Prospektiv populationsbaserad epidemiologisk studie av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i Uppsalaregionen.
Registration number: RFR-9888
Kliniskt forskningsprojekt - Ny ansökan
Application started by: Anders Rönnblom, 2007-03-12
Professional title at the time of application: Överläkare
Work place at the time of application: Magtarmmottagningen, Akademiska sjukhuset
Last updated / corrected by: Marianne Omne-Pontén, 2009-09-21
Application received by: Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Granted and completed

Applicant: Anders Rönnblom
Läkare, Magtarmmottagningen, Akademiska sjukhuset

Denna ansökan är kopplad till följande andra ansökningar:

1. RFR-9888 : Prospektiv populationsbaserad epidemiologisk studie av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i Uppsalaregionen., Kliniskt forskningsprojekt - Ny ansökan
   Granted and completed
   Ansökan påbörjad: 2007-03-12 , Sökanden: Anders Rönnblom, Magtarmmottagningen, Akademiska sjukhuset
2. RFR-12557 : Prospektiv populationsbaserad epidemiologisk studie av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i Uppsalaregionen., Fortsättningsanslag för studier inom regionala forskningsrådet U/Ö
   Granted and completed
   Ansökan påbörjad: 2007-10-03 , Sökanden: Anders Rönnblom, Magtarmmottagningen, Akademiska sjukhuset

Övergripande projektinformation

Del i utbildning

Ej del i utbildning

Regionalt samarbete

Företrädare för följande län medverkar aktivt i projektet: Uppsala, Gävleborg, Dalarna, Sörmland (samt Åland)

Planerad redovisning

Vetenskapliga artiklar samt nationella och internationella kongresser.

Planerad spridning och implementering av resultat inom regionen

-Vid regionmötet i gastroenterologi 8 mars 2007 redovisades prel data för 2005
-Under gastrodagarna i maj 2007 kommer en utökad version av ovanstående att presenteras som poster
-Vid resor till deltagande kollegor i projektet (Hudiksvall, Falun, Gävle)i februari och mars 2007 har detaljerade aspekter på detta ytterligare kommenterats.
-På motsvarande sätt kommer data som genereras att redovisas för kollegor i regionen framöver.

Handledare / Medarbetare

Medarbetare/Medsökande

Anne-Lie Nielsen
Läkare, Medicinkliniken

Länstillhörighet:

sörmland

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

ja

Produktionsenhet:

sjukhus

Daniel Sjöberg
Läkare, Medicinkliniken, Falu lasarett

Länstillhörighet:

dalarna

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

ja

Produktionsenhet:

sjukhus

Johannes Larsson
Läkare, Medicinkliniken

Länstillhörighet:

gävleborg

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

ja

Produktionsenhet:

sjukhus

Märit Larsson
Läkare, Medicinkliniken

Länstillhörighet:

sörmland

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

ja

Produktionsenhet:

sjukhus

Lars Åkerberg
Läkare, Medicincentrum

Länstillhörighet:

uppsala

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

ja

Produktionsenhet:

sjukhus

Pierre Ahlkvist
Läkare, Medicinkliniken

Länstillhörighet:

gävleborg

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

ja

Produktionsenhet:

sjukhus

Steven Lucas
Läkare, Akademiska barnsjukhuset, barnmedicinkliniken

Länstillhörighet:

uppsala

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

ja

Produktionsenhet:

sjukhus

Anders Ekbom
Läkare, Institutionen för medicin, Enheten för klinisk epidemiologi, KI, Stockholm

Länstillhörighet:

stockholm

Projektledning:

ja

Projektets innehåll

Projektstart

2007-01-01

Beräknat projektslut

2009-12-31

Sammanfattning

Prospektiv populationsbaserad epidemiologisk studie av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i Uppsalaregionen

Bakgrund: IBD är ett samlingsnamn för magtarmsjukdomarna ulcerös colit och Mb Crohn. Till begreppet IBD räknas ofta även de mikroskopiska coliterna; collagen colit och lymfocytär colit. Prevalensen av dessa sjukdomar har beräknats uppgå till sammanlagt 500-1000/100.000 innevånare, dvs de närmar sig som grupp betraktat, begreppet folksjukdomar. De traditionella IBDsjukdomarna ulcerös colit och Mb Crohn drabbar människor i alla åldrar, inte minst unga och medelålders, och de senaste åren har bla en ökad incidens av Mb Crohn bland barn rapporterats från Stockholm. De mikroskopiska coliterna drabbar främst äldre personer.
Under de senaste åren har sk biologiska läkemedel (främst anti-TFN antikroppar) kommit att användas alltmer inom IBD-vården. Dessa läkemedel är kraftfulla och mycket kostsamma, samtidigt som en befogad rädsla finns för att nya oväntade biverkningar kan komma att uppträda (främst har risken för lymfom, lymfkörtelcancer, diskuterats)

Målområde för projektet:

Vetenskapliga frågeställningar:
-Vad är antalet nyinsjuknade fall med ulcerös colit, Mb Crohn, collagen colit och lymfocytär colit inom de delar av regionen som studeras.
-Vilka utlösande faktorer kan identifieras i samband med och innan sjukdomsdebuten? (infektioner, läkemedelsanvändning)
-Hur påverkas sjukdomsförloppet med hänsyn tagen till olika läkemedel och behandlingar som gives? (behov av slutenvård, operationsfrekvens)
-Hur påverkas det akuta sjukdomsförloppet med hänsyn tagen till den tidiga patientlogistiken, dvs förämras sjukdomen på ett mätbart sätt vid sk doctors delay?

Arbetsorganisation
På varje sjukhus finns 1-2 ansvariga läkare som systematiskt samlar in information om nya sjukdomsfall, och som tillser att uppföljningen av patienterna sker uthålligt.
De ansvariga läkarna på varje sjukhus ingår i en arbetsgrupp som träffas på Akademiska sjukhuset regelbundet, för att utvärdera datainsamling och diskutera frågeställningar.
Den ansvarige i arbetsgruppen (A Rönnblom) kommer att resa runt på sjukhusen för att verifiera att ett likartat arbetssätt används och att sjukdomarna klassificeras konsekvent.

Tidsplan
I januari 2006 utgick en inbjudan om deltagande i studien, och vid regionmötet i gastroenterologi i mars 2006 informerades ytterligare. Ett första arbetsgruppsmöte genomfördes i april och lokala arbetsrutiner provas på de olika sjukhusen. Ytterligare arbetsmöten genomfördes i september och november 2006 och studien startade 1 januari 2007.
Nyinsjuknade fall kommer att registreras under 3 år, och dessa patienter kommer sedan att följas som en kohort under kommande år, varvid de olika frågeställningarna kommer att belysas.

---

Bakgrund

Epidemiologiska studier av IBD och mikroskopiska coliter brukar redovisa incidenstal på cirka 12-15 nya fall av UC/100 000 innevånare och år, och för Mb Crohn cirka hälften av detta. Under 1900-talets senare del har förändringar inträffat med först ökning av UC, sedan av Mb Crohn. De mikroskopiska coliterna har uppmärksammats långt senare, och för såväl collagen colit som för lymfocytär colit gäller att de brukar vara lika vanliga bland nya patienter som Mb Crohn. Prevalensen av dessa sjukdomar har beräknats uppgå till sammanlagt 500-1000/100.000 innevånare, dvs de närmar sig som grupp betraktat, begreppet folksjukdomar. De traditionella IBDsjukdomarna ulcerös colit och Mb Crohn drabbar människor i alla åldrar, inte minst unga och medelålders, och de senaste åren har bla en ökad incidens av Mb Crohn bland barn rapporterats från Stockholm. De mikroskopiska coliterna drabbar främst äldre personer.
De vanligaste symptomen vid IBD är diarré och buksmärtor, ibland blödningar, avmagring samt symptom från andra organsystem såsom lever/gallvägar (gulsot, klåda), leder (inflammation) hud och ögon.
Under de senaste åren har sk biologiska läkemedel (främst anti-TFN antikroppar) kommit att användas alltmer inom IBD-vården. Dessa läkemedel är kraftfulla och mycket kostsamma, samtidigt som en befogad rädsla finns för att nya oväntade biverkningar kan komma att uppträda (främst har risken för lymfom, lymfkörtelcancer, diskuterats. Även mer spekulativa behandlingsmetoder har kommit till användning, tex leucaferesbehandling (aktiverade vita blodkroppar filtreras bort ur blodomloppet), en situation som bland annat blivit möjlig då effektdokumentation inte alls behövs på samma sätt som vid läkemedelsbehandling).

Syfte/frågeställning/hypotes

Mål: syftet med detta projekt är dels att prospektivt följa nyinsjuknanden i de olika IBD-formerna och att beskriva dessa på traditionellt vis (ålder, kön, sjukdomsformer osv), dels att under följande år följa den patientkohort som rekryterats för att närmare undersöka effekterna av olika behandlingar. Detta sistnämnda är av största vikt då under de senaste åren flera helt nya, delvis mycket kostsamma behandlingar introducerats, och effekterna av dessa måste utvärderas i ett longitudinellt förlopp för att cost/benefit ska kunna bedömas korrekt.

---

Metod - Design (ex. urval, gruppindelning, intervention)

Arbetsmetod
Vid varje deltagande sjukhus identifieras nyinsjuknade fall med ulcerös colit, Mb Crohn, collagen colit och lymfocytär colit. Detta sker genom rapport om nya fall från andra kollegor, genom att granska datoriserade besökslistor och genom att följa upp fall som upptäcks via patologlaboratorier. Privatläkare och allmänläkare i varje upptagninsområde tillskrivs om projektet. Patienterna erbjuds att deltaga i studien, och de som bejakar detta får sina anamnesuppgifter registrerade på en blankett som insamlas på varje sjukhus hos en lokalt ansvarig läkare. Denna kopierar dem och skickar dem vidare till den centralt projektansvarige (A Rönnblom) som därefter sammanställer uppgifterna och leder analysarbetet. Under arbetes gång kommer varje deltagande sjukhus att regelbundet besökas för att klara ut att gemensamma diagnoskriterier används, och varje termin kommer deltagande forskare att mötas för ett arbetsmöte vid Akademiska sjukhuset varvid gemensamma erfarenheter utbyts.

Metod - Datainsamling och -bearbetning (inkl. event. powerberäkning)

Arbetsorganisation
På varje sjukhus finns 1-2 ansvariga läkare som systematiskt samlar in information om nya sjukdomsfall, och som tillser att uppföljningen av patienterna sker uthålligt.
De ansvariga läkarna på varje sjukhus ingår i en arbetsgrupp som träffas på Akademiska sjukhuset regelbundet, för att utvärdera datainsamling och diskutera frågeställningar.
Den ansvarige i arbetsgruppen (A Rönnblom) kommer att resa runt på sjukhusen för att verifiera att ett likartat arbetssätt används och att sjukdomarna klassificeras konsekvent.

---

Klinisk betydelse (inkl. event. preliminära resultat)

Eftersom studien syftar till att kartlägga den dominerande sjukdomsgruppen bland de mer resurskrävande magtarmsjukdomarna exkl cancersjukdomar, så berörs mycket av den gastrointestinala vardagssjukvården.
Användningen av de nya kostsamma biologiska läkemedlen kommer att kartläggas, och på populationsbasis kan vi nu se om lokala skillnader i användningen påverkar tex operationsbehov och behovet av slutenvård.
En pilotstudie för 2005 gällande Uppala län kommer att redovisas vid Gastrodagarna i Uppsala i maj 2007, och under det året var incidenssiffrorna för UC 14,8 nya fall, Mb Crohn 5,6, collagen colit 8,5 och lymfocytär colit 7,2, allt räknat per 100 000 innevånare.
Operationssiffrorna för UC var 2% efter 1,5 år och 18% vid Mb Crohn. En jämförelse med motsvarande siffror från Mayokliniken resp IBSEN/EC-IBD antyder att vår relativt högre användning av systemiska steroider och immunosuppressiva av typ azathioprin kan ha ett samband med att färre patienter behöver bli opererade.

Viktiga referenser

1.Odes S, Vardi H, Friger M, Wolters F, Russel MG, Riis L, et al. Cost analysis and cost determinants in a European inflammatory bowel disease inception cohort with 10 years of follow-up evaluation. Gastroenterology 2006;131(3):719-28.
2.Wolters FL, Russel MG, Sijbrandij J, Schouten LJ, Odes S, Riis L, et al. Crohn's disease: increased mortality 10 years after diagnosis in a Europe-wide population based cohort. Gut 2006;55(4):510-8.
3.Faubion WA, Jr., Loftus EV, Jr., Harmsen WS, Zinsmeister AR, Sandborn WJ. The natural history of corticosteroid therapy for inflammatory bowel disease: a population-based study. Gastroenterology 2001;121(2):255-60.
4.Hoie O, Wolters FL, Riis L, Bernklev T, Aamodt G, Clofent J, et al. Low colectomy rates in ulcerative colitis in an unselected European cohort followed for 10 years. Gastroenterology 2007;132(2):507-15.

Nödvändiga Bilagor

Forskningsetiska överväganden

Risk: den som deltager kan uppleva ett obehag inför känslan att man får uppgifter om sjukdomen samlad utanför journalhandlingen. Dock insamlas ingen annan information än den som står i journalen.
Nytta: Deltagande personer kommer att få sitt sjukdomsförlopp studerat i ett större kliniskt sammanhang och ev biverkningar eller ogynnsamma effekter av nya potenta läkemedel kan förväntas upptäckas snabbare.
Eftersom projektet är en observationsstudie torde inga etiska problem av vidare omfattning uppstå. Skulle oväntade effekter av viss behandling noteras så finns det inget som hindrar att denna behandling ändras eller indikationerna för den påverkas. Vidare gäller att Sverige är ett av mycket få länder där en studie av denna art är möjlig att genomföra, varför det är angeläget att studien kommer till stånd.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2006-09-06

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2006/173

Tillstånd från andra myndigheter

Den 8 juni 2006 lämnades anmälan in enligt personuppgiftslagen, till Landstingsstyrelsen i Uppsala.

---

Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

781 650

Personal

Budget baseras på 2 månaders lön för huvudsökande/år, samt 1 månadslön/år för medarbetare att söka medel av.

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Projektledarens egen bedömning av projektet

Bedömning av regionalt samarbete

Läkare från flera av länen i regionen deltager aktivt i projektet (Gävleborg, Dalarna, Södermanland, Uppsala)

Bedömning om projektet är patientnära

Alla uppgifter berör direkt de enskilda patienternas symptom och behandling samt konsekvenser av sjukdomen på sikt.

Bedömning av projektets nyhetsvärde, originalitet och angelägenhetsgrad

Den grundläggande delen av projektet syftar till att beskriva nyinsjuknandet av de fyra magtarmsjukdomar som brukar sammanfattas som inflammatoriska Den sammanlagda förekomsten av dessa sjukdomar brukar uppskattas till 0,5-1% i vårt land.
Under 2000-talet har nya kostsamma och i många fall biologiskt aktiva behandlingsprinciper införts, och det är mycket angeläget att studera hur dessa läkemedel används i en populationsbaserad patientgrupp. De patientmaterial som brukar redovisas i detta sammanhang är antingen grupper som registreringsansökningar baseras på, eller erfarenheter från starkt selekterade patientmaterial. Vidare saknas i hög grad redovisad erfarenhet av vilka effekter modern terapi får på tex operationsbehov och hur dessa sjukdomar utvecklas på sikt med de behandlinsprinciper som nu utvecklas och tillämpas.
Ett annat värde med projektet är att många kollegor ute i regionen utan vetenskaplig erfarenhet, genom att deltaga kan lära sig grunderna i detta.