Indivuduell måluppfyllelse och långtidsuppföljning för personer med psykisk funktionsnedsättning i samverkan mellan kommun och landsting
Diarienummer : RFR-34251
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Helena Lindstedt, 2008-09-30
Yrkestitel vid ansökningstillfället : universitetslektor
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Verksamhetsområdet för psykosvård och rättspsykiatrisk vård, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-03-03
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Helena Lindstedt
Arbetsterapeut, Verksamhetsområdet för psykosvård och rättspsykiatrisk vård, Akademiska sjukhuset, Uppsala

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

För projekt som beviljats medel av RFR

Indivuduell måluppfyllelse och långtidsuppföljning för personer med psykisk funktionsnedsättning i samverkan mellan kommun och landsting

Sammanfattning

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har bristande förmåga att sköta sin personliga hygien, utföra vardagssysslor i hemmet, att yrkesarbeta och delta i fritidsaktiviteter, de har även få sociala kontakter samt brist på daglig sysselsättning. I Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning 2006 framkommer brister i samverkan mellan landsting och kommun vad gäller vård och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet är dels att utveckla och implementera interventionskonceptet ”Individuell måluppfyllelse och strukturerad långtidsuppföljning”, dels att utvärdera detta. Metod: Beskrivande och jämförande longitudinell design. Intervention: Gemensam utbildning avseende Goal Attainment Scaling (GAS) för landstings och kommunal personal med strukturerad långtidsuppföljning. GAS används sedan i patientbehandling och uppföljning under två år. Undersökningsgruppen planeras bestå av 80 patienter rekryterade genom arbetsterapeuter och boendepersonal i Örebro och Uppsala, 50 % bortfall förväntas. Data samlas med Satisfaction with Daily Occupations (SDO), Meaning of Occupational Performance Questionnaire (MOPQ), och Life Satisfaction Questionnaire (LSQ). GAS används för mätbar individuell måluppfyllelse. Personalens arbetstillfredsställelse mäts med Satisfaction with Work Questionnaire (SWQ). Data samlas även genom att personalen deltar i Fokus-grupper. Långtidsuppföljning sker efter 1, 6, 12 och efter 24 månader. Tidplan: 2008 datainsamling, rekrytering av forskningsassistenter. 2009 datainsamling, rapportering till samverkansaktörer. 2010 rapportering till samverkansaktörer, vetenskapliga artiklar skrivs, planering av slutkonferens 2011.

---

Medarbetare/Medsökande

Marianne Carlsson
Annan tjänstetitel, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Länstillhörighet:

Uppsala

Projektledning:

Vetenskaplig ledare för projektet

Patientrekrytering:

Nej

Arbetsenhet:

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Ann-Britt Ivarsson
Annan tjänstetitel, Örebro universitet

Länstillhörighet:

Örebro län

Projektledning:

Ansvarig för projektet i Örebro

Patientrekrytering:

Ja

Arbetsenhet:

Hälsoakademin Örebro universitet

Utbildning

doktorandutbildning

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2008-01-01

Beräknat projektslut

2011-12-31

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Cirka 40 000 till 46 000 av Sveriges innevånare är drabbade av allvarlig psykisk störning som för personerna medför betydande funktionshinder. Dessa innebär att personerna har nedsatt förmåga att sköta sin personliga hygien, utföra vardagssysslor i hemmet, att yrkesarbeta och delta i fritidsaktiviteter (8). Vidare har dessa personer få sociala kontakter förutom vårdpersonal samt brist på daglig sysselsättning (6). I Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning 2006 (1) framkommer att det brister i samverkan mellan landsting och kommun vad gäller vård och rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder. Svårigheterna att samverka kan delvis bero på att personal från de två organisationerna saknar gemensamt språk och har olika arbetsmetoder. Nationell psykiatrisamordning betonar vikten av att säkerhetskälla samordning och helhetsperspektiv mellan landsting och kommuner. Det har också konstaterats att det inom dagens psykiatriska vård finns begränsad kunskap om effektiviteten och utfallet av olika insatser både på kort och lång sikt. Genomgående beskrivs i Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning vikten av individuella insatser. Detta förutsätter målinriktade insatser i samförstånd mellan behandlare, patienter och myndigheter.

Syfte/frågeställning/hypotes

Att utveckla och implementera interventionskonceptet ”Individuell måluppfyllelse och strukturerad långtidsuppföljning” och dels att utvärdera detta. Förändras funktionsförmågan i vardagslivet hos psykiskt funktionshindrade efter införandet av konceptet? Höjs deltagarnas livstillfredställelse efter deltagande i nämnda koncept? Ökar samverkan mellan personalen inom landsting och kommun efter införandet av konceptet ”Individuell måluppfyllelse och strukturerad långtidsuppföljning?

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

En explorativ, beskrivande och jämförande longitudinell design kommer att användas. Samtliga tillgängliga arbetsterapeuter och boendepersonal kommer att tillfrågas. Klienterna rekryteras av personalen i Uppsala och Örebro. Beräknad antal klienter är 80 personer med psykisk funktionsnedsättning, ett 50 % bortfall förväntas. Klienterna kommer att besvara frågor i fem frågeformulär. All personal kommer också att besvara en enkät om arbetstillfredsställelse samt delta i fokus-grupper.

Redovisning av interventionen

Interventionskonceptet består av två delar. 1) GAS är en validerad och reliabilitetstestad metod som innebär att klienten och behandlaren formulerar individuella, mätbara kortsiktiga och långsiktiga behandlingsmål. Framstegen mot målen följs upp och dokumenteras. 2) För varje klient skall en långsiktig plan upprättas som innehåller mätbara långsiktiga mål och planering för uppföljning. De långsiktiga behandlingsplanerna görs av klient, arbetsterapeut inom landstinget och kommunens boendestödpersonal efter 1 månad, 6, 12 och 24 månader. Personalen, dvs arbetsterapeuter och boendepersonal deltar i gemensam utbildning i metoden ”Individuell måluppfyllelse och strukturerad långtidsuppföljning”. Utbildningen består av två halvdagars utbildning i GAS, 2-3 timmars handledning i arbetssättet samt workshops.

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Datainsamling med bedömingsinstrument: 1) Goal Attainment Scaling (GAS). Konkret måluppfyllelse, dvs. klienternas mål och måluppfyllelse dokumenteras (7). 2) Satisfaction with Daily Occupations (SDO) är ett formulär som mäter tillfredsställelse med de dagliga aktiviteterna (3). 3) Meaning of Occupational Performance Questionnaire (MOPQ) är ett frågeformulär som mäter upplevelser och erfarenheter av att utföra olika aktiviteter (5). 4) Life Satisfaction Questionnaire – Short Form (LSQ-SF) är ett frågeformulär som mäter generell livskvalitet. Formuläret mäter tillfredsställelse eller upplevd kvalitet inom dimensionerna fysisk funktion, personliga relationer och dagligt liv (2). 5) Frågeformulär om individuell planering av vård och rehabilitering är projektspecifikt. Följande uppgifter kommer att inhämtas i samband med den strukturerade långtidsuppföljningen: (a) att klienten kommer till planerade uppföljningsträffar, (b) att han/hon vet vilket mål som skall vara uppfyllt och också har dokumenterat detta, (c) måluppfyllelse, försök till måluppfyllelse eller ett misslyckande, (d) analys av eventuell misslyckand måluppfyllelse, (e) aktuell sysselsättning, (6) aktuellt boende, (f) kontakt med anhöriga/vänner, (g) fysisk funktionsnivå, (h) inläggning på sjukhus och (i) död. Personal kommer att besvara frågeformuläret: Satisfaction with Work Questionnarie (SWQ) ett frågeformulär som mäter arbetstillfredställelse (4). Data kommer även att samlas från personal i Fokus-grupper.
Materialet bearbetas med beskrivande statistik. Analys av förändring över tid inom grupperna beräknas med multivariat statistik. Kvalitativa data analyseras med innehållsanalys.

Studiens genomförande

Information om projektet har getts till aktuella rehabiliteringsteam i Örebro och Uppsala, samt ledningarna inom verksmahetsområdena.

---

Forskningsetiska överväganden

Möjliga integritetsintrång som kan innebära obehag för Forskningspersonerna (FP) kan uppstå: Ibland har FP begränsad insikt och förståelse om sitt funktionshinder och åtföljande praktiska vardagsproblem. Genom att arbeta med GAS arbetssätt förtydligas FPs problem och eventuella tillkortakommanden hos FP. Beredskapen för att hantera detta utgör information och utbildning om aktuella etiska frågeställningar vid projektstart och handledning under projekttiden för personalen.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2007-10-31

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2007/219

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1)Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning. Ambition och ansvar. SOU 2006:100. Stockholm.
2)Carlsson M, Hamrin E. Evaluation of the life satisfaction questionnaire (LSQ) using structural equation modelling (SEM). Qual Life Res; 11: 415-425.
3)Eklund M. Satisfaction with daily occupations: A tool for client evaluation in mental health care. Scand J Occup Therap 2004; 11(3): 136-142.
4)Engström M, Ljunggren B, Lindqvist R, Carlsson M. Staff satisfaction with work, perceived quality of care an stress in elderly care: psychometric assessment and associations. J of Nurs Manag 2006; 14: 318-328.
5)Ivarsson AB, Carlsson M. Development of the Experiences of Occupational Performance Questionnaire: Vaildity and reliability in a sample of individuals with severe mental disorders. Scand J Occup Therap 2002; 9(4):184-191.
6)Jansson L, Sonnander K, Wiesel FA. Clients with long-term mental disabilities in a Swedish county- conditions of life, needs of support and unmet needs of service provided by the public health and social service sectors. Europ Psychiatry 20034; 18(6): 296-305.
7)Kiresuk T, Smith A, Cardillo J, editors. Goal Attainment Scaling: Applications, Theory and Measurement. Hillsdale, NJ: Lawerence Erlbaum Ass. Publ; 1994
8)Lindstedt H, Söderlund A, Stålenheim G, Sjödén PO. Mentally disordered offenders’ abilities in occupational performance and social participation. Scand J Occup Therap 2004; 11(3): 118-127.

C Bilagor

Tillstånd från andra myndigheter

Verksamhetschef Lennart Tejre, Uppsala kommun
Verksamhetschef Björn Milesson-Fors, Verksamhetsområdet för psykosvård och rättspsykiatrisk vård, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Verksamhetschef Björn-Erik Thalen, Allmänpsykiatriska kliniken, Örebro
Verksamhetschef Jan Blomqvist, Karlakliniken Örebro

Eventuella bilagor som skickas in i pappersformat

Ej aktuellt

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

1 364 572

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Projektets samordnare 20% 38000kr=7600kr, LBK 51%=3876kr, 12 månader=137712 kr
Forskningsassistent/doktorand 50 % 23000kr=11500 kr, LBK 51%=5865 kr, 12 månader=208380 kr
Projektansavarig Örebro 10 % 40 000 kr=4000kr, LBK 51%=2040kr, 12 månader=72480kr.

Övrigt

Resor Uppsala-Örebro för forskargruppen 5000kr
Workshops och handledning för deltagarna 20000kr
Informationsdagar för samverkansaktörer vid projfektes avslut 10000 kr

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Projektet involverar patienten i forskningsprojektet, eftersom patienten är delaktig i målformuleringsarbetet. Projektet har direkt nytta för personer med psykisk funktionsnedsättning, eftersom det är ett interventionsprojekt som riktar sig till patientgruppens behandling med sikte på gruppens förbättrade livskvalitet.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Det kliniska värdet av projektet förväntas innebära att patientens mål med behandling/insatser blir tydliga och mätbara och förändring kan enkelt följas över tid. Målen fokuseras på patientens samhälls- och vardagsliv därmed ökar patientens delaktighet. Patientens mål formuleras och förhandlas gemensamt med behandlare både inom kommun och landsting, vilket underlättar kommunikationen mellan organisationerna och missförstånd kan undvikas. Vi tror att patientens livskvalitet kommer att på så sätt höjas. Den nya kunskapen kan användas i regionalt samarbete över yrkes och organisationsgränser vilket underlättar samverkan mellan kommuner och landsting. Därutöver introduceras forskningsmedverkan hos personalgrupper som tidigare inte kommit i kontakt med ett vetenskapligt arbetssätt.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Forskningssamarbetet för arbetsterapeuter i regionen förstärks. I regionen finns arbetsterapiforskning främst i Örebro vilket kan komma arbetsterapeuter och övriga berörda yrkesgrupper tillgodo i Uppsala och i övriga län i regionen.

Publicering

Scandinaivian Journal of Disability Research, Nordic Journal of Psychiatry, American Journal of Occupational Therapy,

---

F Vetenskaplig redovisning - gäller endast för fortsättningsansökningar

Rapporteringsläge

Lägesrapport

Rapporteringsdatum

2008-10-01

Publikationer

GAS manual, skriftserie Örebro universitet

Vetenskaplig progress och studiens genomförande

Rapport om användning av beviljade forskningsmedel 2008 för projektet ”Individuell måluppfyllelse och strukturerad långtidsuppföljning för personer med psykisk funktionsnedsättning i samverkan mellan landsting och kommun”.

Projektet har vänligast beviljats forskningmedel av Regionala forskningsrådet i Uppsala Örebro regionen för 2008 med 100 000 kr. Projektgruppen vill framföra sitt hjärtliga tack för den positiva bedömningen av ansökan.

Godkänd etikansökan har beviljats (Dnr 2007/219).
Under 2007/2008 bearbetades undervisningsmaterialet ”Goal Attainment Scaling, GAS, Målluppfyllelseskala: manual” (Tobell & Burns, 1997) till svenska förhållanden i en slutlig version som publiceras i Skriftserien vid Hälsoakademin, Örebro universitet, under hösten 2008.
Projektet utvecklas enligt tidsplan. Projektets datainsamling- och uppföljningsmetodik påbörjades under våren 2008. Sex personer med psykisk funktionsnedsättning har, 080512, besvarat förfrågan om medverkan positivt och fyllt i frågeformulären första gången. Personal har besvarat frågeformulär om arbetstillfredställelse.
Informationsträffar om projektet har hållits vid samtliga arbetsplatser som är involverade i projektet i Uppsala och Örebro. Handledning och workshops har genomförts i Uppsala och Örebro.
Bedömningsinstrumentet ”Meaning of Occupational Performance Questionnaire, MOPQ” psykometriska egenskaper prövas just nu av ett tjugotal arbetsterapeuter i Örebro och Uppsala i en separat studie inom projektets ram.
Forskaren och leg. arbetsterapeut Helena Lindstedt, 441026-1483, anställdes med omfattningen 25 % av heltid 2008-01-01 – 2008-12-31, som projektets koordinator. Projektgruppen, bestående av Marianne Carlsson professor, Ann-Britt Ivarsson fil dr och Helena Lindstedt, med dr, har träffats för arbetsmöten vid fyra tillfällen i Uppsala eller Örebro. En forskningsassistent har anställts, 30 %, 080901-081231. Forskningsassistentens arbetsuppgifter är att samla data och genomföra fokus-grupp intervjuer. I Örebro arvoderas en forskningsassistent för datainsamling.
För 2009 planeras fortsatt datainsamling. Den första vetenskapliga artikeln skrivs med baseline mätningar som utgångspunkt. Återkoppling med rapport till berörda aktörer inom landsting och kommun planeras.

Resultat

Ännu ej aktuellt

Ekonomisk redovisning

Forskningsassistent 30 % 23000 kr har anställts 080901-0812310. En månadslön för september är utbetalad

Planerad spridning och implementering

Informationsmöten med projektets aktörer planeras under 2009. Implementering av resultaten är en del av projektets design, ny information kommer därför deltagarna direkt till godo.