1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Maximal effect of physical activity in stroke rehabilitation

Sammanfattning av projektet

Stroke är en av våra största folksjukdomar. Årligen insjuknar c:a 30.000 personer varav en tredjedel avlider och en tredjedel får svåra fysiska och/eller kognitiva funktionshinder. De flesta når en högre funktionsgrad av rehabilitering, men resurserna är begränsade. Det är därför viktigt att den är effektiv för att komma så många som möjligt till maximal nytta. Fysisk träning via sjukgymnastik och arbetsterapi eller på annat sätt är bevisat effektivt för att förbättra fysisk funktion och förmodligen även kognitiv. Svenska och internationella behandlingsriktlinjer rekommenderar tidig och intensiv mobilisering efter stroke. Vilken träningsdos patienter behöver är dock ofullständigt känt. Studier pågår kring detta i det akuta skedet efter stroke, bl.a. i en stor Australiensisk randomiserad multicenterstudie. Vi vill klargöra vilken träningsdos som är optimal i rehabiliteringsskedet och denna studie utgör det första steget - att utvärdera hur fysisk aktivitet strokepatienter på rehabiliteringskliniker i Västra Götaland får idag.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Stroke

A group of pathological conditions characterized by sudden, non-convulsive loss of neurological function due to BRAIN ISCHEMIA or INTRACRANIAL HEMORRHAGES. Stroke is classified by the type of tissue NECROSIS, such as the anatomic location, vasculature involved, etiology, age of the affected individual, and hemorrhagic vs. non-hemorrhagic nature. (From Adams et al., Principles of Neurology, 6th ed, pp777-810)

Early Ambulation

Procedure to accelerate the ability of a patient to walk or move about by reducing the time to AMBULATION. It is characterized by a shorter period of hospitalization or recumbency than is normally practiced.

Rehabilitation

Restoration of human functions to the maximum degree possible in a person or persons suffering from disease or injury.

Physical Therapy Modalities

Therapeutic modalities frequently used by physical therapists or physiotherapists to promote, maintain, or restore the physical and physiological well-being of an individual.

Cognition

Intellectual or mental process whereby an organism becomes aware of or obtains knowledge.

Organizations

Administration and functional structures for the purpose of collectively systematizing activities for a particular goal.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2008-09-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2009-06-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2012-12-31

Publikationer från detta projekt

1. 'Better wear out sheets than shoes': a survey of 202 stroke professionals' early mobilisation practices and concerns.

   Skarin Monica, Bernhardt Julie, Sjöholm Anna, Nilsson Michael, Linden Thomas.

   Int J Stroke 2011:6(1):10-5.

   [Links: PMID: 21205235 | DOI länk][Source: PubMed®]

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Internationellt (i flera länder)

Tillämpning av resultat - beskrivning

Ingen vet idag vilken dos av fysisk aktivitet som är den optimala för att rehabilitera patienter efter stroke. Inte heller hur mycket fysisk aktivitet strokepatienter på en rehabiliteringsklinik faktiskt får. Studien kommer att besvara denna viktiga fråga, vilket möjliggör kommande studier av viktiga säkerhetsfrågor kring fysisk träning efter stroke och randomiserade kliniska studier för att finna dos/effekt-samband för fysisk träning i strokerehabilitering. Sådana studier kan användas för att öka effektiviteten i strokerehabilitering genom att inte ge träning till ingen nytta, alternativt bli lättare att styra resurser till fysisk träning om det skulle visa sig att man däremot skulle komma åt en stor rehabiliteringspotential. Samhällsvinsten är färre funktionshinder i samhället och mer effektivt använda rehabiliteringsresurser.

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Det är numera klarlagt att integrerad strokeenhetsvård med aktuvård och rehabilitering i nära samarbete resulterar i lägre dödlighet och mindre kvarvarande funktionshinder än "klassisk" strokevård och konceptet ingår som stark rekommendation i svenska och internationella behandlingsriktlinjer(1,2,3). Emellertid saknas kunskap om vilka komponenter i strokeenhetskonceptet som står för den starkt positiva effekten(4). Hypoteser fins om olika komponenter, bl.a. ökad kunskap hos personalen och tidigare mobilisering. Indikationer finns på att en tidig mobilisering minskar förekomst av komplikationer, t.ex. lunginflammation samt att fysisk träning ökar blodflödet i hjärnan och påskyndar nervcellsnybildning och läkning. Stora studier har initierats för att klarlägga dessa faktorer i det akuta skedet(5), men fortfarande saknas initiativ för att klarlägga vilken dos av fysisk träning som ger optimala rehabiliteringsförutsättningar. Det har visats att patienter på en strokeenhet har låg grad av aktivitet(6). Farhågor finns även att för stor träningsdos skall vara skadligt för patienten, vilket i sig kan vara en barriär till en mer intensiv rehabilitering om detta inte klarläggs. Detta kan variera stort även mellan olika strokeenheter(7).
Så länge frågorna är obesvarade kan vi inte veta om våra rehabiliteringsprocesser är effektiva. En randomiserad kontrollerad studie behövs för att få svar och det första stegen är att karlägga aktivitetsmönster och -grad vid rehabiliteringskliniker idag och därefter en säkerhetsstudie kring ökad träning.

Syfte

Denna studie avser kartlägga aktivitetsmönster och -grad hos strokepatienter vid fyra rehabiliteringsverksamheter i VGR.

Frågeställning / Hypoteser

Denna del av projektet är en öppen aktivitetskartläggande observationsstudie. Hypotesprövning ingår inte i detta stadium.

Metod: Databearbetning

Data kommer att analyseras ackumulerat för alla kliniker och över hela tidsperioden. Faktorer som kommer att analyseras är variation i aktivitet över olika veckodagar samt olika tider på dygnet, tidpunkt efter stroke och efter inkomst, relation till patienternas ålder och strokesvårighetsgrad och besöksgrad. Tid i olika aktivitetsnivå samt tid med terapeut redovisas som tidsmedelvärde. Överensstämmelse mellan olika bedömare kommer att värderas med samskattningar.

Resultat

Ingen vet idag vilken dos av fysisk aktivitet som är den optimala för att rehabilitera patienter efter stroke. Inte heller hur mycket fysisk aktivitet strokepatienter på en rehabiliteringsklinik faktiskt får. Studien kommer att besvara denna viktiga fråga, vilket möjliggör kommande studier av viktiga säkerhetsfrågor kring fysisk träning efter stroke och randomiserade kliniska studier för att finna dos/effekt-samband för fysisk träning i strokerehabilitering.

Diskussion

Sådana studier kan användas för att öka effektiviteten i strokerehabilitering genom att inte ge träning till ingen nytta, alternativt bli lättare att styra resurser till fysisk träning om det skulle visa sig att man däremot skulle komma åt en stor rehabiliteringspotential. Samhällsvinsten är färre funktionshinder i samhället och mer effektivt använda rehbiliteringsresurser.

Referenser

1. Stroke Unit Trialists. Organised inpatient (stroke unit) care for stroke
(Cochrane Review). In: The Cochrane Library. Oxford, UK; 2001.
2. Diserens K, Michel P, Bogousslavsky J. Early mobilisation after stroke: Review of the literature. Cerebrovasc Dis. 2006;22(2-3):183-90.
3. Arias M, Smith LN. Early mobilization of acute stroke patients. J Clin Nurs. 2007 Feb;16(2):282-8.
4. Stroke Unit Trialists. How do stroke units improve patient outcomes? Stroke. 1997;28:2139–2144.
5. Bernhardt J, Dewey H, Collier J, Thrift A, Lindley R, Moodie M, Donnan G. A Very Early Rehabilitation Trial (AVERT). Int J Stroke. 2006 Aug;1(3):169-71.
6. Bernhardt J, Dewey H, Thrift A, Donnan G. Inactive and alone: physical activity within the first 14 days of acute stroke unit care. Stroke. 2004 Apr;35(4):1005-9.
7. Bernhardt J, Chitravas N, Meslo IL, Thrift AG, Indredavik B. Not all stroke units are the same: a comparison of physical activity patterns in Melbourne, Australia, and Trondheim, Norway. Stroke. 2008 Jul;39(7):2059-65.
8. Lincoln NB, Willis D, Philips SA, Juby LC, Berman P. Comparison of rehabilitation practice on hospital wards for stroke patients. Stroke. 1996 Jan;27(1):18-23.