1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Childhood obesity prevention in the context of socio-economic status
and migration

Sammanfattning av projektet

1.Studiens kunskapsintresse
Denna studies syfte är att utveckla kunskap om hur elever med övervikt/fetma kan stödjas till att nå och bibehålla normalvikt. Avsikten är att kartlägga näringsintag, kostmönster och fysisk aktivitet hos elever med hjälp av delvis ny teknik. Denna teknik skall utvärderas. Skolsköterskans metoder för att via hälsosamtalet stödja elever med övervikt och fetma till en hälsosam vikt skall undersökas. Särskild vikt skall läggas vid att utveckla kunskap kring aspekter som har att göra med språkförståelse och tolkade samtal samt elever från hem med matvanor (livsmedelsval, måltidsordning) som avviker från de dominerande mönstren i landet. De metoder som utvecklas skall bidra till stärkandet av elevernas självkänsla och positiva kroppsuppfattning.

Relevans för yrkesverksamhet
Under de senaste decennierna har det inom hälso- och sjukvårdens olika verksamhetsområden vuxit fram consensus om att det inte är tillräckligt att ge människor instruktioner för att de t ex ska ta sin medicin eller ändra sina kostvanor utan att det också krävs en motivering som är väl förankrad i individens egna hälsomotiv; framför allt för att en förändring skall bli varaktig [1]. Skolsköterskorna i gemen har inte tillräckliga kunskaper för att kunna genomföra detta när det gäller kostfrågorna; ”Den genomsnittliga skolsköterskan … har fortfarande ofta för dåliga baskunskaper för att kunna skilja ut vetenskapligt belagda fakta i den hälsoinformation de får i media eller bedöma det som kommer i utskick från livsmedelsbranschen”[2] (stöds även av preliminära resultat i pågående studie).
De budskap som sprids om kost, motion och hälsa i samhället är till stora delar motsägelsefulla och motverkar hållbar livsstilsförändring vilket är bekymmersamt eftersom långsiktig beteendemodifikation är den bästa metoden för att kunna tillägna sig och behålla en hälsosam livsstil.[1]. Det är alltså angeläget att elever med kostrelaterade hälsoproblem som övervikt och fetma genom skolhälsovården kan få effektivt stöd dels till att undersöka sitt näringsintag, sitt ätbeteende och sin grad av fysisk aktivitet och dels i att analysera det för att kunna övergå till mer relevanta beteenden.
Ett redskap som gör att eleverna på elektronisk väg kontinuerligt kan registrera sitt intag kan ge viktig forskningskunskap om elevers intag av olika livsmedel samt i vilka sammanhang de förtärs. Att olika parter – som elev, skolsköterska, dietist - kan koppla upp sig mot databasen gör att informationen kan användas både som grund för handledning av sjuksköterskan och som indikation för eleven av vad olika livsmedel representerar exempelvis i termer av kalorier och järn.

2.Bakgrund och motiv till valt problemområde
Övervikt
Fetma är en sjukdom som är svår att förebygga och behandla [3]. Andelen personer med fetma i befolkningen har fördubblats sedan 1980 och ligger nu på ca 25 %. Endast bland de yngsta kvinnorna (16-24 år) förefaller viktökningstakten ha stannat av [4].
Övervikt och fetma beror på att individen konsumerar mer energi än vad den gör slut på. Viktiga faktorer i denna balans är typ och kvantitet av mat och rörelse. Dessa är nära förbundna med identifikation och sociokulturellt sammanhang. Eftersom ämnesomsättningen dessutom påverkas av stress och sömnvanor är lösningen på problemet avhängig av en mängd olika faktorer på individ – och samhällsnivå [5-7].

Elevhälsa
Regeringen slår fast, i sitt underlag till den skollag som nu gäller, att ”lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer, nämligen delaktighet, självkänsla, inflytande och möjligheter att påverka”[8].
Skolhälsovården är en viktig instans för att identifiera och behandla övervikt samt förebygga fetma. Detta förebyggande arbete har flera beröringspunkter med andra centrala aspekter av barns och ungdomars hälsa; som fysisk aktivitet, näringstillstånd, kritiskt förhållningssätt, identitetsutveckling och kroppsuppfattning [9, 10].
Det behövs mer forskning för att säkerställa effektiviteten i skolhälsovården[11, 12]. Tillämpningen av teorier om hälsofrämjande arbete är inte särskilt väl dokumenterad. Den svenska skolhälsovårdens behandling av elever med övervikt/fetma är sparsamt belyst. SFI understryker betydelsen av sådan forskning som fokuserar på barns och ungdomars hälsa och som kan bidra till att öka jämlikheten i hälsa och utveckla det lokala folkhälsoarbetet [13]

Migrationsrelaterad problematik
Invandrare och flyktingar från vissa områden har större prevalens av övervikt än infödda svenskar [4]. Det kan bero på, förutom genetik, svårigheter i att anpassa kosten och ökat stillasittande till följd av påtvingad sysslolöshet och/eller svårigheter att vistas tillräckligt mycket utomhus i det obekanta klimatet, eventuellt också i en del fall på en syn på fetma som något positivt [14].
Undersökningar visar [15] [9] att övervikt hos barn och unga är överrepresenterat i områden med låg socioekonomisk status där det, generellt sett, bor många nyinflyttade invandrare och flyktingar. Det finns således starka skäl för att säkerställa att prevention och behandling av övervikt håller en hög kvalitet även för dessa grupper. Resultat från en pågående studie som drivs med hjälp av FoU-medel från Göteborgs primärvård tyder på att skolsköterskor förefaller sakna tillräcklig kunskap för att fråga efter och förstå innebörden av familjernas matvanor.

3.Teoretiskt ramverk
Barns fysiologiska behov av energi, näringsämnen och fysisk aktivitet är väl undersökta [16]. Deras möjligheter att äta bra och röra sig tillräckligt mycket är dock kringskurna [17-19] [20, 21].
Att förebygga fetma är en aspekt av att förse eleverna med kunskap och verktyg för att under resten av livet behålla en frisk vikt och en sund livsstil för att utifrån sina egna behov kunna träffa relevanta val.
Kvaliteten på verksamheten inom hälso- och sjukvärd skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras [22]. Kvalitetssystemen skall säkerställa bl. a. att patienten och dennes närstående visas omtanke och respekt, att patientens värdighet och integritet tillgodoses samt att patienten och dennes närstående informeras och görs delaktiga. Vidare skall kvalitetssystemet säkerställa effektiv användning av tillgängliga resurser och dokumenteras i en kvalitetsplan.

Det finns många exempel på att migration inte i sig behöver vara negativt för hälsan [23]. Kultur är till sin natur något föränderligt och människor har en god förmåga att anpassa sig i olika sammanhang [24, 25]. Att människans viktigaste redskap för kommunikation är det talade och skrivna språket [26] och att (för skolsköterskan) okända livsmedel och kostvanor förekommer, ställer dock krav på extra insatser i form av tolkar och kostkompetens [7]. Elever som har ett annat modersmål än skolsköterskan och som kommer från ett hem med en annan matkultur än hon/han har givetvis rätt till samma kvalité på vård och omhändertagande som alla andra.
Lärande är en aspekt av all mänsklig verksamhet och den vardagliga praktiken är ofta mer övertygande än de upplysningar som ges och den påverkan som skolsköterskan strävar efter att utöva vid hälsosamtalet. ”Den i särklass viktigaste mänskliga läromiljön har alltid varit, och kommer alltid att vara, den vardagliga interaktionen och det naturliga samtalet” [26] s 233. Eleven skall alltså finna stöd i hela skolans miljö, teori och praktik för positiva livsstilsförändringar och en bred hälsosyn.
Att använda medier och tekniker som eleverna är vana vid från andra ställen i sin vardag förstärker de positiva effekterna. Ett arbetsmaterial som ska bidra till elevens livsstilsförändring bör också kunna stärka eleven i att använda sin omgivning (kamrater, skolan i övrigt, familjen…) som resurser i sin förändringsprocess [26].

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Added MeSH terms

Overweight

A status with BODY WEIGHT that is above certain standard of acceptable or desirable weight. In the scale of BODY MASS INDEX, overweight is defined as having a BMI of 25.0-29.9 kg/m2. Overweight may or may not be due to increases in body fat (ADIPOSE TISSUE), hence overweight does not equal "over fat".

Adolescent

A person 13 to 18 years of age.

Food Habits

Acquired or learned food preferences.

Physical Education and Training

Instructional programs in the care and development of the body, often in schools. The concept does not include prescribed exercises, which is EXERCISE THERAPY.

Obesity

A status with BODY WEIGHT that is grossly above the acceptable or desirable weight, usually due to accumulation of excess FATS in the body. The standards may vary with age, sex, genetic or cultural background. In the BODY MASS INDEX, a BMI greater than 30.0 kg/m2 is considered obese, and a BMI greater than 40.0 kg/m2 is considered morbidly obese (MORBID OBESITY).

Quality of Health Care

The levels of excellence which characterize the health service or health care provided based on accepted standards of quality.

Health Care Quality, Access, and Evaluation

The concept concerned with all aspects of the quality, accessibility, and appraisal of health care and health care delivery.

Body Weight

The mass or quantity of heaviness of an individual. It is expressed by units of pounds or kilograms.

Socioeconomic Factors

Social and economic factors that characterize the individual or group within the social structure.

Emigration and Immigration

The process of leaving one's country to establish residence in a foreign country.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Landsting - Västra Götalandsregionen - Primärvård - Primärvården Göteborg - Övrigt

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2002-08-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2003-01-15

Datum då projektet är slutrapporterat

2012-01-20

Publication