En randomiserad kontrollerad studie av en klientcentrerad ADL-intervention för personer med stroke
Diarienummer : RFR-34701
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Ulla Johansson, 2008-09-30
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Arbetsterapeut
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Gävle sjukhus, Länsrehab
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-06-09
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Ulla Johansson
Arbetsterapeut, Kliniken för rehabiliteringsmedicin

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

Sammanfattning

Hypotes: Personer med stroke som får en ny klientcentrerad ADL-intervention blir mindre beroende i aktiviteter i dagligt liv (ADL) än de som får traditionell ADL-träning och närstående upplever lägre börda.
Syfte; Att i nära samarbete forskare – kliniker utveckla, utvärdera och implementera en ADL-intervention för personer med stroke; beskriva patienters och närståendes upplevelser.
Bakgrund: Beroende i ADL är vanligt efter stroke och närstående upplever en börda. Rehabilitering som ökar oberoende i ADL kan ge patienter och närstående en mer fungerande vardag och bättre livstillfredställelse. Evidens visar att ADL-träning har god effekt men studerade interventioner varierar och beskrivs sparsamt vilket försvårar implementering. Träningens inflytande på närståendes upplevelser av börda och livstillfredställelse är inte studerad.
Preliminära resultat: Den här studien bygger på en pilotstudie av klientcentrerad ADL-intervention. Resultatet var lovande och ligger till grund för denna randomiserade kontrollerade multicenter-studie av en klientcentrerad ADL- intervention i jämförelse med traditionell ADL-träning.
Design och metoder: Personer som för <3 mån, respektive >6 mån fått en strokediagnos och är beroende i minst två ADL-aktiviteter tillfrågas om att delta. En RCT design kommer att användas där deltagarna slumpmässigt fördelas till interventionsgrupp respektive kontrollgrupp. Data över ADL-förmåga, delaktighet och livstillfredställelse kommer att samlas in vid inklusion samt 3 och 12 månader efter inklusion. Även kvalitativa data kommer att insamlas för att fånga enskilda interventioner och processer enligt rekommendationer för studier av komplexa interventioner gjorda med RCT-design

Patientnytta: studien bidrar till utveckling och implementering av en ny ADL-intervention för personer med stroke som kan minska deras beroende i ADL och minska närståendes upplevelse av börda.

---

Medarbetare/Medsökande

Gunilla Eriksson
Arbetsterapeut, Akademiska sjukhuset, Arbetsterapi/Uppsala universitet/Karolinska Institutet

Länstillhörighet:

Uppsala = C

Projektledning:

Delat projektledarskap med sökande

Patientrekrytering:

patienter rekryteras från Akademiska sjukhuset, Uppsala

Arbetsenhet:

Institutionen för neurovetenskap,Rehabiliteringsmedicin, Uppsala universitet

Lena von Koch
Annan tjänstetitel, Centrum för klinisk forskning, Dalarna och Karolinska Institutet

Länstillhörighet:

Dalarna = W

Projektledning:

Kommer att finnas med som senior forskare och rådgivare

Patientrekrytering:

kommer inte att delta i patientrekrytering

Arbetsenhet:

Centrum för klinisk forskning, Falun

Anna Cristina Åberg
Annan tjänstetitel, Akademiska sjukhuset /Geriatrik

Länstillhörighet:

Uppsala = C

Projektledning:

Kommer inte att delta i projektledning

Patientrekrytering:

Deltar i patientrekrytering vid Akademiska sjukhuset, Uppsala

Arbetsenhet:

Instiutionen för folkhälsa och vårdevetenskap, Enheten för geriatrik, Uppsala universitet

Jörgen Borg
Läkare, Rehabiliteringsmedicín UAS

Länstillhörighet:

Uppsala = C

Projektledning:

Professor, senior forskare

Patientrekrytering:

Kommer inte att delta i patientrekrytering

Arbetsenhet:

Institutionen för neurovetenskap, rehabiliteringsmedicin, Uppsala

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2009-01-01

Beräknat projektslut

2011-12-31

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Det insjuknar i Sverige ca 25-30 000 personer i stroke varje år, och ungefär en tredjedel av dessa är under 65 år. Det beräknas att c:a 6 % av de totala sjukhusvårds- och rehabiliterings-resurserna används för personer med stroke .
Enligt Socialstyrelsens beräkning förväntas en ökning av antalet personer som blir äldre leda till en 30 % ökning av antal personer som drabbas av stroke i Sverige år 2010. Vård och rehabilitering efter stroke sker i det akuta skedet på sjukhus, ofta på speciella stroke-enheter. Vård på stroke-enhet som jämförts med annan akutvård har visat sig leda till ökad överlevnad och en ökad självständighet i aktiviteter i det dagliga livet (ADL) samt ett minskat behov av institutionsboende 1.

I de fall behovet av rehabilitering kvarstår efter den akuta fasen, sker detta på medicinsk eller geriatrisk rehabiliteringsklinik och/eller inom primärvård. Tillgång till de rehabiliterings- resurser som behövs är viktiga då stroke anses vara den vanligaste anledningen till nedsatt aktivitetsförmåga och begränsningar i delaktighet. En svensk studie avseende personers livssituation två år efter deras stroke 2 visade att tillgång till rehabilitering hade minskat de senaste åren och att 37 % inte fick den rehabilitering de hade behov av. Kvinnor uttryckte ett större behov av ytterligare rehabilitering än män. Andelen informell vård var stor vilket även internationella studier visat 3. Mer än hälften av de närstående hjälpte till vid ADL och deras livssituation kännetecknades av upplevelser av att vara bunden och de kände behov av avlastning2. De närståendes situation har föranlett regeringen att föreslå att kommunernas skyldighet att ge närstående stöd skärps. Rollfördelningen förändras i hemmet och de närstående tar ett större ansvar för att genomföra vardagens aktivteter. Delaktigheten i aktiviteter som är betydelsefulla för närstående till personer med stroke kan antas minska, men kunskapen om närståendes vardagliga görande är mycket begränsad.

Förmåga att klara sin personliga vård (P-ADL) är relaterad till upplevelse av livstillfredsställelse hos personer med stroke och deras närstående 4-5. Ett sätt att minska upplevelsen av börda eller belastning hos närstående 6 kan vara att fokusera rehabiliteringsinsatserna på att öka förmågan i ADL hos personer med stroke.

Målet med rehabilitering efter stroke är vanligtvis definierat som att öka funktion och förmåga (dvs. kroppslig funktion, aktivitet och delaktighet) och välbefinnande och ett sätt att nå detta mål är att fokusera rehabiliteringen på att förbättra förmåga och självständighet i aktiviteter i det dagliga livet. Enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Strokesjukvård finns det svag evidens för effekt av olika rehabiliteringsinterventioner speciellt avseende träning av motorisk funktion. Dock finns det starkare evidens för effekt av uppgiftsspecifik träning, dvs där klienten väljer en för henne/honom angelägen aktivitet. Det finns också stark evidens för interventioner som fokuserar på ADL (vilket kan ses som en uppgiftsspecifik träning) och social delaktighet. Arbetsterapi som fokuserar på att öka ADL- förmåga efter stroke kan både förbättra utförandet av aktiviteter och minska risken av försämring av ADL-förmåga 7-8.

En av de mest frekventa interventionerna inom strokerehabilitering är ADL-träning. Emellertid varierar syftet med och strategierna för interventionen. Trots att randomiserade kontrollerade studier (RCT studier) visat på evidens för god effekt av arbetsterapi för att förbättra förmågan att utföra ADL efter stroke har argumentationen och metoderna för den ADL-träning som utvärderats varit vagt definierade och sparsamt beskrivna 7-8. Det är heller inte känt vilken effekt träningen kan ge på upplevelse av börda hos närstående och upplevelse av livstillfredsställelse 12-13. Rehabiliteringsinterventioner som syftar till att förbättra förmåga och självständighet i ADL behöver definieras och beskrivas bättre eftersom det annars kan vara svårt för rehabiliteringspersonal att implementera dem i klinisk praxis 9. Dessutom bör effekten av interventionerna studeras både i fråga om utfallet för personen som drabbats av stroke, närståendes börda samt upplevd livstillfredsställelse för personer med stroke och deras närstående.

En nyligen genomförd svensk studie med personer med stroke och deras närstående av livssituationen två år efter insjuknandet visade att det är skillnad mellan män och kvinnor (patient) i behov av stöd i vardagen. Fler kvinnor än män ansåg sig ha behov av rehabiliteringsåtgärder vilket tyder på att deras behov av åtgärder inte tillgodosetts.

I Stockholms Läns Landsting pågår en prospektiv studie om rehabilitering efter stroke där 376 personer inkluderats från Karolinska Universitetssjukhusets tre stroke-enheter under ett år. Som en del i den studien genomfördes en pilotstudie med 40 personer med syfte att utvärdera effekten av en klientcentrerad ADL-intervention inom personlig vård (P-ADL).
Ett klientcentrerat perspektiv omfattar respekt för klienten 10 och innebär att individens intressen, erfarenheter och kunskaper tas till vara i interventionen. Klienten kan definieras som en person, ett par eller en familj. I den här studien var personer med stroke och deras närstående i fokus. Interventionen var utvecklad i nära samarbete med kliniker och forskare. Ett ytterligare syfte med pilotstudien var att utvärdera design och metod för en RCT-studie.

Personer som var beroende i P-ADL och där det fanns behov av ADL-träning inkluderades i studien, tillsammans med ev. närstående, första veckan efter att personen insjuknat i stroke. Deltagarna randomiserades till interventionsgrupp och kontrollgrupp. Kontrollgruppen fick konventionell ADL-träning.

Resultatet från pilotstudiens 3-månadersuppföljning visade att 93 % i interventionsgruppen uppvisade en kliniskt signifikant förbättring i jämförelse med 64 % i kontrollgruppen 11. Studien visade också att design och metod med några mindre ändringar var användbara och lämpliga att använda i en större RCT-studie. En slutsats av studien var även att det är av stor betydelse att utvärdera den klientcentrerade interventionen i olika faser av rehabiliteringsprocessen efter stroke och därför föreslås interventionen inkludera fler och mer varierade aktiviteter än pilotstudien. En RCT-studie föreslås även innehålla både P-ADL aktiviteter och instrumentella aktiviteter (I-ADL).

Syfte/frågeställning/hypotes

Hypotes: Personer med stroke som får den klientcentrerade ADL-interventionen kommer att bli mindre beroende i ADL, få större delaktighet i egna aktiviteter och uppleva högre livstillfredsställelse än de personer med stroke som får konventionell ADL-träning. Dessutom förväntas närstående till personer som får den klientcentrerade interventionen uppleva mindre börda, högre livstillfredsställelse och större delaktighet i egna aktiviteter än de närstående till dem som får konventionell ADL-träning.

Syftet med studien är att utveckla, utvärdera och implementera en ny klientcentrerad intervention som syftar till att personer med stroke ska få en förbättrad förmåga att självständigt klara sina vardagsaktiviteter och att de och deras närstående ska få en ökad delaktighet i vardagens aktiviteter samt skattar sin livstillfredsställelse högre. Därutöver är syftet att beskriva personernas med stroke och deras närståendes erfarenheter av den klientcentrerade ADL-interventionen.

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Urval till en randomiserad kontrollerad studie
Personer som fick sin stroke för < 3 månader (A) sedan eller som hade sin stroke för > 6 månader sedan (B) (effekt av den naturliga återhämtningen kommer att minimeras) som är beroende i P-ADL eller I-ADL.

Inklusionskriterier:
Grupp A) Patienter vårdade på strokeenheten på Akademiska sjukhuset, Uppsala och på strokeenheten på Gävle sjukhus för a) stroke för < 3 månader sedan, b) beroende i minst två ADL aktiviteter (P-eller I-ADL) enligt Katz Extended ADL-index 12 och som bedöms behöva träning i ADL, c) som är remitterade till rehabilitering till 1) ett av deltagande hem rehabiliterings team eller dagvårdsrehabiliteringsenhet 2) eller en av deltagande rehabiliteringskliniker (Akademiska sjukhuset, Gävle sjukhus d) >23 poäng på Mini-Mental State examination (MMSE) 13, e) kan förstå frågor och instruktioner. Deltagarna kommer att konsekutivt tillfrågas om deltagande i studien och i det fall det är aktuellt tiifrågas en närstående om deltagande.
Grupp B) Patienter vårdade på rehabiliteringsenhet (inkl. öppenvård) på Akademiska sjukhuset, Uppsala och Gävle sjukhus rehabiliteringsenhet (inkl. öppenvård) med a) strokediagnos för mer än 6 månader sedan b) >23 poäng på MMSE c) förmåga att förstå frågor och instruktioner d) beroende i minst 2 ADL- aktiviteter (P- eller I-ADL) enligt Katz Extended ADL-index 12. Deltagarna kommer att konsekutivt att tillfrågas om deltagande i studien och i det fall det är aktuellt tillfrågas också en närstående om deltagande.

Efter informerat samtycke kommer baslinjemätningar att genomföras och därefter blir personerna randomiserade till interventionsgrupp (IG) som deltar i den klientcentrerade ADL-interventionen eller till kontrollgrupp (KG) som deltar i konventionell ADL-träning. Randomiseringen stratifieras för tid sedan insjuknandet <3 månader och >6 månader och för grupp A för var interventionen kommer att äga rum.

För båda grupperna kommer både den klientcentrerade och den konventionella ADL träningen att genomföras inom slutenvård eller på öppenvårds mottagningar eller i personernas hem efter personernas egna önskemål.

Redovisning av interventionen

Klientcentrerad ADL-intervention: Deltagarna i IG kommer att delta i klientcentrerad ADL-intervention (≤10 tillfällen x 60-90 minuter under 2-3 månader) ledd av arbetsterapeuter som deltagit i en 5 dagar workshop designad för projektet.

Den klientcentrerade ADL-interventionen kommer att genomföras i ett sammanhang där träningen är anpassad till personens förmåga, motivation, uppfattningar och behov och i nära samarbete mellan patienten och terapeuten, vilket beskrivits i tidigare studier 10. Närstående kommer att bjudas in att delta. Deltagarna kommer att lära sig att använda en generell problemlösningsstrategi, ”goal-plan-do-check” 14 för att hantera sina svårigheter i ADL.

Deltagarna kommer först i en strukturerad intervju, Canadian Occupational Performance Measure (COPM) 15 att identifiera tre olika aktiviteter som de vill och behöver utföra, och sedan att lära sig att använda ”goal-plan-do-check” strategin.

Nästa steg är att utföra den första aktiviteten och att upptäcka och identifiera svårigheter att nå målet. Därefter identifierar terapeuten och deltagaren vilka specifika strategier som kan användas för att klara att utföra den valda aktiviteten. Olika strategier kommer att användas såsom medvetna hanteringssätt som syftar till att lösa problemet 14, att göra på nytt sätt (kompensera) för att utföra ADL-aktiviteter och/eller att anpassa miljön för att möjliggöra utförande 16. Deltagarna får också lära sig att använda en träningsdagbok för att lära sig ta eget ansvar för sin träning. Deltagarna planerar och implementerar de nya strategierna i sitt aktivitetsutförande tills målet är uppnått i den första aktiviteten. De fortsätter sen att använda goal-plan-do-check strategin i en annan aktivitet. Vid det sista interventionstillfället, diskuterar och utvärderar patienten och terapeuten alla de strategier som använts under de ca10 träningstillfällena i syfte att deltagarna ska kunna överföra den kunskapen till nya aktiviteter och situationer utanför den här specifika träningen 17.

Konventionell ADL-intervention: Deltagarna som randomiseras till KG deltar i konventionell ADL-träning vilket innebär att interventionen kan variera i innehåll och metod i förhållande till de rutiner och praxis som deltagande klinik eller hemrehabiliteringsteam använder sig av, men också avseende kunskap och klinisk erfarenhet hos varje arbetsterapeut.
KG kommer att få _< 10 behandlings/tränings/interventionstillfällen x 60 minuter under 2-3 månader av arbetsterapeuter som inte har deltagit i utbildning i den klientcentrerade ADL-interventionen. Den totala rehabiliteringen kommer att följa det ordinarie rehabiliterings- programmet på kliniken förutom den klientcentrerade interventionen.

Metod och datainsamling/ -bearbetning

För IG och KG görs mätning vid inklusion och vid 3 och 12 månader efter inklusion av en arbetsterapeut eller sjukgymnast som är ”blindade” för personernas grupptillhörighet.
Bedömningar:
Patienter:
Motorisk funktion: Nine-hole peg test 18 , 10 m gångtest 19.
ADL-förmåga: Katz Extended ADL Index 12, Barthel Index 20 , Assessment of Motor and Process Skills 16.
Delaktighet i aktiviteter: Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) 21.
Personernas uppfattning om påverkan av stroke: Stroke Impact Scale (SIS) 22 (Närståendeversion av SIS kommer att användas då personen är oförmögen att svara pga kognitiva eller språkliga begränsningar).
Livstillfredsställelse: LiSat-11 23.
Närstående:
Upplevelse av börda: Caregiver’s Burden Scale 6.
Livstillfredsställelse: LiSat-11 23.
Delaktighet i vardagens aktiviteter: OGQ 21.

Ett detaljerat interventionsprotokoll kommer att användas som fylls i av varje arbetsterapeut som arbetar med den klientcentrerade ADL-interventionen. Information från medicinsk journal kommer att användas för att identifiera övriga rehabiliterings-interventioner som deltagarna har fått i KG och IG.

Kvalitativa data kommer att insamlas för att fånga enskilda interventioner och processer enligt rekommendationer för studier av komplexa interventioner gjorda med RCT-design 24. Några av deltagarna från IG-grupperna från båda centren (n=20) tillsammans med sina närstående kommer att tillfrågas om de vill delta i en studie. Syftet är att undersöka vilka deras erfarenheter är av den ADL-intervention de fått. Deltagarna kommer att väljas så att det blir en variation i ålder, kön och ADL-förmåga. Kvalitativa intervjuer kommer att genomföras baserade på en intervjuguide med semistrukturerade frågor som berör förväntningar på och upplevelser under interventionen och reflektioner efter avslutad intervention. Intervjuerna genomförs vid ett tillfälle direkt efter att interventionen är avslutad.
Data-analys: Antalet deltagare med beroende i P-ADL tre månader efter insjuknandet är ca 20 % av de insjuknade enligt Rik-Stroke. Deltagare som kan vara aktuella för inklusion under ett år bör enligt denna beräkning vara ca 85 personer i Gävleborg och ca 160 personer i Uppsala. Antalet deltagare i multicenterstudien är baserat på analysen av data från 3- månaders uppföljning i pilotstudien i Stockholms Läns Landsting; en skillnad som utgör en klinisk signifikant förbättring och är anpassat till ett 15 % bortfall (alpha satt till 0.05 och beta på 0.80) kräver ett deltagande av 136 personer.
Kvalitativa data insamlade genom intervjuer, protokoll och fältnoteringar kommer att analyseras med en konstant komparativ analys för att identifiera mönster av likheter och skillnader och förändring i upplevelse över tid.
Statistiska metoder kommer att väljas utifrån typ av data och frågeställningar. Deskriptiv statistik kommer att användas för att presentera IG och KG. För att analysera skillnader mellan grupper kommer Mann-Whitney att användas för ordinaldata, Chi2 test för kategoridata samt för kontinuerliga data T-test för oberoende sample. För att analysera förändringar inom grupperna används Wilcoxon Match Pairs Test. Ett P-värde på < 0.05 accepteras som statistiskt signifikant. Jämförande analyser mellan män och kvinnor kommer att genomföras och särskilt studera genusaspekter på ADL-funktion, livstillfredsställelse, delaktighet i aktiviteter samt genusaspekter påverkan på informella vårdgivare vad avser livstillfredsställelse och börda.

Studiens genomförande

Under Jan-aug 2009 sker planering av projekt, samt kurs för AT som ska utföra intervention (A- och B-grupp).
Sept 2009 -oktober 2010, inklusion, intervention, datainsamling och inläggning av data. Okt 2010-okt 2011 datainsamling, inläggning av data.
Nov-dec 2011 bearbetning, analys av data.
Enheterna där patienterna är aktuella vid tiden för interventionen kommer att informeras om studien och intresserade arbetsterapeuter kommer att bjudas in till utbildning i den nya ADL-interventionen.
Patienterna rekryteras till grupp A från strokeenheterna Akademiska sjukhuset,Uppsala och Gävle Sjukhus. En kontaktperson vid varje enhet kommer att ansvara för att patienterna informeras om studien och tillfrågas om deltagande. Rekrytering till grupp B kommer att göras av forskningsassistenten via kontakt med de olika rehabiliteringsenheterna inom sluten och primärvård.

Datakontroll görs med kvalitetssäkring av inlagda data.

---

Forskningsetiska överväganden

Information om studien ges muntligt och skriftligt innan samtycke till att delta inhämtas. Data som samlas in baseras på personernas uppfattning om sitt fungerande och sin livstillfredsställelse. Ett etiskt dilemma kan därför vara att de frågor som kommer att ställas kan väcka känslor som oroar, gör att man blir ledsen eller kan hota integriteten. Erfarenheten är dock att de flesta deltagare tycker om att dela sina erfarenheter från vardagssituationer med erfarna terapeuter i forskning.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

#2005/1462-31/3

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1.The stroke unit trialists' Collaboration. (1997) Collborative systematic review of the
randomised trials of organised inpatient (stroke unit) care after stroke. BMJ
,314:1151-1159.
2.Socialstyrelsen.(2004)Livssituationen två årefter stroke.Rapport www.socialstyrelsen.se.
3.Palmer S, Glass T. (2003) Family functioning and stroke recovery: A review. Rehabil
Psychol, 48:255-265.
4.Bränholm I-B, Lundmark P, Månsson M, Fugl-Meyer AR. (1996) On life satisfaction in
subjects with neurological disorders. Neurol Rehabil, 2:63-67.
5.Forsberg-Wärleby G, Möller A, Blomstrand C. (2004) Life satisfaction in spouses of
stroke patients during the first year after stroke. J Rehabil Med, 36:4-11.
6.Elmståhl S, et al. (1996) Caregiver's burden of patients 3 years after stroke assessed
by a novel caregiver burden scale. Arch Phys Med Rehabil, 77:177-182.
7.Steultjens E, Deeker J, Bouter L, van de Nes J, Cup E, van den Ende C. (2003)
Occupational therapy for stroke patients. A systematic review. Stroke. 34:676-687.
8.Legg LA, Drummond A, Leornaridi-Bee J, Gladman JR, Corr S, Donkervoort M, et al.
2007) Occupational therapy for patients with problems in personal activities of daily
living after stroke: systematic review of randomised trials. BMJ, 335:922
9.Craik J, S. R. (2003) Theory of research utilization enhancement: A model for
occupational therapy. Can J Occup Ther, 70:266-275
10.Townsend E, (Ed). (2002) Enabling occupation, An occupational therapy perspective. 2nd
ed. Ottava: CAOT Publications ACE.
11.Guidetti S, Andersson K, Andersson M, Tham K & von Koch L. Client-centred self-care
intervention after stroke – a randomised, controlled pilot study. In manuscript.
12.Hulter Åsberg K, Sonn U. (1989) The cumulative structure of personal and instrumental
ADL. Scand J Rehabil Med. 21:171-177
13.Folstein M, Folstein S, Mc Hugh P. (1975) Mini-mental state; a practical method for
grading cognitive state of patients for the clinician. J Psychiatr Res. 12:189-198.
14.Polatajko HJ, Mandich AD, Missiuna C, Miller LT, Macnab JJ, Malloy-Miller T, et
al.(2001) Cognitive orientation to daily occupational performance (CO-OP): Part III- The protocol in brief. Phys Occup Ther Pediatr 2001;20:107-123.
15.Occupational Performance Measure: an outcome measure for occupational therapy.
Can J Occup Ther. 57:82-87.
16.Fisher A. (2006) Assessment of Motor and Process Skills. 2nd ed. Fort Collins: Three
Star Press CO.
17.Trombly C, Ma H. (2002) A Synthesis of the effects of occupational therapy for persons with stroke, Part 1: Restorations of roles, tasks, and activities. Am J Occup Ther. 56:250-259.
18.Mathiowetz V, Weber K, Kashman N, Volland G. (1985) Adult norms for the Nine Hole Peg Test of finger dexterity. Occup Ther J Res. 5:24-38.
19.Wade DT, et al. (1987) Walking after stroke: measurement and recovery over the first 3
months. Scand J Rehabil Med. 19:25-30.
20.Mahoney F, Barthel D. (1965) Functional evaluation: The Barthel Index. Md St Med J.
14:61-65.
21.Eriksson G, Tham K, Borg J. (2006) Occupational gaps in everyday life one to four
years after acquired brain injury. J Rehabil Med. 00:1-7
22.Duncan PW, et al. (1999) The stroke impact scale version 2.0: evaluation of
reliability,validity, and sensitivity to change. Stroke. 30:2131-2140.
23.Fugl-Meyer AR, et al. (2002) Life satisfaction in 18- to 64-year-old Swedes: in
relation togender, age, partner and immigrant status. J Rehabil Med. 34:239-246.

C Bilagor

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

1 871 024

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Sökande lön: 106050 motsvarande 2 månader, inklusive sociala avgifter 51.5%
Lönemedel medarbetare: 128825 motsvarande 2,5 månader, inklusive sociala avgifter 51,5%
Lönemdel assisterande personal: 265125 kr motsvarande 7 månader, inklusive sociala avgifter 51.5%

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Studien bygger på direkt patientintervention. Interventionen utgår från patientens egna rehabiliteringsmål. ADL intervention har evidens (Strokeriktlinjerna). ADL-träning är en av de vanligaste interventionerna efter stroke.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Resultatet från detta projekt kommer att bidra till utveckling av stroke rehabilitering och kommer att ligga som en bas för att implementera en ny klientcentrerad intervention i ADL innehållande strategier för problemlösning i dagligt liv som möjliggör för personer med stroke att själva lösa sina ADL-svårigheter, och som en konsekvens av det minska närståendes börda. Genom denna intervention skapas förutsättningar för att personer med stroke och deras närstående skattar sin livstillfredsställelse högre och känner sig mer delaktiga i vardagens aktiviteter. Ytterligare kan designen av studien som använder ”participatory research approach” som involverar både specialiserad vård, primärvårdsmottagningar och hemrehabiliteringsteam komma att underlätta implementeringen i klinisk praxis. Förutom vinster i form av högre livstillfredställelse för den som drabbats av stroke kan en förbättrad ADL-förmåga också minska behovet av insatser från vård och omsorg och minska kraven på samhället

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Studien genomförs inom flera landsting i regionen och får genom sin breda bas en stabil grund.Datainsamlingen sker snabbare och en större grupp kan ingå i studien. Resultaten, men även forskningsarbetet kommer att bidra till spridning av ny kunskap bland rehabiliteringsprofessioner inom regionen.
Det här projektet är baserat på tidigare forskning och ligger i framkant av nationell och internationell multiprofessionell forskning avseende rehabilitering efter stroke och följer de svenska Nationella Riktlinjerna för strokesjukvård.
Ytterligare regionalt forskningssamarbete planeras med fokus på den här diagnosgruppen.

Kunskap inom strokeområdet är välgrundad bland deltagande forskare. Medarbetarna bidrar med kompetens inom olika forskningsmetoder och representerar olika professioner.

Publicering

Resultat från studien kommer att presenteras i vetenskapliga tidskrifter inom området. Resultaten kommer också att presenteras på nationella och internationella konferenser.

---