1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Transition to Puberty as Experienced by 12-Year-Old Swedish Girls

Sammanfattning av projektet

Hur flickor förhåller sig till sin kropp är avgörande för hur hennes identitetsutveckling och hur hennes framtida reproduktiva hälsa ska se ut. En arbetsmodell att möta 12-åriga flickor i grupp har prövats och vidareutvecklats på ungdomsmottagningen i Lerum. Arbetsmodellen innebär att flickorna tillsammans med sin skolsköterska kommer klassvis till ungdomsmottagningen för att under två timmar samtala med en barnmorska. Med enkla konkreta pedagogiska hjälpmedel samtalar flickorna om hur det är att bli kvinna. Metoden bygger på att första menstruationen är en viktig händelse - en passage - i varje flickas liv.
I en första evaluering 95/96 fann jag bland annat att två tredjedelar av flickorna inte ser/såg fram emot första menstruationen och att drygt hälften av alla flickor tyckte att menstruation är/verkar vara äckligt, orent eller jobbigt.
Arbetsmetoden har därefter utvecklats och förändrats så att mer tid lagts på att samtala om flickors tankar och känslor, attityder och värderingar inför sin kroppsliga förändring.
Ett fördjupningsarbete startade med fokusgruppdiskussioner(FGD. En första genomgång av FGD visar bland annat att barnmorskan på relativt kort tid kunnat få nära och djupa gruppsamtal med flickorna om menstruation, könsorgan och pubertet. Det framkom att flickorna hade stort behov av att samtala om det ryms inom den gängse arbetsmodellen men de ville också samtala om fler saker inom fler områden.
FGD ska nu analyseras djupare och på ett mer vetenskapligt sätt för att ge ökad kunskap om vad som händer när flickorna kommer till ungdomsmottagningen och samtalar om menstruation och processen att bli kvinna.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Puberty

A period in the human life in which the development of the hypothalamic-pituitary-gonadal system takes place and reaches full maturity. The onset of synchronized endocrine events in puberty lead to the capacity for reproduction (FERTILITY), development of secondary SEX CHARACTERISTICS, and other changes seen in ADOLESCENT DEVELOPMENT.

Menarche

The first MENSTRUAL CYCLE marked by the initiation of MENSTRUATION.

Sexuality

The sexual functions, activities, attitudes, and orientations of an individual. Sexuality, male or female, becomes evident at PUBERTY under the influence of gonadal steroids (TESTOSTERONE or ESTRADIOL), and social effects.

Phase Transition

A change of a substance from one form or state to another.

Mother-Child Relations

Interaction between the mother and the child.

Nurse Midwives

Professional nurses who have received postgraduate training in midwifery.

Nurse Clinicians

Registered nurses who hold Master's degrees in nursing with an emphasis in clinical nursing and who function independently in coordinating plans for patient care.

Adolescent Health Services

Organized services to provide health care to adolescents, ages ranging from 13 through 18 years.

School Health Services

Preventive health services provided for students. It excludes college or university students.

School Nursing

Health and nursing care given to primary and secondary school students by a registered nurse.

Midwifery

The practice of assisting women in childbirth.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

1998-08-01

Datum för påbörjande av datainsamling

1998-12-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2008-07-15

Publikationer från detta projekt

1. Transition to puberty as experienced by 12-year-old Swedish girls.

   Rembeck Gun I, Hermansson Evelyn.

   The Journal of school nursing : the official publication of the National Association of School Nurses 2008:24(5):326-34.

   [Links: PMID: 18941157 | DOI länk | Ramberättelsen till avhandlingen | FoU i Sverige][Source: PubMed®]

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten tillämpas redan i praktisk verksamhet.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Nationellt (i stor del av landet)

Tillämpning av resultat - beskrivning

Inom ungdomsmottagningsverksamhet och inom skolhälsovård. Skolhälsovården i Lerums kommun används resultatetet på så sätt att det finns inskrivet i skolsköterskornas arbetsbeskrivning.

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Sverige är det enda land som har ett utbyggt system av ungdomsmottagningar. Målsättningen för verksamheten är att stärka ungdomar att hantera sin sexualitet, respektera sig själva och sin omgivning samt att förebygga oönskade graviditeter och sjukdomar. Verksamheten är delad i två delar. Individuell mottagning och utåtriktad gruppverksamhet. Båda delarna är lika viktiga. Målgruppen för vår ungdomsmottagning är ungdomar mellan 13-25 år. I den individuella rådgivningen möter barnmorskan oftast flickor i åldern 16-19 år. De söker för preventivmedels-rådgivning, testa sig för könssjukdomar, fråga om sin kropp eller för att få hjälp med sexuella bekymmer. I den utåtriktade verksamheten möter barnmorskan i grupp alla flickor från årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1.

Flera års arbete som barnmorska på en ungdomsmottagning har lett till reflexioner över varför flickor vet så lite om sina kroppar, om sitt könsorgan och om menstruation. Flickor verkar t o m ha ett främlingsskap omkring sina könsorgan, särskilt det yttre. Vissa flickor uttrycker sig i termer som äckligt och pinsamt. Mycket tid har genom åren gått åt vid preventivmedelsrådgivning och gynekologisk undersökning då jag först behöver ge flickan grundläggande information om kroppen och samtala om tankar och känslor inför sitt kön. Okunskapen för med sig onödiga besök. Ett konkret och inte ovanlig orsak till besök är flickan som söker för sveda, klåda och irritation i underlivet. Ofta är orsaken att flickor tvättar sitt underliv med tvål och vatten flera gånger om dagen. Många använder trosskydd dagligen och tänker inte på att de är plastade. Flickor saknar kunskaper om slemhinnors funktion och att sekretionen beror på östrogenproduktion. De vet endast lite om fruktsamt sekret runt ägglossningsdags. Reklamen i tv spinner på flickors okunskap. Unga kvinnor vaggas in i (naturligtvis även män) att allt som kommer ut från deras kroppar är störande, hindrande och genant. Reklamen späder på flickors genans inför menstruation och sin kropps funktioner. Att plastade trosskydd och ständigt tvättande gör illa vid kvinnokroppen förmedlas inte i reklamen. Om flickor vet mer och får information tidigare under sin uppväxt kanske vi kan underlätta för dem.

Historiskt har kvinnans sexualitet varit annorlunda och icke jämställd mannen. Under 1900-talet har man stiftat lagar som inneburit en mer jämställd syn på kvinnors och mäns sexualitet. Vårt lands inställning till ungdomars sexualitet har också förändras och blivit mer tillåtande. Men sexuell jämställdhet råder oftast inte mellan könen och särskilt inte hos ungdomar. Flickor som söker ungdomsmottagningen är medvetna om att de inte kan agera sexuellt på lika villkor som pojkarna. De vet att de måste gå en forma av s k balansgång. Flickor måste balansera mellan att ta för sig och njuta av sin sexualitet och att vara vaksamma på att inte överskrida de normer som gäller. Överskrids normerna får hon dåligt rykte och detta sprider sig snabbt. Förr var kvinnan "hora" om hon födde barn och inte var gift. Idag berättar flickor och skolpersonal för oss att ordet "hora" används om en flicka har haft "för många" partners på kortare tid än vad den gängse normen säger samt används ordet "hora" som skällsord när en flicka inte är omtyckt eller gör något som normen säger är opassande. För pojkar är det annorlunda. Ingen balansgång och inte samma tendenser till att få dåligt rykte.

Många forskare har belyst konflikter som är inbyggda i den kvinnliga identiteten. Agnes Börjesson (1998) skriver att ju äldre flickan blir desto fler budskap får hon om vad som är viktigt här i livet och upptäcker ganska snart att de kvinnliga erfarenheterna är underordnade. Hon tillägnar sig så småningom en "underordnad" identitet. De dubbla budskap som flickor får gör att de upplever flera konflikter i den kvinnliga identiteten. Teoretiskt erbjuds flickor i vår kultur frihet, men i praktiken är det inte möjligt, enligt Börjesson. Hur flickor förhåller sig till sin kropp är avgörande för hur hennes identitet och framtida reproduktiva hälsa ska se ut. Det kvinnoideal som råder i samhället idag pressar flickor. Vi läser och hör i media och i forskningsrapporter om hur tonårsflickor mår. Det rapporteras att psykisk ohälsa, dålig självbild, psykosomatiska symtom och depressioner hos flickor (Josefsson., Kruse., 1999). Frågan blir hur en ung kvinna tillägnar sig tillägnar sig och behåller en god självkänsla. Agnes Börjesson (1998) skriver att ju äldre en flicka blir desto fler budskap får hon om vad som är viktigt här i livet och upptäcker ganska snart att de kvinnliga erfarenheterna är underordnande. Hon tillägnar sig så småningom en "underordnad identitet". Den frihet som teoretiskt erbjuds flickor idag verkar inte möjlig i praktiken. Gruppen flickor måste därför lyftas fram om vi vill få en större förståelse mellankönen och den könsordning som råder i samhället och som fortfarande verkar förtryckande enligt Börjesson.

Information om menstruation och pubertet, på ungdomsmottagningen, med/för flickor i årskurs 6 har pågått sedan läsåret 95/96. Modellen har spridits till flera ungdomsmottagningar och till skolhälsovården i flera kommuner. Undervisningen innebär att med en genomtänkt pedagogik möta flickor genom att tala om menstruation och kroppens förändringar fysiskt och psykiskt så att flickan erhåller en positiv attityd till sin kropp och dess förändringar. Arbetsmetoden har under åren utvecklats och förändrats. Om ungdomsmottagningens träffar ska vara en hjälp för flickorna att utveckla ett gott självförtroende och utveckla en stolthet över den egna kroppen behöver vi veta att våra metoder på ungdomsmottagningen fungerar. För att möta flickor behöver vi veta mer om vad de tycker är viktigt att samtala om och vad de själva vill samtala om. Därför är det angeläget att vetenskapligt och strukturerat gå djupare och få mer kunskap.

Syfte

Beskriva flickors upplevelse av att gå in i pubertet.

Teoretisk referensram

Materialet inhämtades med hjälp av focusgruppsintervjuer. För att fånga flickors egna upplevelser relaterat till pubertet bearbetades materialets latenta och manifesta innehåll genom innehållsanalys (Krippendorff,2004). De transkriberade intervjuerna lästes först igenom för en övergripande förståelse relaterat till forskningsfrågan. Meningsbärande enheter var identifierade, kondenserade, gruperade och tolkade relaterat till studiens syfte. Materialet granskades och analyserades återigen och diskuterades med medförfattaren för jämförelse och validering. Koder identifierades, namnsgavs coh grupperades till sub-teman. Nya associationer och meningar söktes. Slutligen transformerades sub-teman till huvudteman (Graneheim & Lundman, 2004).

Metod: Databearbetning

Intervjuerna avlyssnades och transkriberades och bearbetades flera gånger.

Resultat

Resultatet visar att flickor var i en övergångsperiod (transition), från flicka till kvinna och de hade många frågor. De uttryckte att de behövde integritet och ville utvidga sin självständighet. Samtidigt sökte de någon att vara förtrogen med. Mamman var en viktig person De kände sexualitet i sin egen kropp och sökte svar på frågor om egna känslor och om sex men märkte att vuxna undvek att informera dem. Flickorna förstod att vuxna ansåg dem för unga för sådan kunskap.

Diskussion

Flickorna upplevde att såväl kroppen som de sociala relationerna var i förändring. Samtidigt som flickan utvecklade nya social relationer sökte de någon nära förtrogen, vilket ofta var mamman. Vuxna bör uppmärksammas på att flickor behöver mer kunskap och forum att tala om den nya kroppen såväl som om sex.

Slutsats

Flickorna sociala liv förändras i denna övergångs fas (transition) i livet liksom drivkraften till att utveckla ett självständigt liv. Det är viktigt att möta flickor i tidig pubertet i frågor om sex.

Referenser

Ambjörnsson, F. (2004). The art of making a feminine body. In F.
Ambjörnsson (Ed.), A separate class: Gender, class and sexuality
among adolescent girls (pp. 140-183). Stockholm: Ordfront.

Archibald, A. B., Graber, J. A., & Brooks-Gunn, J. (1999). Associations
among parent–adolescent relationships, pubertal growth, dieting,
and body image in young adolescent girls: A short-term longitudinal
study. Journal of Research on Adolescence, 9(4), 395-415.

Berg-Kelly, K. (1998). Ungdomsmedicin [Medicine for adolescence].
Stockholm: Liber AB.

Blos, P. (1967). The second individuation process of adolescence.
Psychoanalytic Study of the Child, 22, 162-186.

Chick, N., & Meleis, A. I. (1986). Transitions: A nursing concern.
In: P. L. Chinn (Ed.), Nursing research methodology. Issues and
implementation (pp. 237-257). Boulder, CO: Aspen.

Deihl, L. M., Vicary, R. C., & Deike, J. R. (1997). Longitudinal trajectories
of self-esteem from early to middle adolescence and
related psychosocial variables among rural adolescents. Journal of
Research on Adolescence, 7, 393-411.

DuBois, D. L., Bull, C. A., Sherman, M. D., & Roberts, M. (1998).
Self-esteem and adjustment in early adolescence: A socialcontextual
perspective. Journal of Youth and Adolescence, 27(5),
557-583.

Eriksson, E. (1968). Identity, youth, and crisis. New York: Norton.

Forsberg, M. (2005). Brunettes and blondes: Youth and sexuality in
multicultural Sweden. Göteborg, Sweden: Göteborg University.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content
analysis in nursing research: concepts, procedures and measures
to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2),
105-112.

Häggström-Nordin, E. (2005). Worlds apart? Sexual behaviour, contraceptive
use, and pornograpy consumption among young women
and men. Uppsala, Sweden: Uppsala University.

Koff, E., & Rierdan, J. (1995). Preparing girls for menstruation:
Recommendations from adolescent girls. Adolescence, 30(120),
795-811.

Krippendorff, K. (2004). Content analysis: An introduction to its
methodology. Thousand Oaks, CA: Sage.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun [The qualitative
research interview]. Lund, Sweden: Studentlitteratur.

Lauer, K. (1990). Transition in adolescence and its potential relationship
to bulimic eating and weight control patterns in women.

Holistic Nursing Practice, 4(3), 8-16.

Levitt, M. J. (1993). Convoys of social support in childhood and
early adolescence: Structure and function. Developmental
Psychology, 29(5), 811-818.

Luster, T., & McAdoo, H. H. (1995). Factors related to self-esteem
among African America youths: A secondary analysis of the
High/Scope Perry preschool data. Journal of Research on
Adolescence, 5(4), 451-467.

Lyckéus, C., Richardsson, A., & Belfrage, K. (2004). Girl child
projekt, Sweden. Stockholm: Vårdförbundet.

Meleis, A. I., Sawyer, L. M., Im, E. O., Hilfinger Messias, D. K.,
& Schumacher, K. (2000). Experiencing transitions: An
emerging middle-range theory. Advances in Nursing Science,
23(1), 12-28.

Patton, G. C., & Viner, R. (2007). Pubertal transitions in health.
Lancet, 369, 1130-1139.

Rembeck, G. I., & Gunnarsson, K. R. (2004). Improving pre- and
post-menarcheal 12-year old girls’ attitudes toward menstruation.
Health Care for Women International, 25(7), 680-698.

Rembeck, G. I., Möller, M., & Gunnarsson, R. K. (2006). Attitudes
and feelings towards menstruation and womanhood in girls at
menarche. Acta Paediatrica, 95(6), 707-714.

Sagrestano, L. M., McCormick, S. H., & Paikoff, R. L., (1999).
Pubertal development and parent-child conflict in low-income,
urban, African American adolescents. Journal of Research on
Adolescence, 9(1), 85-107.

Schumacher, K. L., & Meleis, A. I. (1994). Transitions: A central
concept in nursing. Image—the Journal of Nursing Scholarship,
26(2), 119-127.

Smetana, J. G., & Asquith, P. (1994). Adolescents’ and parents’ conceptions
of parental authority and personal autonomy. Child
Development, 65(4), 1147-1162.

Steinberg, L., & Morris, A. S. (2001). Adolescent development.
Annual Review of Psychology, 52, 83-110.

Sussman, S., Dent, C. W., McAdams, L. A., Stacy, A. W., Burton,
D., & Flay, B. R. (1994). Group self-identification and adolescent
cigarette smoking: A 1-year prospective study. Journal of
Abnormal Psychology, 103(3), 576-580.

Trost, T. (2002). A new look at parenting during adolescence: Reciprocal
interactions in everyday life. Doctoral dissertation. Örebro Studies
in Psychology, Örebro University, Sweden.

Usmiani, S., & Daniluk, J. (1997). Mothers and their adolescent
daughters: Relationship between self-esteem, gender role identity,
body image. Journal of Youth and Adolescence, 26(1), 45-62.

Wallmyr, G., & Welin, C. (2006). Young people, pornography, and
sexuality: Sources and attitudes. Journal of School Nursing, 22(5),
290-295.

Wrangsjö, B., & Winberg Salomonsson, M. (2007). Tonårstid:
Utveckling, problem och psykoterapeutisk behandling [Teenage years:
Development, problems and psychotherapeutic treatment].
Stockholm: Natur och Kultur.