1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Tremor

Tremor definieras som en ofrivillig cyklisk rörelse i någon av våra kroppsdelar. Vi har alla en s.k. fysiologisk tremor, som antas bero på oscillationer i perifera sensorimotoriska system med varierande frekvens beroende på engagerad muskelgrupp, som kan accentueras vid t.ex. stress. Tremor är även ett vanligt symptom vid olika neurologiska sjukdomar. Tidigare har i huvudsak kvalitativa test utförts som ett led i neurologisk undersökning för utvärdering av patienter med tremor. Vid undersökningen bedöms om det föreligger en patologiskt ökad tremor och vilken typ av tremor (vilo-, postural, kinetisk tremor). Oftast används olika kliniska skattningsskalor t.ex. Essential Tremor Rating Scale (ETRS).

Kvantitativa mätmetoder

Kvantitativa test för mätning av tremor har sedan ett antal år använts huvudsakligen inom forskningen där man antingen använt en håltremormeter eller en accelerometer. CATSYS ”TREMOR”, som utvecklats av Danish Product Development, är ett bärbart WINDOWS-baserat system för kvantitativ mätning av tremor. Systemet består av en datalogger kopplad till en bärbar dator. Dataloggern tar emot signaler från en ”penna” (12 cm x 0.8 cm) innehållande en biaxial accerelometer som mäter postural tremor i frekvensbandet 0.9-15 Hz. Försökspersonen får sitta på en stol och instrueras att hålla ”pennan” som man håller i en vanlig penna med armbågen flekterad i 90° vinkel och utan att armen har någon kontakt med kroppen eller annat stöd. ”Pennan” hålls i horisontellt läge parallellt med kroppen ungefär 10 cm framför naveln. Försökspersonen instrueras att titta på ”pennspetsen” och andas normalt under mätningen som görs under 16,4 sekunder för respektive hand. Den kombinerade signalen omvandlas av systemets mjukvara (bl.a. via Fourier transformation) till fyra olika utfallsvariabler.

Även för andra sensorimotoriska funktioner som vanligtvis bedöms med kliniska test såsom balans (Rombergs test), intentionstremor (fingernäspekning) och förmågan att utföra snabba alternerande pro- och supinationer i underarmarna (diadokokinesis) har det på senare år utvecklats kvantitativa mätmetoder. Postural Sway test ingår i CATSYS-systemet och mäter balansförmåga. Försökspersonen instrueras att stå på en platta lätt framåtlutad med fötterna ca 1 cm isär och med armarna hängande löst utmed sidorna av kroppen. Registreringen görs först under 60 sekunder med öppna ögon och därefter under 60 sekunder med slutna ögon medan ”svajningstendensen” registreras. Dataloggern tar emot signaler från balansplattan som omvandlas av systemets mjukvara till sju olika utfallsvariabler. Eurythmokinesiometri är ett kvantitativt test som grovt motsvarar ”finger-näs testet” och har utvecklats vid ett rörelselaboratorium i Canada. Försökspersonen får i detta test i uppgift att, så precist och snabbt som möjligt, peka med en ”penna” alternerande mellan två måltavlor (en metallplatta med koncentriska ringar) som är fastmonterade på en balk. Mätningar görs två gånger under 30 sekunder för respektive hand. Träffarna registreras och transformeras av systemets mjukvara till nio utfallsmått, bl.a. ”precision”, dvs andel träffar i centrum på måltavlan, ”tremor” och snabbhet i utförandet. Diadokokinesimetri mäter förmågan att så snabbt och smidigt som möjligt utföra alternerande pro- och supinationer i underarmarna, diadokokinesis. Det finns andra kvantitativa test för att undersöka diadokokinesis, men detta är en ny, förbättrad metod som registrerar hela rörelseomfånget och har utvecklats vid samma rörelselaboratorium i Canada som ovan. Försökspersonen sitter under testet med armbågarna i 90 graders vinkel och håller en ”boll” i varje hand och utför alternerande pro- och supinationer med maximal hastighet. Mätningar görs två gånger under 5 sekunder och i båda händerna samtidigt. Rörelsen registreras och transformeras av systemets mjukvara till sex utfallsmått.

Essentiell tremor
Essentiell tremor är den vanligaste tremorsjukdomen med en prevalens varierande mellan 0,4 och 3,9% utifrån populationsbaserade undersökningar. I det typiska fallet finner man vid ET en kinetisk tremor (rörelsetremor) i armarna vilket anses bero på en störning i utflödet från cerebellära-thalamiska bansystem. Sjukdomen är progressiv till sin natur och med tiden förvärras tremorn (ökad amplitud) medan frekvensen som brukar ligga mellan 4 till 12 Hz har visats sjunka med stigande ålder. Många patienter får med tiden även en postural tremor och involvering av andra kroppsdelar, ofta huvudet. Flera studier har påvisat att det även finns andra tecken på cerebellära störningar hos patienter med ET såsom postural instabilitet, ataktisk gång och dysdiadokinensis. De typiska kliniska fynden, djurstudier samt studier av patienter med funktionell MRI och PET-studier bekräftar en störning av lillhjärnans funktion. Några patienter med avancerad sjukdom utvecklar vilotremor och det finns även studier som pekar på en ökad förekomst av milda störningar av kognitiva funktioner och personlighetsförändringar vid ET. Detta indikerar att även andra delar av hjärnan (basala ganglier, cerebellära-frontala bansystem) kan involveras som ett led i sjukdomsförloppet. De bakomliggande neuropatologiska förändringarna har länge varit relativt okända. I nyligen publicerade postmortem studier har man kunnat påvisa diskreta degenerativa förändringar i cerebellum bland ca ¾ av fallen medan övriga fall enbart har förekomst av s.k. Lewy bodies i hjärnstammen vilket indikerar att det kan finnas olika subtyper av ET och är i överens-stämmelse med den komplexa symptomatologin. Diagnosen är klinisk och bygger på specifika diagnostiska kriterier. Viktiga differentialdiagnoser är Parkinson’s sjukdom, dystoni, hyperthyroidism samt påverkan av läkemedel och andra droger. Det finns ingen behandling som kan bota essentiell tremor men symptomen kan i de flesta fall lindras med läkemedel, t.ex. β-receptorblockerande farmaka (propanolol) och primidon. Alkohol, även i mycket små doser brukar övergående minska besvären. För en mindre grupp av patienter med handikappande terapiresistent svår tremor kan man erbjuda behandling med neurokirurgi. Vid operationen placeras elektroder i thalamus VIM kärna (ventral intermediate nucleus) vilket genom en svag elektrisk stimulering blockerar de tremorinducerande nervimpulserna, s.k. deep brain stimulation (DBS). Långtidsuppföljning från 1 upp till 7 år av patienter med ET som behandlas med DBS har visat en klar förbättring av handtremor hos majoriteten av patienterna, mellan 50 till 91% i olika studier och det har även visats i en svensk studie där kliniska skattningsskalor (bl.a. ETRS) användes som utfallsmått.

Föreliggande studie
I den planerade studien kommer vi att använda de ovan nämnda nya kvantitativa mätmetoderna för att värdera behandlingseffekter hos ca 20-30 patienter med ET som opererats vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset med elektrodinläggning sedan 2000-01-01 och har pågående behandling med elektrostimulering (DBS). Uppgifter om rökvanor, alkoholintag, tidigare och aktuella sjukdomar och besvär samt eventuell medicinering kommer att samlas in via ett skriftligt formulär som kompletteras med en intervju. Alla försökspersoner kommer att genomgå en sedvanlig neurologisk undersökning. Skattning av tremor med Essential Tremor Rating Scale (ETRS) samt kvantitativa tester avseende tremor och andra motoriska funktioner görs för varje individ med elektrostimuleringen av- och påslagen. Ordningsföljden slumpas så att hälften av individerna gör testerna med elektrostimuleringen först av- och sedan påslagen, övriga tvärtom. En oberoende bedömare gör den kliniska skattningen av tremor. Resultaten analyseras med sedvanliga statistiska metoder där resultat från skattningsskalor och de kvantitativa motoriska testen jämförs med elektrostimulering av- och påslagen, dvs varje patient är sin egen kontroll. I en tidigare studie har man för de flesta utfallsmåtten i diadotestet funnit en intraindividuell variation på 6-12% uttryckt som CV, vilket innebär att man vid en gruppstorlek på 20 individer har 80% power att upptäcka en ökning av utfallsmåtten varierande från 6 till 9% vid en jämförelse mellan elektrostimulering av- och påslagen. Vi kommer även att göra en jämförelse mellan olika metoder (klinisk skattning och kvantitativ mätning av tremor). I samtliga analyser beaktas andra tillstånd som kan påverka tremor, handmotorik och balans genom exklusioner, stratifiering eller multivariata analyser. Syftet med den planerade studien är att utreda om nya kvantitativa mätmetoder kan användas för förbättrad utvärdering av behandling med permanent elektrostimulering (DBS)bland patienter med essentiell tremor. Ett annat syfte är att utvärdera överensstämmelsen mellan klinisk skattning och kvantitativa mätningar av tremor. Studien kommer också att bidra till kunskap om hur andra funktioner (balans, koordinationsförmåga) påverkas av DBS.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Essential Tremor

A relatively common disorder characterized by a fairly specific pattern of tremors which are most prominent in the upper extremities and neck, inducing titubations of the head. The tremor is usually mild, but when severe may be disabling. An autosomal dominant pattern of inheritance may occur in some families (i.e., familial tremor). (Mov Disord 1988;13(1):5-10)

Deep Brain Stimulation

Therapy for MOVEMENT DISORDERS, especially PARKINSON DISEASE, that applies electricity via stereotactic implantation of ELECTRODES in specific areas of the BRAIN such as the THALAMUS. The electrodes are attached to a neurostimulator placed subcutaneously.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling

2. Projektorganisation och finansiering

Organisationskod för var projektorganisationen finns

SWE:O-L-VGR:GB-SV-SU-O6

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-01-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2009-08-24