1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Projekt Psykosoma – Mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT) med grupper.
Begreppet mindfulness (sv ”medveten närvaro”) har blivit alltmer aktuellt både inom klinisk-psykologisk forskning och grundforskning under senare år. Föreliggande projekt syftar till att i gruppbehandling undersöka psykologisk förändringsprocess genom träning i `medveten närvaro` hos en klinisk population. Projektet startar våren 2007 och genomförs tvärvetenskapligt på Tjörns Vårdcentral, med sjukgymnast och psykolog som gruppledare. Gruppdeltagarna kommer under 8 veckor får lära sig ett nytt förhållningssätt till tankar och känslor, som hjälper dem att inte ”dras med” i negativt tanke- och känsloinnehåll. Utöver åtta sessioner á 2 ½ tim. förväntas deltagarna ägna 45 min./dag under kursens gång åt att träna in det nya förhållningssättet.
Projektet ingår som en del av en doktorsavhandling i psykologi som kommer att genomföras vid Göteborgs Universitet, där huvudsökande är antagen som doktorand vid Psykologiska Institutionen.Den övergripande målsättningen med projektet är att förbättra de interventionsprogram som ges till deprimerade individer inom primärvården. I projektet kartläggas psykologiska ”markörer” som ger effekter i grad av medveten närvaro samt betydelsen av kognitiva- känslo- och beteendemönster för förändring i medveten närvaro. I projektet belyses följande frågeställningar:
*Hur påverkar medveten närvaro sinnesstämning och livskvalitet?
*Påverkar individens grad av medvetna närvaro hur denne hanterar sina tankar och känslor?
* Är MBKT mer effektiv än TAU (psykofarmaka) när det gäller att eller förbättra patientens stämmningsläge samt långsiktiga välmående?
De undersökningsmetoder som används är självskattningsinstrument och kvalitativ intervjuer.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Academic Dissertations

Works consisting of formal presentations made usually to fulfill requirements for an academic degree.

Depression

Depressive states usually of moderate intensity in contrast with major depression present in neurotic and psychotic disorders.

Behavior and Behavior Mechanisms

The observable response made to a situation and the unconscious processes underlying it.

Primary Prevention

Specific practices for the prevention of disease or mental disorders in susceptible individuals or populations. These include HEALTH PROMOTION, including mental health; protective procedures, such as COMMUNICABLE DISEASE CONTROL; and monitoring and regulation of ENVIRONMENTAL POLLUTANTS. Primary prevention is to be distinguished from secondary prevention, which is the prevention of complications or after-effects of a drug or surgical procedure, and tertiary prevention, the amelioration of the after-effects of a disease.

Preventive Health Services

Services designed for HEALTH PROMOTION and prevention of disease.

Cognitive Therapy

A direct form of psychotherapy based on the interpretation of situations (cognitive structure of experiences) that determine how an individual feels and behaves. It is based on the premise that cognition, the process of acquiring knowledge and forming beliefs, is a primary determinant of mood and behavior. The therapy uses behavioral and verbal techniques to identify and correct negative thinking that is at the root of the aberrant behavior.

Behavioral Disciplines and Activities

The specialties in psychiatry and psychology, their diagnostic techniques and tests, their therapeutic methods, and psychiatric and psychological services.

Behavior Therapy

The application of modern theories of learning and conditioning in the treatment of behavior disorders.

Psychotherapy

A generic term for the treatment of mental illness or emotional disturbances primarily by verbal or nonverbal communication.

Interview

Work consisting of a conversation with an individual regarding his or her background and other personal and professional details, opinions on specific subjects posed by the interviewer, etc.

Questionnaires

Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.

Therapeutics

Procedures concerned with the remedial treatment or prevention of diseases.

Primary Health Care

Care which provides integrated, accessible health care services by clinicians who are accountable for addressing a large majority of personal health care needs, developing a sustained partnership with patients, and practicing in the context of family and community. (JAMA 1995;273(3):192)

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2007-01-22

Datum för påbörjande av datainsamling

2007-05-02

Datum då projektet är slutrapporterat

2014-12-31

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Nationellt (i stor del av landet)

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Det finns en stor samhällig vinst i att bedriva forskning inom klinisk psykologi då alltfler människor idag drabbas av psykiska sjukdomar. Senaste decenniet har samhällets kostnader för depression fördubblats. Depression är en av de vanligaste sjukdomsdiagnoserna i den svenska primärvården. För en kvinna är risken att drabbas av depression under sin livsstid 35%, för en man är motsvarande siffra 20%. De totala samhällskostnaderna för depression ökade från 16,1 till 32,9 miljarder kr/år mellan 1997-2005 (Sobocki, Lekander, Borgström, Ström och Runeson, 2006). Forskningsresultat på medveten närvaro (eng. mindfulness), har visat att det kan resultera i ökad psykologiskt och fysiskt välmående (Brown & Ryan, 2003). Medveten närvaro innebär en specifik träning som har sitt ursprung i österländsk meditation. Inom kognitiv terapi har man lösgjort medveten närvaro från dess religiösa kontext och behandlar dess psykologiska färdighet. Medveten närvaro beskrivs som en uppsättning kognitiva förmågor som kan läras ut i kognitiv psykoterapi baserad på begreppet medveten närvaro (sv. MBCT). Forskningen är bara i början av att undersöka de självreglerande mekanismer/ psykologiska variabler som bör kartläggas för att kunna förbättra behandling och interventioner i MBKT (Bishop m.fl., 2004, Roemer & Orsillo, 2003). Syftet med MBCT är att förändra relationen till tankar, känslor och kroppsförnimmelser. Genom ökad medveten närvaro minskar risken att hamna i negativa tankemönster och psykisk ohälsa (Segal, Willams & Teasdale, 2002). Forskningsresultat ger relativt tydliga riktlinjer om vilka positiva hälsoeffekter medveten närvaro ger, men det behövs studier på primärvårdsnivå.

Syfte

Att förbättra interventionsprogram för deprimerade, kartlägga psykologiska ”markörer” som ger effekter i grad av medveten närvaro samt undersöka betydelsen av kognitiva- känslo- och beteendemönster under en förändringsprocess. Vilken påverkan har medveten närvaro på sinnesstämning och tankemönster? Förändrar MBCT individens relation till sina tankar och känslor? Kan medveten närvaro fungera som redskap för ökad kroppsmedvetenhet? Jämförande studier av individer som går MBCT eller enbart TAU (psykofarmaka).

Referenser

Baer, R.A. (2003). Mindfulness training as a clinical intervention: A conceptual and empirical review. Clinical Psychology: Science and Pratice,10, 125-143.
Baer, R.A., Smith, G.T., & Allen, K.B. (2004). Assessement of Mindfulness by Self-Report-The Kentucky Inventory of Mindfulness Skills, Assessment, Vol 11:3, 191-206.
Bishop, S.R, Lau, M., Shapiro, S., Carlson, L., Anderson, N.D., Carmody, J., Segal, Z.V., Abbey, S., Speca, M., Velting, D. & Devins, G,. (2004). Mindfulness: A Proposed Operational Definition, Clinical Psychology: Science and Practice, Vol 11:3, 230-241.
Brown, K.W. & Ryan, R.M. (2003). The Benefits of Being Present: Mindfulness and its Role in Psychological Well-Being. Journal of Personality and Social Psychology. Vol 84: 4, 822-848.
Lisspers J, Nygren A, Soderman E. Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD): some psychometric data for a Swedish sample. Acta Psychiatr Scand 1997 Oct;96(4):281-286.
Roemer, L. & Orsillo, S.M. (2003). Mindfulness: A Promising Intervention Strategy in Need of Futher Study. Clinical Psychology Science & Pratice, 10, 172-178.
Smidth, N.B., Joiner, T.E., Young, J.E., & Telch, M.J. (1995). The Schema Questionnaire: Segal, Z.V., Willams, J.M.G. & Teasdale, J.D. (2002). Mindfulness-based cognitive therapy for depression. New York: The Guilford Press.
Sobocki, P., Lekander, I., Borgström, F., Ström, O. & Runeson, B. (2006) The economic burden of depression in Sweden from 1997 to 2005. European Psychiatry doi:10.1016/j.europsy.2006.10.006