1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Samtidigt som antalet personskador i trafiken har minskat har antalet whiplashskador ökat. Av individer som utsätts för whiplashtrauma kommer 14-42% att utveckla symptom i akutskedet och 10-55% kommer att få kvarvarande besvär (Barnsley et al., 1994; Bunketorp et al., 2002; Rosenfeld et al., 2003). Nackvärk och stelhet med rörelseinskränkning i nacke och skuldror är de vanligaste symptomen (Glenn & Amundsson, 1994; Mayou & Radanov, 1996). Vissa av de patienter som får smärta i akutskedet utvecklar långvarig smärta med kinesiofobi (rörelserädsla). Kinesiofobi är en irrationell och handikappande rädsla för rörelse som har sitt ursprung i en rädsla för smärta. Undvikande av rörelse är ändamålsenligt som respons till akut smärta därför att det tillåter vävnaderna att läka optimalt. När undvikande fortsätter efter att vävnaden är utläkt har man gått över till kroniskt smärtbeteende. I linje med nya forskningsresultat där rotationsrörelser i akutskedet efter nacktrauma är gynnsamma för smärtförloppet (Rosenfeld et al., 2003), har ett nytt nackstöd utvecklats som medger begränsade rörelser i akutskedet under kontrollerade former. Detta nackstöd är testat på personer utan nackskada men inte tidigare använt inom vården för patienter med whiplash. Föreliggande studie avser att beskriva upplevelsen av att i tidig fas efter nacktrauma använda detta nackstöd. Strukturerad information om patienternas upplevelse av stödet betyder att man kan vid behov vidareutveckla stödet så att det kan användas i klinisk vardag.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Whiplash Injuries

Hyperextension injury to the neck, often the result of being struck from behind by a fast-moving vehicle, in an automobile accident. (From Segen, The Dictionary of Modern Medicine, 1992)

Neck Pain

Discomfort or more intense forms of pain that are localized to the cervical region. This term generally refers to pain in the posterior or lateral regions of the neck.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2008-10-15

Datum för påbörjande av datainsamling

2010-02-01

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Samtidigt som antalet personskador i trafiken har minskat har antalet whiplashskador ökat. Enligt avdelningen för trafikskadeprevention vid Karolinska Institutet är den årliga incidensen av WAD (Whiplash Associated Disorders) cirka 2 promille i befolkningen. I samma rapport anges att whiplashskador ökar mest och svarar för den största andelen av bestående invaliditet efter olycksfall (Holm et al., 1999). Av individer som utsätts för whiplashtrauma kommer 14-42% att utveckla symptom i akutskedet (Barnsley et al., 1994). Karaktäristiskt för whiplashrelaterade besvär i akutskedet är en initial symptomfördröjning på 48 tim. Nacksmärtor med rörelseinskränkning i nacke och skuldror är de vanligaste symptomen (Glenn & Amundsson, 1994; Mayou & Radanov, 1996). Om symptomen kvarstår efter sex månader benämns tillståndet whiplashsyndrom eller kronisk WAD. Studier visar att andelen utvecklade whiplashsyndrom sträcker sig från 10% (Barnsley et al., 1994) till svenska studier som antyder hela 55% (Bunketorp et al., 2002; Rosenfeld et al., 2003). Långvarig smärta kan anses ha mer gemensamt med fobiska processer än med neurologiska (Kori et al., 1990). En förklaring till varför vissa patienter med muskuloskeletal smärta får långvarig smärta är kinesiofobi (rörelserädsla) (Lethem et al., 1983; Slade et al., 1983, ). Rörelserädsla är en irrationell och handikappande rädsla för rörelse som har sitt ursprung i rädsla för smärta. Rädslan för smärta beror på en övertygelse att smärtan står för fara. Undvikande av rörelse är ändamålsenligt som respons till akut smärta därför att det tillåter vävnaderna att läka optimalt. När undvikande fortsätter efter vävnaden är utläkt har man gått över till kroniskt smärtbeteende. Tidigare forskning har utvärderat behandlingsmetoder för det kroniska tillståndet. Enskilda åtgärder, t.ex. behandling med analgetika (Van der Windt et al., 1995), motion (Faas, 1996), allmänna (Faas, 1996; Green et al., 1998; Jordan et al., 1998; Persson et al., 1997) såväl som specifika (Gadsby & Flowerdew, 2000; Grant et al., 1999) fysioterapeutiska metoder kan ha gynnsamma effekter. Nyligen publicerad forskning visar att personer som råkat ut för nacktrauma men inte har neurologisk påverkan, fraktur eller dislokation, bör mobiliseras tidigt i den akuta fasen för att minska risken för utveckling av whiplashsyndrom (Rosenfeld et al., 2003; Seferiadis et al., 2004). Sedvanligt styvt nackstöd tillåter inte rotationsrörelser och patienten kan inte utföra rehabiliterande rörelser så länge det bärs. För att motverka uppkomsten av ett undvikande beteende och optimera rehabiliteringsmöjligheterna för patienter med nacksmärta efter nacktrauma, har ett nackstöd utvecklats som tillåter både stabilisering av halskotpelaren och rotationsrörelser enligt de riktlinjer som tagits fram i en randomiserad kontrollerad studie (Rosenfeld et al., 2003). Detta nackstöd är testat på personer utan nackskada men inte tidigare använt inom vården för patienter som råkat ut för nacktrauma. Föreliggande studie avser att beskriva upplevelsen av att i tidig fas efter nacktrauma använda detta nackstöd.

Syfte

Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av att i tidig fas efter nacktrauma använda ett nytt nackstöd som tillåter rotationsrörelser.

Frågeställning / Hypoteser

Materialet kommer att analyseras med innehållsanalys enligt Lundman (Graneheim & Lundman, 2004). Innehållsanalys väljs för denna studie därför att det är den variant av kvalitativa metoder som passar för studiens syfte.

Metod: Databearbetning

Intervjuerna skrivs ut ordagrant. Den kvalitativa metoden innehållsanalys enligt Lundman kommer att användas. Innehålls analys väljs för denna studie därför att det är den variant av kvalitativa metoder som passar för studiens syfte. I huvudsak kommer manifest innehåll att analyseras, men latent innehåll kommer också att identifieras. Innehållsanalysen genomförs i fyra faser. Fas ett innebär att materialet läses noggrant med fokus på helhet och innehåll relaterat till forskningsfrågan. Fas två innebär att meningsbärande enheter identifieras, kondenseras och grupperas. I fas tre grupperas enheterna till subteman som reanalyseras, nya associationer och betydelser söks efter. Till slut i fas fyra transformeras subteman till huvudteman (Graneheim & Lundman, 2003).

Referenser

1. Whiplash injury.

   Barnsley L, Lord S, Bogduk N.

   Pain 1994:58(3):283-307.

   [Links: PMID: 7838578][Source: PubMed®]
2. A descriptive analysis of disorders in patients 17 years following motor vehicle accidents.

   Bunketorp L, Nordholm L, Carlsson J.

   European spine journal : official publication of the European Spine Society, the European Spinal Deformity Society, and the European Section of the Cervical Spine Research Society 2002:11(3):227-34.

   [Links: PMID: 12107791 | DOI länk][Source: PubMed®]
3. Exercises: which ones are worth trying, for which patients, and when?

   Faas A.

   Spine 1996:21(24):2874-8; discussion 2.

   [Links: PMID: 9112711][Source: PubMed®]
4. The effectiveness of transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS) and acupuncture-like transcutaneous nerve stimulation (ALTENS) in the treatment of patients with chronic low back pain.

   Gadsby J, Flowerdew M.

   In: the Cochrane library 2000:3

   [Source: User]
5. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness.

   Graneheim U H, Lundman B.

   Nurse education today 2004:24(2):105-12.

   [Links: PMID: 14769454 | DOI länk][Source: PubMed®]
6. A randomized comparative trial of acupuncture versus transcutaneous electrical nerve stimulation for chronic back pain in the elderly.

   Grant D J, Bishop-Miller J, Winchester D M, Anderson M, Faulkner S.

   Pain 1999:82(1):9-13.

   [Links: PMID: 10422654][Source: PubMed®]
7. Systematic review of randomised controlled trials of interventions for painful shoulder: selection criteria, outcome assessment, and efficacy.

   Green S, Buchbinder R, Glazier R, Forbes A.

   BMJ 1998:316(7128):354-60.

   [Links: PMID: 9487172][Source: PubMed®]
8. Impairment and work disability due to whiplash injury following traffic collisions. An analysis of insurance material from the Swedish Road Traffic Injury Commission.

   Holm L, Cassidy J D, Sjögren Y, Nygren A.

   Scandinavian journal of public health 1999:27(2):116-23.

   [Links: PMID: 10421720][Source: PubMed®]
9. Intensive training, physiotherapy, or manipulation for patients with chronic neck pain. A prospective, single-blinded, randomized clinical trial.

   Jordan A, Bendix T, Nielsen H, Hansen F R, Høst D, Winkel A.

   Spine 1998:23(3):311-8; discussion 31.

   [Links: PMID: 9507618][Source: PubMed®]
10. Outline of a Fear-Avoidance Model of exaggerated pain perception--I.

    Lethem J, Slade P D, Troup J D, Bentley G.

    Behaviour research and therapy 1983:21(4):401-8.

    [Links: PMID: 6626110][Source: PubMed®]
11. Whiplash neck injury.

    Mayou R, Radanov B P.

    Journal of psychosomatic research 1996:40(5):461-74.

    [Links: PMID: 8803855][Source: PubMed®]
12. Long-lasting cervical radicular pain managed with surgery, physiotherapy, or a cervical collar. A prospective, randomized study.

    Persson L C, Carlsson C A, Carlsson J Y.

    Spine 1997:22(7):751-8.

    [Links: PMID: 9106315][Source: PubMed®]
13. Active intervention in patients with whiplash-associated disorders improves long-term prognosis: a randomized controlled clinical trial.

    Rosenfeld Mark, Seferiadis Aris, Carlsson Jane, Gunnarsson Ronny.

    Spine 2003:28(22):2491-8.

    [Links: PMID: 14624083 | DOI länk][Source: PubMed®]
14. The Fear-Avoidance Model of exaggerated pain perception--II.

    Slade P D, Troup J D, Lethem J, Bentley G.

    Behaviour research and therapy 1983:21(4):409-16.

    [Links: PMID: 6626111][Source: PubMed®]
15. The efficacy of non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDS) for shoulder complaints. A systematic review.

    van der Windt D A, van der Heijden G J, Scholten R J, Koes B W, Bouter L M.

    Journal of clinical epidemiology 1995:48(5):691-704.

    [Links: PMID: 7730924][Source: PubMed®]