logotyp för FoU i Sverige
Skillnaden mellan flickor och pojkars sexuella riskbeteende och skillnader i möjligheterna att påverka deras beteende.
Skillnaden mellan flickor och pojkars sexuella riskbeteende och skillnader i möjligheterna att påverka deras beteende.
Document number : 2167
Created by: Gun Rembeck, 2007-04-13
Last revised by: Gun Rembeck, 2011-12-30
Document created in: FoU i Sverige

CompletedCompleted

1. Översiktlig projektbeskrivning

Engelsk titel

Role of gender in sexual behavior and response to education in sexually transmitted infections in 17-year-old adolescents.

Sammanfattning av projektet

Denna studies syfte är att ta reda på om det finns skillnader mellan 17-åriga flickors och pojkars uppfattning om hur de påverkats av undervisning om sexuellt överförbara sjukdomar samt om det finns skillnader mellan de som går på studieförberedande program och yrkesförberedande program. Studien har också frågor om ungdomars sexuella beteende. Så gott som alla könssjukdomar ökar i vårt land idag. Klamydia har ökat dramatiskt sedan 1997 och vanligast är det hos ungdomar mellan 15-24 år, framaförallt kvinnor. Orsakerna till de ökade könssjukdomarna är inte helt klarlagda. Så gott som i alla länder i världen är antalet sexuellt överförbara sjukdomar fler än i Sverige vilket kan inverka. Ett ökat internationellt utbyte mellan ungdomar idag innebär att smitta sprids mer än förr. Antal partners har ökat i och med att en attitydförändring har skett att det är mer "tillåtet" idag att ha sex utan kärlekskrav. Familjebildning sker senare och senare och kan också inverka.
För att testa könsskillnader och skillnader mellan elever på olika gymnasieprogram avseende sexuellt riskbeteende och inställning till STI-utbildning, rekryteras 346 gymnasieungdomar i årskurs 2. Alla elever får 60-minuters sex- och samlevnadsundervisning med tyngdpunkt på STI. Undervisningen gavs av ungdomsmottagningspersonal. Enkäten delades ut i slutet av lektionen. Databearbetningen skedde genom beskrivande statistik. Därefter görs en serie logistiska regressioner.
Det förväntade resultatet har betydelse för skolor, ungdomsmottagningar och andra vårdinrättningar. Det är av största vikt att identifiera riskbeteende och framförallt vilka som verkar vara ointresserade/svåråtkomliga med nuvarande STI-information.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

information Inlagda MeSH-termer
Sex Education
Education which increases the knowledge of the functional, structural, and behavioral aspects of human reproduction.
Sexually Transmitted Diseases
Diseases due to or propagated by sexual contact.
HIV
Human immunodeficiency virus. A non-taxonomic and historical term referring to any of two species, specifically HIV-1 and/or HIV-2. Prior to 1986, this was called human T-lymphotropic virus type III/lymphadenopathy-associated virus (HTLV-III/LAV). From 1986-1990, it was an official species called HIV. Since 1991, HIV was no longer considered an official species name; the two species were designated HIV-1 and HIV-2.
Sexuality
The sexual functions, activities, attitudes, and orientations of an individual. Sexuality, male or female, becomes evident at PUBERTY under the influence of gonadal steroids (TESTOSTERONE or ESTRADIOL), and social effects.
Adolescent
A person 13 to 18 years of age.
Gender Identity
A person's concept of self as being male and masculine or female and feminine, or ambivalent, based in part on physical characteristics, parental responses, and psychological and social pressures. It is the internal experience of gender role.
Learning
Relatively permanent change in behavior that is the result of past experience or practice. The concept includes the acquisition of knowledge.
Sexual Partners
Married or single individuals who share sexual relations.
Sexual Behavior
Sexual activities of humans.
Homosexuality
The sexual attraction or relationship between members of the same SEX.
Heterosexuality
The sexual attraction or relationship between members of the opposite SEX.
Nurse Midwives
Professional nurses who have received postgraduate training in midwifery.
Midwifery
The practice of assisting women in childbirth.
Adolescent Health Services
Organized services to provide health care to adolescents, ages ranging from 13 through 18 years.
School Nursing
Health and nursing care given to primary and secondary school students by a registered nurse.
School Health Services
Preventive health services provided for students. It excludes college or university students.
Academic Dissertations
Works consisting of formal presentations made usually to fulfill requirements for an academic degree.
Questionnaires
Predetermined sets of questions used to collect data - clinical data, social status, occupational group, etc. The term is often applied to a self-completed survey instrument.

Projektets delaktighet i utbildning

ikryssad Avhandling
ej kryssad D-uppsats / Magisterexamen
ej kryssad C-uppsats / Kandidatexamen
ej kryssad ST-läkarutbildning
ej kryssad Annan utbildning
ej kryssad Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

ej kryssad Planering och förberedelse före datainsamling
ej kryssad Datainsamling pågår
ej kryssad Analys av insamlade data pågår
ej kryssad Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
ej kryssad En eller flera publikationer från projektet är publicerade
ikryssad Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2005-03-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2005-09-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2009-08-05

Publikationer från detta projekt

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten tillämpas redan i praktisk verksamhet.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Internationellt (i flera länder)

Tillämpning av resultat - beskrivning

Sex och samlevnadsarbetet i gymnasiet.

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Vad är problemet?
De värden vi utvecklar under vår ungdom kommer att följa oss genom livet. Att studera ungdomars beteende lär oss inte hur ungdomars framtid kommer att bli men kan ge oss kunskap om hur framtiden kan bli (M Lindgren, B Luthi, T Futh 2005). Så gott som alla könssjukdomar ökar i vårt land idag (www.smittskydd.se).
Varför är det viktigt?
Många könssjukdomar ökar risken för sterilitet hos både kvinnor och män och klassas av svensk smittskyddslag som samhällsfarlig. Sedan 1997 har klamydia stigit dramatiskt hos unga kvinnor och män och är i särklass den sexuellt överförbara sjukdomen som ökar mest. Den största ökningen har skett hos ungdomar 15-24 år, främst unga kvinnor.
Vad har andra gjort?
Orsakerna till de ökade könssjukdomarna är inte helt klarlagda. Troligen beror det på ett flertal faktorer. I stort sett alla länder i vår värld har fler könssjukdomar än vad Sverige har. Vi vet att unga människor idag reser mer än någonsin och på så vis hämtar hem smittsamma sjukdomar. Genom invandring och turism kommer också smitta till vårt land. I många länder, även i västvärlden, ingår inte partnerspårning i smittskyddslagen som i Sverige (Domeika M, Hallén A 2001). Dagens unga senarelägger sin familjebildning vilket innebär att alltfler "hinner med" fler partners än vad tidigare generationer gjort (Stockholms statistiska centralbyrå; 2005:5, Luxemburg: European Communities 2004). En attitydförändring till en mer tillåtande syn på sexuella kontakter utan kärlekskrav ses också hos båda könen och bidrar till utvecklingen (M. Forsberg 2005). Detta är för den unga kvinnan en revolutionerande förändring. Tillgången till pornografi är obegränsad vilket kan tänkas bidra till ett sexuellt riskbeteende (Häggsträm-Nordin E, Tydén T 2005). De unga idag har inte fått kunskap genom några mediala kampanjer. Hiv är i många länder i världen ett mycket stort hot för befolkningen (Ministry for Foreign Affairs Sweden 2001). Vi ser att flera av våra närliggande länder såsom Estland och Ryssland är mycket drabbade. I Ryssland ökar hiv procentuellt mer än i Sydafrika (smittskyddet.com). Även i Sverige har hiv ökat (www. regeringskansliet/socialdepartementet/smittskydd). Erfarenheter från ungdomsmottagning visar att många svenska ungdomar inte verkar tro att hiv kan drabba dem. Den Hiv/Aidskampanj som 80- 90-talets unga var med om när hiv/aids blev känt innebar mer kondomanvändning och restriktivare sex. Vi bör se allvaret i att det finns ett samband mellan att klamydia ökar i vårt land och att det finns ett överhängande hot att hiv kommer in i vår ungdomsgrupp (www.socialstyrelsen.se). Ungdomar behöver information och kunskap. De behöver forum där attityder och beteende i sexuella frågor och könssjukdomar diskuteras.
Vad återstår att göra?
Det pågår en mängd verksamheter inom skolhälsovården, ungdomsmottagningarna med modeller och metoder utveklcade lokalt eller nationellt såväl som internationellt, det finns metodskrifter- och böcker. Inte mycket är dock vetenskapligt evaluerat eller forskat på i dagsläget.

Syfte

Ta reda på om det finns skillnader mellan flickor och pojkars sexuella riskbeteende och hur de uppfattar sig påverkade av STI-undervisning. Finns skillnader mellan hur ungdomar på studieinriktade program respektive yrkesförberedande program uppfattar sig påverkade av STI-undervisning.

Frågeställning / Hypoteser

Skiljer sig flickor och pojkars riskbeteende - såsom samlag vid utlandsresa eller att inte använda kondom - mellan pojkar och flickor?
Skiljer sig flickors respektive pojkars uppfattning om hur de påverkas av STI-undervisning?
Finns det skillnader i riskbeteende beroende på om gymnasieeleven går på studieförberedande eller yrkesförberedande program?
Finns skillnader i hur ungdomar uppfattar sig påverkade av STI-undervisning beroende på om de går på studieförberedande eller yrkesförberedande program.

Metod: Databearbetning

Beskrivande statistik presenteras först. För att testa frågeställningarna görs en serie logistiska regressioner. Frågeställning 1+2 (se ovan) besvaras med logistiska regressioner där kön är beroende dikotom variabel. Frågeställning 3+4 (se ovan) besvaras med logistiska regressioner där studieinriktning är beroende dikotom variabel. I alla regressioner korrigeras för om eleven har stadigvarande sällskap eller ej samt om de har haft samlagsdebut eller ej.
logo researchweb.org
FoU i Sverige

Skillnaden mellan flickor och pojkars sexuella riskbeteende och skillnader i möjligheterna att påverka deras beteende., från FoU i Sverige
http://www.fou.nu/is/sverige/document/2167