1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Förutom att trafikolycksfall är den vanligaste orsaken till nackskador i Sverige, är det också den mest kostsamma skadan för socialförsäkringssystemet, sjukvården och försäkringsbolagen i Sverige. Dessa skador medför omfattande lidande och nedsatt livskvalitet hos den som drabbas. För de som får långvariga besvär finns idag inga effektiva behandlingsalternativ som är evidensbaserade. Basal Kroppskännedomsträning (BK) har visat sig ha positiv effekt i ett kort perspektiv och det synes därför vara betydelsefullt att göra en långtidsuppföljning på BK som behandlingsmetod för individer med kroniska whiplash-relaterade besvär (Whiplash Associated Disorders - WAD). Skulle BK kunna minska besvär och öka livskvalitet hos individer med kroniska WAD i ett långtidsperspektiv skulle det få betydelse på både individ nivå och sammhällsnivå. BK skulle också med relativt små medel (utbildning) kunna tillämpas direkt i patientvården eftersom behandlingen utförs av sjukgymnaster som finns tillgängliga på de flesta sjukvårdsinstanser. Det är dessutom mycket relevant för sjukvården att lägga resurser på BK, då behandlingen är kostnadseffektiv eftersom många patienter behandlas samtidigt i grupp.
Föreliggande studie är en uppföljning av tidigare RCT där korttidseffekt av två olika behandlingsalternativ (BK och fysisk träning) för långvariga WAD utvärderades. I denna studie utvärderas långtidssffekt av behandlingarna fyra år efter interventionens slut.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Added MeSH terms

Whiplash Injuries

Hyperextension injury to the neck, often the result of being struck from behind by a fast-moving vehicle, in an automobile accident. (From Segen, The Dictionary of Modern Medicine, 1992)

Neck Injuries

General or unspecified injuries to the neck. It includes injuries to the skin, muscles, and other soft tissues of the neck.

Treatment Outcome

Evaluation undertaken to assess the results or consequences of management and procedures used in combating disease in order to determine the efficacy, effectiveness, safety, practicability, etc., of these interventions in individual cases or series.

Outcome Assessment (Health Care)

Research aimed at assessing the quality and effectiveness of health care as measured by the attainment of a specified end result or outcome. Measures include parameters such as improved health, lowered morbidity or mortality, and improvement of abnormal states (such as elevated blood pressure).

Physical Education and Training

Instructional programs in the care and development of the body, often in schools. The concept does not include prescribed exercises, which is EXERCISE THERAPY.

Awareness

The act of "taking account" of an object or state of affairs. It does not imply assessment of nor attention to the qualities or nature of the object.

Mental Processes

Conceptual functions or thinking in all its forms.

Psychological Phenomena and Processes

Mechanisms and underlying psychological principles of mental processes and their applications.

Quality of Life

A generic concept reflecting concern with the modification and enhancement of life attributes, e.g., physical, political, moral and social environment; the overall condition of a human life.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Arbetsplatser involverade i projektet

Added workplaces

Landsting - Västra Götalandsregionen - Primärvård - Primärvården Södra Älvsborg - Primärvårdsområde Borås-Bollebygd - Vårdcentralen Bollebygd

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2012-07-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2013-03-01

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 5 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Internationellt (i flera länder)

Tillämpning av resultat - beskrivning

Rehabiliteringsmöjligheterna är små för individer med långvariga whiplashrelaterade besvär. Sänkt fysisk och psykisk livskvalitet besvärar dessa patienter. Lidande och samhällskostnader är omfattande. Således finns ett stort behov av effektiva behandlingsmetoder. Projektet syftar till att utvärdera långtidseffekten av en tänkbar metod, Basal Kroppskännedom. Primära utfallsvariabler i denna studie är livskvalitet, rörelserädsla och nackfunktion. Om utfallet från denna studie är positivt kan denna behandling implementeras i sjukvården på en bred bas direkt eftersom BK är en behandlingsmetod som är ringa resurskrävande. Eftersom uppföljning fyra år efter avslutad behandling inte tidigare genomförts är resultaten från denna studie av största vikt då korttidsuppföljningen efter sex månader visade positiv effekt av BK på vissa av de studerade variablerna.

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Whiplash är en skada som uppstår efter nacktrauma och efterföljande besvär benämns WAD (1). WAD är ett stort klinisk och resurskrävande problem som kostar det svenska samhället 4 miljarder/år (2001) i produktionsbortfall (2). Statistik från försäkringskassan visar att det dessutom föreligger ett stort individuellt lidande då minst 500 personer blir arbetsoförmögna varje år (2) och 14-42% av patienter med WAD utvecklar kronicitet (3).
Andra har tidigare försökt att hitta lämpliga behandlingsalternativ för de med långvarig WAD. Positiva kortvariga effekter av fysisk träning på självkänsla, smärta, nackfunktion, rörelserädsla samt livskvalitet för patienter med kronisk WAD har visats (4,5). Ett annat möjligt behandlingsalternativ för patienter med kronisk WAD är basal kroppskännedom (BK). Denna behandling jämfördes med fysisk träning i en tidigare studie på variablerna livskvalitet, rörelserädsla och nackfunktion i ett kort perspektiv för patienter med kronisk WAD (6). Föreliggande studie avser att studera effekten av BK samt fysisk träning på samma variabler och patientgrupp, fyra år efter behandlingens slut. Om BK har möjligheten att skapa en liten positiv förändring hos patienterna direkt efter avslutad behandling, och denna förändring består, kan uppföljning efter fyra visa en klart kliniskt relevant skillnad.

Syfte

Syftet är att utvärdera basal kroppskännedomsträning jämfört med fysisk träning för patienter med kroniska WAD fyra år efter avslutad intervention – en långtidsuppföljning.

Frågeställning / Hypoteser

Övergripande frågeställning:
Kan basal kroppskännedomsträning förändra patienter med kronisk WAD, där lärdom i kroppsmedvetenhet och avspänt och ekonomiskt rörelsemönster leder till en mer livslång kunskap som gradvis visar sig vara positiv för patienten flera år efter interventionens slut?

Specifika frågeställningar:
Har BK någon effekt på livskvalitet jämfört med fysisk träning 4 år efter avslutad behandling hos patienter med kronisk WAD?

Har BK någon effekt på rörelserädsla jämfört med fysisk träning 4 år efter avslutad behandling hos patienter med kronisk WAD?

Har BK någon effekt på nackfunktion jämfört med fysisk träning 4 år efter avslutad behandling hos patienter med kronisk WAD?

Hypotes:
Kunskap i basal kroppskännedom har en långvarig effekt på livskvalitet, rörelserädsla och nackfunktion för patienter med kronisk WAD.

Metod: Gruppindelning

113 st individer uppfyllde samtliga inklusionskriterier och visade intresse av att delta och randomiserades, via blockrandomisering av för studien utomstående person, till gruppbehandling med basal kroppskännedom alternativt fysisk träning i grupp (kontrollgrupp). Intervention pågick i 90 minuter/två ggr per vecka i 10 veckor.

Metod: Databearbetning

Skillnad mellan grupperna i behandlingseffekt analyseras med Student’s t-test för normalfördelade data med lika varians mellan grupperna. Mann-Whitneys test används för ordinaldata med snedfördelning. Baselinedata analyseras på samma sätt för att upptäcka ev skillnad mellan grupperna. I de fall där grupperna skiljer sig åt i baselinedata används kovariansanalys för att ta hänsyn till skillnaden. Gräns för signifikans sätts till p < 0,05, två-sidigt test.
Analys av data sker i SPSS 19.0 och primärvariabler är livskvalitet (SF-36), rörelserädsla (TSK) samt nackfunktion (NDI).