Document number : 2821
Created by: Ylva Ekstrand, 2007-09-19
Last revised by: Ylva Ekstrand, 2011-06-01
Document created in: FoU i Sverige
1. Översiktlig projektbeskrivning
Sammanfattning av projektet
Bronkiell hyperreaktivitet betraktas som ett viktigt diagnostiskt kriterium vid astma kardiale. Bronkiell hyperreaktivitet innebär att ospecifikt retande ämnen som metakolin/histamin eller kyla onormalt lätt utlöser en bronkobstruktion hos disponerade individer. Ett stort antal studier har utförts där patienter med astma provocerats med metakolin eller histamin. Graden av känslighet för båda dessa ämnen betraktas som ett mått på bronkiell hyperreaktivitet och det har också visats i upprepade studier att testen är positiva hos flertalet fall med väldefinierad astma. Testen korrelerar också med test för ansträngnings- och köldutlöst astma och för provokation med torrluftsinhalation. De bakomliggande orsakerna till bronkiell hyperreaktivitet är fortfarande till stora delar oklara men man vet att graden av astmatisk inflammation i slemhinnorna påverkar graden av bronkiell hyperreaktivitet. Om i omgivningen vanligt förekommande stimuli, som till exempel parfym eller målarfärg kan provocera en bronkobstruktion är omdiskuterat men få studier finns genomförda i ämnet. Patienter med väldefinierad astma och hög grad av känslighet för metakolin visade sig ej utveckla bronkobstruktion när de provocerades med inhalation av parfym. Dock var alla patienterna i denna studie välkontrollerade astmatiskt och använde regelbundet inhalationssteroider. I en annan studie utvecklade däremot en grupp patienter med svårare astmatiska symptom bronkobstruktion i samband med parfymprovokation.
Vid sensorisk hyperreaktivitet (SHR) upplever patienterna besvär efter exposition för bl.a. kyla, fysisk ansträngning, avgaser, cigarettrök, lösningsmedel, parfym och blomdoft. Symptomen yttrar sig i form av varierande besvär från luftvägarna som andnöd, tryck och lockkänsla över bröstet, hosta, slem i bröstet, heshet, nästäppa och ögonirritation, men även som trötthet, yrsel och huvudvärk. Dessa patienters besvär överensstämmer således till en del med hyperreaktiva astmatikers men vid metakolintest kan ingen bronkobstruktion påvisas. Vid SHR föreligger en uppreglering av det sensoriska nervsystemet i luftvägarna vilket kan påvisas med ett inhalationstest med capsaicin. Capsaicin som är den ”heta” ingrediensen i spansk peppar är ett välkänt hostframkallande ämne och verkar via sensoriska afferenta nerver, främst nervus trigeminus. Ett flertal studier har visat på en förhöjd hostkänslighet för capsaicin vid luftvägsbesvär som utlöses av dofter och kemikalier utan samtidig bronkobstruktion.
En tidigare studie visade att det inte finns någon korrelation mellan metakolin- och capsaicinkänslighet. Olika undersökningar rapporterar delvis motsägelsefulla resultat vad gäller astma och känslighet för capsaicin. Patienter med björkpollenallergi har visats ha en förhöjd hostkänslighet för inhalerat capsaicin under pågående pollensäsong. Studier av patienter med allergisk pollenrinit har visat en ökad nasal känslighet för capsaicin i form av symptom och snuva men även i form av ökad mängd neuropepetider. Känsligheten för capsaicin i näsan har visats vara högre i samband med pågående allergibesvär. Tolkningen av dessa fynd är att den pågående allergiska inflammationen under pollensäsong även ökar den sensoriska retbarheten i form av känslighet för capsaicin.
Hypotes
Hos patienter med väldokumenterad astma finns en förhöjd hostkänslighet för inhalerat capsaicin, kopplat till pågående astmatisk inflammation. Efter adekvat behandling av inflammationen med inhalationssteroider minskar den förhöjda känsligheten för capsaicin och metacholin.
Frågeställningar
Föreligger en ökad sensorisk retbarhet – ökad hostkänslighet för capsaicin – hos patienter med väldefinierad astma och obehandlad astmatisk inflammation? Kan en eventuell ökad hostkänslighet kopplas till ökad känslighet för kemiska irritanter som starka dofter? Förändras capsaicin- och metacholinkänsligheten efter regelbunden behandling med inhalationssteroider?
Metod
20-30 st patienter med diagnosen astma bronkiale som har ett positivt metakolintest genomgår även capsaicintest. Efter ca 3 månaders behandling med inhalationssteroider genomgår de på nytt såväl metakolin- som capsaicintest. I samband med båda capsaicintesterna intervjuas patienterna rörande eventuell känslighet för dofter och kemikalier samt fyller också i frågeformuläret CSS-SHR. NO (kväveoxid) som är en inflammatorisk markör vid astma, mäts innan båda capsaicintesterna.
Patienturval - ingångskriterier astma
20 - 30 st patienter med astma, 18 – 65 år
Astmautredning påvisar astma i form av positiv metakolintest enligt den metod som tillämpas på allergimottagningen SU och 15% reversibilitet efter metacholintestet.
Negativ/positiv pricktest
Använder ej inhalationssteroider, nasala steroider, perorala steroider eller steroider i injektionsform.
Använder ej leukotrienantagonister.
Använder ej ACE-hämmare eller tricykliskt antidepressivum.
Insättning av inhalationssteroider planeras. Insättning av inhalationssteroid sker i enlighet med behandlande läkares bedömning vad gäller substans och dosering; alltså vad som är medicinskt relevant för varje patient utifrån den enskilda läkarens bedömning och inte relaterat till den aktuella studien.
Icke rökare
Ingen graviditet eller amning
För övrigt väsentligen friska. Ej genomgången luftvägsinfektion på 4-6 veckor.
Metakolintest
Utförs enligt manual på allergimottagningen
Capsaicintest
Utförs enligt manual på allergimottagningen. NO i utandningsluften registreras före varje capsaicintest.
Typ av projekt
ForskningsprojektMeSH-termer för att beskriva ämnesområdet
Inlagda MeSH-termer- Asthma
- A form of bronchial disorder associated with airway obstruction, marked by recurrent attacks of paroxysmal dyspnea, with wheezing due to spasmodic contraction of the bronchi.
- Respiratory Tract Diseases
- Bronchial Diseases
- Hypersensitivity
- Altered reactivity to an antigen, which can result in pathologic reactions upon subsequent exposure to that particular antigen.
- Bronchial Hyperreactivity
- Tendency of the smooth muscle of the tracheobronchial tree to contract more intensely in response to a given stimulus than it does in the response seen in normal individuals. This condition is present in virtually all symptomatic patients with asthma. The most prominent manifestation of this smooth muscle contraction is a decrease in airway caliber that can be readily measured in the pulmonary function laboratory.
- Asthma, Exercise-Induced
- Asthma attacks following a period of exercise. Usually the induced attack is short-lived and regresses spontaneously. The magnitude of postexertional airway obstruction is strongly influenced by the environment in which exercise is performed (i.e. inhalation of cold air during physical exertion markedly augments the severity of the airway obstruction; conversely, warm humid air blunts or abolishes it).
- Respiratory Hypersensitivity
- A form of hypersensitivity affecting the respiratory tract. It includes ASTHMA and RHINITIS, ALLERGIC, SEASONAL.
- Hypersensitivity, Immediate
- Hypersensitivity reactions which occur within minutes of exposure to challenging antigen due to the release of histamine which follows the antigen-antibody reaction and causes smooth muscle contraction and increased vascular permeability.
- Adult
- A person having attained full growth or maturity. Adults are of 19 through 44 years of age.
- Middle Aged
- Men
- Human adult males as cultural, psychological, sociological, political, and economic entities.
- Women
- Human adult females as cultural, psychological, sociological, political, and economic entities.

