Traits and Behavioral Problems.
Twin Research and Human Genetics vol. 10 nr 6 pp. 853-860

Hoekstra, R, Bartels, M, Verweij, H & Boomsma, D (2007) Heritability of Autistic Traits in the General Population
Arch Pediatr Adolesc Med/vol 161

Howlin, P (2005) Outcome in Autism Spectrum Disorders
Handbook of Autism and Pervasive Developmental Disorders, Volume one, pp 201-220

Jarrold, C, Butler, D, Cottington, E, Jimenez, F (2000) Linking Theory of Mind and Central Coherence Bias in Autism and in the General Population.
Developmental Psychology Vol 36 126-138

Kaland, N. (2000) Evne til mentalisering hos barn og ungdom med Asperger syndrom. En studie av mentalisering, ”sentral koherens” og eksekutive funksjoner.
Avhandling til dr.polit. – graden ved Psykologisk institutt, Universitetet i Oslo.

Kaland, N, Callesen, K, Möller-Nielsen, Anette, Lykke Mortensen, E, Smith, L (2008)
Performance of Children and Adolescents with Asperger Syndrome or High-functioning Autism on Advanced Theory of Mind Tasks.
Journal of Autism and Developmental Disorders 38:1112-1123

Kaland, N, Smith, L, Mortensen, E (2008) Brief Report: Cognitive Flexibility and Focused Attention in Children and Adolescents with Asperger Syndrome or High-Functioning Autism as Measured on the Computerized Version of Wisconsin Card Sorting Test.
Journal of Autism and Developmental Disorders 38:1161-1165

Keenan, T (2003) “Individual Differences in Theory of Mind. The Preschool Years and Beyond” Ur boken “Individual Differences in Theory of Mind. Implications for Typical and Atypical Development”.
Psychology Press

Kimura, D (2001) Kön och cognition
Studentlitteratur

Klin, A, Jones, W, Schultz, R & Volkmar, F (2005) The Enactive Mind- From Actions to Cognition: Lessons from Autism
Handbook of Autism and Pervasive Developmental Disorders, Volume one, pp 682-703

Lee, L, Harkness, K, Sabbagh, M & Jabobson, J (2005) Mental state decoding abilities in clinical depression.
Journal of Affective Disorders 86

Loth, E, Gómez, J, Happé, F (2007) Event Schemas in Autism Spectrum Disorders: The role of Theory of Mind and Weak Central Coherence.
Journal of Autism and Developmental Disorders

Nydén, A (2000) Autism Spectrum Disorders. Developmental, cognitive, and neuropsychological Aspects.
Avhandling, Department och Child and Adolescent Psychiatry, Institute for health of Women and Children , Göteborgs Universitet.

Ponnet, K, Roeyers, H, Buysse, A, De Clercq, A, Van Der Heyden, E (2004)
Advanced mind-reading in adults with Asperger syndrome.
Sage Pyblications and The National Autistic Society Vol. 8(3) 249-266

Repacholi, B & Slaughter, V (2003) “Indivudual Differences in Theory of Mind. What Are We Investigating?” Ur boken “Individual Differences in Theory of Mind. Implications for Typical and Atypical Development”.
Psychology Press

Rutherford, M.D, Baron-Cohen, S & Wheelwright, S (2002) Reading the Mind in the Woice: A Study with Normal Adults and Adults with Asperger Syndrome and High Functioning Autism.
Journal of Autism and Developmental Disorders, Vol 32, No 3

Sonneby Borgström, M (2005) Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster- ett bio-psyko-socialt perspektiv.
Studentlitteratur

Smith, L (1996) Småbarnsålderns neuropsykologi.
Universitetsforlaget AS, Oslo

Siegel, D & Hartzell, M (2003) Parenting from the Inside Out. How a deeper self-understanding can help you raise children who thrive.
Penguin Group (USA) Inc.

Unenge Hallerbäck, M, Lugnegård, T, Hjärthag, F & Gillberg C (2008) The reading the Mind in the Eyes Test- test-retest reliability of a Swedish version.
In press soon in Cognitive Neuropsychiatry