1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Obstruktivt sömnapnè syndrom, OSAS är ett medicinskt risktillstånd som drabbar 4-19 % av befolkningen. Continuous positiv airway pressure, CPAP är i många fall förstahands alternativ vid behandling av OSAS men toleraras ej alltid av patienterna.
Patienter med mild till måttlig OSAS utredda på ÖNH Lundby sjukhus har sen år 2002 remitterats till Folktandvården Lundby för behandling med mandibelframdragande skenor, MADs, som alternativ till CPAP.
Patienterna har efter odontologisk undersökning försetts med lämplig MAD. Valet av MAD har varierat beroende på behandlare samt patientens ekonomiska och odontologiska förutsättningar.Vi har för avsikt att följa upp långtidsanvändning avseende compliance samt utvärdera subjektiv och objektiv bettpåverkan. Undersökningen kommer också innefatta en jämnförelse mellan olika typer av MADs och vilken inverkan valet av apparatur har för compliance och biverkningar.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Sleep Apnea, Obstructive

A disorder characterized by recurrent apneas during sleep despite persistent respiratory efforts. It is due to upper airway obstruction. The respiratory pauses may induce HYPERCAPNIA or HYPOXIA. Cardiac arrhythmias and elevation of systemic and pulmonary arterial pressures may occur. Frequent partial arousals occur throughout sleep, resulting in relative SLEEP DEPRIVATION and daytime tiredness. Associated conditions include OBESITY; ACROMEGALY; MYXEDEMA; micrognathia; MYOTONIC DYSTROPHY; adenotonsilar dystrophy; and NEUROMUSCULAR DISEASES. (From Adams et al., Principles of Neurology, 6th ed, p395)

Sleep Disorders, Intrinsic

Dyssomnias (i.e., insomnias or hypersomnias) associated with dysfunction of internal sleep mechanisms or secondary to a sleep-related medical disorder (e.g., sleep apnea, post-traumatic sleep disorders, etc.). (From Thorpy, Sleep Disorders Medicine, 1994, p187)

Sleep Disorders

Conditions characterized by disturbances of usual sleep patterns or behaviors. Sleep disorders may be divided into three major categories: DYSSOMNIAS (i.e. disorders characterized by insomnia or hypersomnia), PARASOMNIAS (abnormal sleep behaviors), and sleep disorders secondary to medical or psychiatric disorders. (From Thorpy, Sleep Disorders Medicine, 1994, p187)

Sleep Apnea Syndromes

Disorders characterized by multiple cessations of respirations during sleep that induce partial arousals and interfere with the maintenance of sleep. Sleep apnea syndromes are divided into central (see SLEEP APNEA, CENTRAL), obstructive (see SLEEP APNEA, OBSTRUCTIVE), and mixed central-obstructive types.

Apnea

A transient absence of spontaneous respiration.

Respiration Disorders

Diseases of the respiratory system in general or unspecified or for a specific respiratory disease not available.

Respiratory Tract Diseases

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2009-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2012-01-10

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Obstruktivt sömnapnè syndrom, OSAS är ett medicinskt risktillstånd som drabbar 4-19 % av befolkningen. Continuous positiv airway pressure, CPAP är i många fall förstahands alternativ vid behandling av OSAS men toleraras ej alltid av patienterna.
Patienter med mild till måttlig OSAS utredda på ÖNH Lundby sjukhus har sen år 2002 remitterats till Folktandvården Lundby för behandling med mandibelframdragande skenor, MADs, som alternativ till CPAP.
Patienterna har efter odontologisk undersökning försetts med lämplig MAD. Valet av MAD har varierat beroende på behandlare samt patientens ekonomiska och odontologiska förutsättningar.Vi har för avsikt att följa upp långtidsanvändning avseende compliance samt utvärdera subjektiv och objektiv bettpåverkan. Undersökningen kommer också innefatta en jämnförelse mellan olika typer av MADs och vilken inverkan valet av apparatur har för compliance och biverkningar.

Syfte

Att retrospektivt utvärdera compliance, subjektiva effekter och eventuell bettpåverkan av MAD över tid med enkäter och kliniska undersökningar

Frågeställning / Hypoteser

Hur stor andel använder sin skena ?
Har skenan hjälp patienten i vardagen?
Hur är kooperationen, komfortibiliteten samt subjektiva behandlingseffekten?
Finns subjektiva och/ eller objektiva bettförändringar efter att ha använt skena 2 år eller mer?

Metod: Databearbetning

Del 1:
Enkäter sändes till alla som fått MAD >5 år sedan, med
frågor om användning, nytta och bieffekter.

Del 2:
• Undersökning vid kliniken erbjöds patienter som fått
MAD mellan 2006-2008.
• Subjektiva sömnvariabler, Epworth Sleepiness Scale (ESS),
besvarades åter igen.
• Tre tandläkare jämförde bettförhållanden (hövb, vövb,
sagitalrelation) mellan ursprungliga och nytagna studiemodeller.

Resultat

Del 1: Enkätstudie
75 enkäter skickades ut 35 svar returnerades
21 angav nyttan över förväntan/ förväntan
12 under förväntan
2 ej svarat

69% använde fortfarande skenan
5 av 35 angav någon bettförändring
8 av 35 angav någon övrig biverkan

Del 2: Modellstudie
Klinisk undersökning och modellgranskning av 30 patienter visade:
8 har bettförändring ≥ 2 mm:
4 har både ökad prenormaltitet samt förändring i hövb/vövb
3 har enbart förändring i hövb/ vövb
1 har enbart förändring i prenormal relation

ESS var signifikant förbättrad

Diskussion

Vår studie är en retrospektiv utvärdering vilket inneburit mycket felkällor, flera olika behandlare inblandade med olika mätpunkter och mättekniker, lagring av modeller ej varit optimal, flertal saknar ursprungsmodeller varför patienturval fått styras mycket av vilka som har giltiga modeller. Studien ansees därför vara av pilotkaraktär och kan ligga till grund för framtida randomiserade prospektiva studier.
Behandling med apnneskena är relativt enkel, billig och atraumatisk för patienten jämfört med andra behandlingsformer tex kirurgi eller CPAP. Resultaten i vår undersökning visar att en majoritet av de som fått skenan för mer än 5 år sedan fortfarande använder den och är nöjda med effekten. I gruppen för modellstudien visar ESS värdet att patientens subjektiva trötthet signifikant förbättrats.
Bieffekter med förändringar i bettet förekommer dock, detta visas både objektivt i modellanalys samt att patienterna själva beskriver i enkätdelen att förändringar i bettet uppkommit efter användning av apnéskena. Hur stor förändring är acceptabel? Löper vissa bettyper större risk för förändringar än andra? Påverkar olika typer av skenor bettet på olika sätt. Kan vi förutse vilka som kommer att få besvär? Mycket finns fortfarande kvar att undersöka.

Slutsats

Många patienter förefaller ha god nytta av MAD även under lång tid. Bettförändringar förekom hos ca 27% i denna studie.
I flesta fall är bettförändringar av ringa art och patienten har ej något subjektivt besvär av detta. Ett fåtal patienter får dessvärre mer uttalade förändringar vilket kan ge funktionella besvär.Det finns ett stort behov av prospektiva, systematiska uppföljningar av olika MADs för att:
• undersöka hur, var, när och varför bettförändringar sker
• lättare kunna selektera patienter lämpliga för behandling med MADs
• kunna ge korrekt information till patienter.
Det behövs även mer kunskap om hur olika skentyper påverkar olika
bettförhållanden.
Det behövs också uppföljning och utvärdering av nya skentyper,
exempelvis Biblock skenor.

Referenser

Referenser
1. Young T, Palta M, Dempsey J, Skatrud J, Webers S Badr S. The occurrence of sleep
disordered breathing among middle-aged adults. N Engl J Med 1993; 328: 1230-5.

2. American Sleep Disorders Association Standards of Practice Committee. Practice
parameters for the treatment of snoring and obstructive sleep apnea with oral
appliances. Sleep 1995; 18: 511-3.
3. SBU rapport?

4. Long-term sequellae of oral applances therapy in obstructive sleep apnea
patients: Part 1. Cephalometric analysis. De Almeida FR, Lowe A, Sung JO, Tsuiki
S, Otsuka R. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2006; 129: 195-204.

5. Long-term sequellae of oral applances therapy in obstructive sleep apnea
patients: Part 2. Study-model analysis. De Almeida FR, Lowe A, Otsuka R, Fasztlicht
S, Farbood M, Tsuili S. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2006; 129: 195-204.

6. A follow-up study of dental and skeletal changes associated with mandibular
advancement splint use in obstructive sleep apnea. Hammond R, Gotsopoulos H, Shen G,
Petocz P, Cistulli P, Darendeliler A. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2007; 132: 806-14.

7. Orthodontic side-effects of mandibular advancement devices during treatment of snoring
and sleep apnoea. Marklund M, Franklin K, Persson M. Eur J Orthod 2001; 23: 135-44.