1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

För att nå en djupare förståelse av utveckling och förekomst av karies, tandtrauma och olycksfallsskador vill vi fullfölja och förfina vårt nuvarande forskningstema genom att fokusera på emotionell reaktivitet, förmåga till känslomässig reglering och förmåga till medveten (effortful) kontroll och deras interaktion med miljö- och situationsfaktorer. Longitudinella studier är nödvändiga för att generera tillförlitlig information avseende interaktionen över tid mellan ovan nämnda faktorer. Det är bara i ett longitudinellt perspektiv som vi kan lära oss mer om etiologiska (bakomliggande, utlösande och upprätthållande) faktorer i ett utvecklingsperspektiv. Vi känner endast till två liknande studier, båda utländska,, en avseende tandvårdsrädsla och en avseende olycksfall, men tandvårdsstudien bygger i huvudsak på retrospektiva data. Deltagande patienter kommer att behandlas enligt gängse klinikrutiner, inklusive remisser till specialist i barntandvård när detta är nödvändigt. Som tidigare kombinerar vi variabel- och personbaserade analyser.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Dental Anxiety

Abnormal fear or dread of visiting the dentist for preventive care or therapy and unwarranted anxiety over dental procedures.

Behavior

The observable response a person makes to any situation.

Dental Caries

Localized destruction of the tooth surface initiated by decalcification of the enamel followed by enzymatic lysis of organic structures and leading to cavity formation. If left unchecked, the cavity may penetrate the enamel and dentin and reach the pulp. The three most prominent theories used to explain the etiology of the disease are that acids produced by bacteria lead to decalcification; that micro-organisms destroy the enamel protein; or that keratolytic micro-organisms produce chelates that lead to decalcification.

Emotions

Those affective states which can be experienced and have arousing and motivational properties.

Anxiety

Feeling or emotion of dread, apprehension, and impending disaster but not disabling as with ANXIETY DISORDERS.

Fear

The affective response to an actual current external danger which subsides with the elimination of the threatening condition.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2007-09-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2008-01-01

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 5 år från projektslut.

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Multidisciplinär forskningsgrupp Vår forskningsgrupp har under 30 år utvecklats i samverkan huvudsakligen mellan odontologi och psykologi. I forskningsgruppen för odontologisk psykologi samverkar forskare från universiteten i Göteborg, Örebro och hälsohögskolan i Jönköping, samt från landstingen Västra Götaland, Örebro, Östergötland och Jönköping. Under den senaste 10-årspeioden har gruppens forskning expanderat mot mera generella hälsoperspektiv och förutom odontologi och psykologi representeras numera medicin (barnpsykiatri, pediatrik, farmakologi/genetik, folkhälsovetenskap samt epidemiologi/statistik). Vi vill nå en djupare förståelse av förekomst och utveckling över tid av några vanliga hot mot barns hälsa: tandvårdsrädsla, psykologiska behandlingsproblem inom tandvården, kariesutveckling och olika olycksfallsskador. Vi planerar en longitudinell design och använder en transaktionell modell för att kartlägga interaktion mellan individ- och miljöbundna risk- och skyddsfaktorer inom en utvecklingspsykopatologisk referensram. Genom att dra nytta av folktandvårdens organisation och årliga kontroller kan studien bli representativ och resultaten meningsfulla. I en ansökan till Vetenskapsrådet fokuserar vi främst hur individfaktorer, som temperament, förmåga till känslomässig reglering och medveten (effortful) kontroll (ur beteendemässiga och genetiska aspekter) samspelar med tandvårdsrelaterade faktorer för utvecklingen av DF/DBMP. I en ansökan till Svenska Tandläkaresällskapet fokuserar vi på betydelsen av uppväxt- och familjefaktorer för utvecklingen av DF/DBMP. Här fokuserar vi särskilt individ- och miljöfaktorer (familjemässiga och sociala) i förhållande till olycksfallsskador i allmänhet samt utvecklingen av karies. DF/DBMP är vanligt och patienter med DF/DBMP konsumerar stora delar av barntandvårdens resurser. Oregelbunden tandvård i högre ungdomsåldrar är dessutom relaterad till både tandvårdsrädsla och en rad negativa sociala faktorer bland unga vuxna (t ex avbruten skolgång och arbetslöshet). Negativa orala och psykosociala effekter av tandvårdsrädsla och psykologiska behandlingsproblem rapporteras ofta bland vuxna men är mindre utforskade bland barn och ungdomar. Kunskapen om framväxten av DF/DBMP bygger i hög utsträckning på vuxna patienters berättelser om tandvård under barndomen. Men barn idag lever ett annat liv och möter en annorlunda situation i tandvården jämfört med de vuxna, som var barn för 15 – 30 år sedan. Retrospektiva rapporter innehåller dessutom minnesfel, och resultaten är därför osäkra. I den föreslagna studien fokuserar vi, utöver utvecklingen av DF/DBMP, på utvecklingen av karies samt dentala och generella olycksfall och deras effekter på utvecklingen av DF/DBMP, Den tidigare rapporterade generella minskningen i dental karies verkar ha avstannat och en betydande del av barnen är nu lika drabbade som före denna minskning. Prevalensen av tandskador bland barn och ungdomar har ökat över hela världen de senaste 20 åren och kan idag betraktas som ett hälsoproblem. En del av barnen och ungdomarna skadar sig dessutom inte bara en gång utan flera. Följden blir omfattande behandlingsbehov med stora kostnader för familjen och samhället, samt problem som fortsätter upp i vuxen ålder. Varannan patient med trauma i permanenta bettet kommer att råka ut för multipla dentala traumaepisoder, en risk som ökar om det första traumat inträffar i åldern 6-10 år. Tandskador utgör bara en konsekvens bland flera efter ett olycksfall. Skador i samband med olycksfall utgör fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland svenska barn och ungdomar, trots ett långvarigt och framgångsrikt skadeförebyggande arbete. Dessutom utgör olycksfallsskador ett av de sju viktigaste folkhälsoproblemen i denna åldersgrupp enligt hälsoekonomiska beräkningar. De flesta fall av skador är relaterade till fall-, transport- och sportolyckor. Individfaktorer: temperament och psykiska störningar ökar risken för de studerade problemen Vi har i tidigare studier fått resultat som pekar på emotionell reaktivitet (blyghet och impulsivitet), och bristande förmåga till emotionell reglering som viktiga faktorer som påverkar barns beteende (uttryckt som DF/DBMP) i tandvården. Dessa resultat beskrivs närmare under egna resultat. Man vet en del om vilka barn som löper förhöjd risk att drabbas av trauma. Barn med utstående tänder har en dokumenterat ökad risk för tandtrauma. Incidensen av såväl tandtrauma som oavsiktliga skador i allmänhet är större hos pojkar än flickor i alla åldersgrupper. Studier av när och hur dentala och andra trauma inträffar under barndomen antyder att psykiatriska störningar och temperament kan öka traumaincidensen, men det finns få studier. Man har vidare noterat att ett hyperaktivt beteende kan verka i samma riktning.Intressant nog anknyter dessa rön till en aktuell välgjord studie av olycksfall, där man funnit ett samband mellan impulsivitet respektive ångestbenägenhet och ökad framtida risk att skadas oavsiktligt. Psykiatriska störningar, temperamentavvikelser och hyperaktivt beteende kan alla tänkas bidra till ökad skaderisk genom att störa barnets uppmärksamhetsfokus på den omgivande miljön, och därmed hämma förmågan till medveten (effortful) kontroll. Miljö- och situationsfaktorer kan påverka risken på flera sätt När det gäller tandskador råder det delade meningar angående socioekonomiska faktorer, vissa studier påvisar ökad risk för barn från familjer från socioekonomiskt starka områden, andra studier visar motsatsen. Angående generella olycksfall finns det flera svenska studier som visar att dödlighet och sjukdom till följd av skador delvis är sammankopplade med miljöfaktorer som låg socioekonomisk status, unga mödrar och föräldrarnas krav och gränser för barnen. Betydelsen av etnicitet är dåligt studerad men intressant eftersom familjer som relativt nyligen flyttat till Sverige har med sig andra erfarenheter såväl av tandvård som av olycksfallsprevention jämfört med familjer som vistats länge i Sverige. Tills vidare kan dock konstateras att etnicitet är dåligt undersökt, men att ett flertal studier visar sociala faktorer generellt starkt bidrar till den relativa risken för olycksfallsskador.

Syfte

Erhålla en djupare förståelse av förekomst och utveckling över tid av några vanliga hot mot barns hälsa: tandvårdsrädsla, psykologiska behandlingsproblem inom tandvården, kariesutveckling och olika olycksfallsskador.

Frågeställning / Hypoteser

1. Tandvårdsrädsla och psykologiska behandlingsproblem predicerar ökad karies och försämrad tandhälsa hos barn och ungdomar. 2. Risken att utveckla DF/DBMP ökar genom tidigare dentaltrauma och/eller dentalsjukdom (t ex mer karies); negativa dentalupplevelser (t ex smärtsam behandling; negativ interaktion med tandvården); höga nivåer av emotionell reaktivitet eller oförmåga till känslomässig reglering och medveten kontroll hos barnet; generella emotionella och/eller beteendemässiga problem (hemma, i skolan, med vänner); en instabil livssituation (förlust eller svår sjukdom i familjen, upplösning av familjen, en förälders arbetslöshet eller långtidssjukskrivning); problem i föräldra-barnförhållandet; höga nivåer tandvårdsrädsla hos förälder; hög grad av extern kontrolluppfattning (locus of control) hos förälder och brist på föräldraallians. 3. Riskfaktorerna för att råka ut för olycksfallsskador, inkl tandskador, är i stort desamma som för tandvårdsrädsla/psykologiska behandlingsproblem (se punkt 2), med undantag av negativa dentalupplevelser och förälders tandvårdsrädsla. 4. Förekomsten av olycksfallskador är högre hos pojkar än flickor. 5. Risken att utveckla karies, skadas oavsiktligt eller utveckla DF/DBMP är förknippad med antalet riskfaktorer på ett exponentiellt snarare än linjärt sätt. 6. Interaktionen mellan olika risk- och skyddsfaktorer varierar över tid och mellan individer beroende på deras sårbarhet och förekomsten av risk- och skyddsfaktorer i miljön.

Metod: Gruppindelning

Vi planerar att ta med 4 ålderskohorter (3, 7, 11 och 15 år gamla vid inklusion) med 500 konsekutivt valda barn i varje åldersgrupp i samband med deras årliga besök och att följa dem under 4 år (därigenom omfattande hela åldersspektrat 3 – 19 år).

Metod: Databearbetning

Studien täcker ett brett område som kräver avancerade statistiska metoder. För att möta denna utmaning har forskargruppen djup och väldokumenterad erfarenhet av användning av statistik i medicin och beteendevetenskap och tillgång till statistisk expertis. Utöver grundläggande statistisk beskrivning och slutledning ämnar vi, som i våra tidigare studier, kombinera variabel- med personbaserade analyser. Den övergripande analytiska strategin är att kartlägga olika utvecklingsförlopp med en transaktionell modell för individ-miljö-interaktioner. I ett variabelbaserat tillvägagångssätt, med specifik hänsyn till longitudinella data, är vårt mål blandad modellering för att formulera multinivåmodeller med patient/barn som en nivå 2-analysenhet, och den tidsspecifika mätningen som en nivå 1-analysenhet. I tvärsnittsstudier planerar vi också att använda Linear Structural Relations (LISREL)-modellering, som möjliggör parallella analyser av faktorer på olika nivåer. Personorienterad analys, eller mönsterigenkännande modeller, kommer att användas för att undersöka hypotetiserad heterogenitet i studiegrupperna. Den huvudsakliga statistiska metodologin blir klusteranalys.Eftersom denna teknik framför allt är explorativ, kommer olika användanden av klustertekniker att jämföras och metodologisk validering att betonasFör att analysera utvecklingsvägar över tid, dvs hur individers klustertillhörigheter är relaterade över tid, tänker vi följa principer givna i LICUR-metoden.