Förbättrad smittspårning av genitala klamydiainfektioner med speciell inriktning på en ny genetisk variant med omfattande spridning i Sverige (forts)
Diarienummer : RFR-33781
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Björn Herrmann, 2008-09-29
Yrkestitel vid ansökningstillfället : mikrobiolog
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Akademiska sjukhuset, Klinisk mikrobiologi, Uppsala
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-06-09
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Björn Herrmann
Annan tjänstetitel, Akademiska sjukhuset, Klinisk mikrobiologi, Uppsala

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

man

För projekt som beviljats medel av RFR

Förbättrad smittspårning av genitala klamydiainfektioner med speciell inriktning på en ny genetisk variant med omfattande spridning i Sverige

Diarienummer : RFR-12040

Beviljat belopp: 140000 kr

Beslutsdatum: 071219 meddelades per ebrev. Har ej sett officiellt beslutsdatum.

Sammanfattning

Klamydiainfektioner utgör den vanligaste sexuellt överförbara smittan i landet och är den i särklass vanligaste anmälningspliktiga infektionen. Sedan mitten av 1990-talet har en stark ökning av antalet fall skett och vi har nu över 47 000 anmälda fall per år i Sverige, vilket innebär det högsta antalet som någonsin noterats. Aktiva åtgärder med diagnostik, behandling och smittspårning är inte tillräckliga. Klamydia-infektioner drabbar främst yngre personer och innebär komplikationsrisker i form av äggledarinflammation, utomkvedshavandeskap och infertilitet.
Nyligen har dessutom en muterad variant av klamydiabakterien upptäckts och den har inte kunnat påvisas med två testsystem som dominerar den svenska marknaden. Den nya klamydiavarianten har fått anmärkningsvärt stor spridning och utgör nu upp till 65% av alla klamydiafall i enskilda län. En beräkning visar att cirka 8000 falskt negativa klamydiatester genomfördes under 2006 och ett okänt antal dessförinnan. Den muterade klamydiavarianten finns ännu bara i begränsad omfattning utanför Sverige, men förväntas få internationell spridning.

Uppkomsten av den nya klamydiavarianten innebär att vi i Sverige fått en unik möjlighet att följa spridningen av klamydiainfektioner och studera smittspridningsdynamik genom att följa utbredningen av den muterade stammen i olika län. Detta innebär en generell kunskap om klamydiainfektioner som har global tillämpning för preventiva åtgärder mot klamydiainfektioner. Samtidigt har vi ett akut behov i landet att utvärdera den rutindiagnostiska verksamheten och förbättra verktygen för effektiv smittspårning. Detta kan göras genom användande av högupplösande genotypningsmetodik som kan karakterisera klamydiastammar och se hur smittan sprids inom sexuella nätverk.

Utifrån tidigare beviljat anslag har vi påbörjat en studie där vi analyserar spridningen av den nya klamydiavarianten i fyra län, varav tre inom regionen (Dalarna, Uppsala och Örebro). Studien omfattar även epidemiologisk analys av riskbeteende och sexuella nätverk.

---

Medarbetare/Medsökande

Markus Klint
Annan tjänstetitel, Avd för klin mikrobiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

Mikrobiolog vid sjukhusets laboratorium. Doktorand.

Patientrekrytering:

Primärdiagnostik av klamydiaprover.

Arbetsenhet:

Klinisk mikrobiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Hans Fredlund
Läkare, klinisk mikrobiologi

Länstillhörighet:

T

Projektledning:

Klinikchef och smittskyddsläkare.

Patientrekrytering:

Primärdiagnostik av klamydiaprover. Kontaktperson till provtagande kliniker.

Arbetsenhet:

Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro

Magnus Unemo
Annan tjänstetitel, Laboratoriemedicinska länskliniken, Kliniskt mikrobiologi, Universitetssjukhuset Örebro

Länstillhörighet:

T

Projektledning:

Docent, Nationella och internationella uppdrag i diagnostik av sexuellt överförbara infektioner.

Patientrekrytering:

Primärdiagnostik av klamydiaprover.

Arbetsenhet:

Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro

Carin Anagrius
Logoped, Venereologmottagningen, Infektionskliniken, Falu lasarett.

Länstillhörighet:

W

Projektledning:

Venereolog med forskning inom sexuellt överförbara infektioner

Patientrekrytering:

Patientmottagning vid venereologenhet.

Arbetsenhet:

Falu lasarett

Britta Loré
Annan tjänstetitel, Klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Länstillhörighet:

W

Projektledning:

Sektionschef, klinisk mikrobiologi, Falu lasarett.

Patientrekrytering:

Primärdiagnostik av klamydiaprover.

Arbetsenhet:

Falu lasarett

Staffan Sylvan
Läkare, Smittskyddsenheten, Landstinget i Uppsala län

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

Smittskyddsläkare med forskning inom sexuellt överförbara infektioner.

Patientrekrytering:

Ansvarig för smittspårningsarbetet i länet vilket även omfattar rekrytering av misstänkt klamydiainfekterade personer.

Arbetsenhet:

Uppsala läns landsting.

Anders Hallén
Läkare, Hudkliniken Akademiska sjukhuset

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

Venereolog

Patientrekrytering:

Patientmottagning vid venereologenhet.

Arbetsenhet:

Venereologmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Linus Christerson
Annan tjänstetitel, Akademiska Sjukhuset, Sektionen för klinisk mikrobiologi, Uppsala

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

Projektanställd mikrobiolog

Patientrekrytering:

Nej

Arbetsenhet:

Klinisk mikrobiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2008-01-01

Beräknat projektslut

2010-12-31

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Sverige har nått det högsta noterade antalet klamydiainfektioner sedan diagnostik infördes i början av 1980-talet och kostar samhället stora resurser. Vidtagna åtgärder med omfattande diagnostik och behandling är otillräckliga för att minska klamydiaförekomsten. År 2006 upptäcktes en ny variant av C trachomatis som inte kunnat påvisas med vanligen förekommande testmetoder (1-3). Uppkomsten av den nya klamydiavarianten har ytterligare ökat problematiken med klamydiainfektioner. Uppskattningsvis har >8000 falskt negativa klamydiatester och ett okänt antal komplikationsepisoder (äggledarinflammation, utomkvedshavandeskap och infertilitet) orsakats av denna muterade klamydiatyp (4).
Smittspårning utgör ett viktigt verktyg föra att påvisa/behandla klamydiainfektioner (identifierar 40% av alla fall hos män och 30% hos kvinnor) och bidrar till förbättrad reproduktiv hälsa. Vi har tidigare visat att genotypning kan öka förståelsen av smittspridning (5-8) och att mönstren skiljer sig åt mellan hetero- och homosexuella populationer (9). Nyligen har vi dessutom visat att en egenutvecklad genotypningsmetod kan användas för att diskriminera olika smittkedjor inom sexuella nätverk och har en högre upplösning än konventionell genotypning (10).

Förutom att den nya klamydiavarianten utgör en hälsorisk för patienter och en påfrestning för hälsovården så ger den ett unikt tillfälle att följa smittspridning av klamydiainfektioner inom och mellan olika populationer.

Nedan ges en beskrivning av respektive delmoment i det pågående projektet:
1. Utveckling av högupplösande genotypningsmetodik
Vi har redan utvecklat en prototyp för högupplösande genotypning av klamydiabakterier och visat att det är en fungerande princip för kliniska prover (10). För klamydiabakterier är detta den hitintills enda publicerade genotypningsmetoden med hög diskriminering.

2. Mikrobiologisk analys i fyra län med olika prevalens av nvCT
Två län (Örebro och Dalarna), som använt Roche-diagnostik under de senaste fem åren och inte kunnat påvisa nvCT, har fått en ackumulering av klamydiainfektioner under 2006. Dessa län har i en hög andel nvCT (35-65%) (4).
Genom införande av adekvat diagnostik under slutet av 2006 kan nu både nvCT och vildtypen påvisas. Därmed antas andelen nvCT av alla klamydiainfektioner minska som en följd av fungerande diagnostik, behandling och smittspårning. Under förutsättning att nvCTs spridning endast beror på bristfällig diagnostik under en tidsperiod förväntas den sedan stabilisera sig på en konstant nivå efter en tid. Om nvCT dessutom har ett biologiskt överlevnadsvärde, som vi idag inte känner till, så kan den tänkas utkonkurrera vildtypen.

Två län (Uppsala och Norrbotten) har använt BD-diagnostik under de senaste fem åren, och därmed kontinuerligt kunnat påvisa både nvCT och den vanliga vildtypen av C trachomatis. Dessa län har en låg andel nvCT (storleksordningen 10-20%).

Det finns 15 olika genotyper av C trachomatis bakterier där typ E är vanligast och mest framgångsrik att sprida sig. Den nya klamydiavarianten utgör en subtyp av genotyp E.

3. Epidemiologisk analys av riskbeteende
Analys behövs för att agöra om nvCT är kopplad till riskbeteende, dvs om personer som infekteras med nvCT har högre riskbeteende än personer som infekteras av vildtypen.

Syfte/frågeställning/hypotes

1. Utveckla högupplösande genotypningsmetod som kan förbättra smittspårningsarbetet.
2. Följa spridningen av den nya varianten av C trachomatis (nvCT) i län med olika förekomst.
3. Epidemiologisk analys för att se om spridningen av den nya klamydiavarianten kan kopplas till förhöjt sexuellt riskbeteende.

4. Epidemiologisk analys av förhöjd incidens av komplikationssjukdomar orsakade av nvCT.
Ingår i kommande uppföljningsstudie som ej beskrivs närmare här.

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

För analys av skillnader i riskbeteende hos individer som infekteras med den nya klamydiavarianten respektive vildtypen så erhålls 80% power vid en studiepopulation på 77 personer per grupp. Detta under förutsättning att 95% av alla personer har <20 partners, vilket antas gälla.
Denna del av studien genomförs i Örebro och Uppsala. Vi planerar att minst 100 personer per län ska rekryteras till studien, dvs power blir då >80%.

Se även nästa ruta om metod.

Redovisning av interventionen

Ej aktuellt.

Metod och datainsamling/ -bearbetning

1. Utveckling av högupplösande genotypningsmetodik
För att använda den utvecklade metoden i större skala behöver den optimeras genom att minimera sekvensbestämningen av ingående målgener. För att göra detta krävs analys av ett referensmaterial med klamydiastammar och därefter viss förändring av ingående komponenter.

2. Mikrobiologisk analys i fyra län med olika prevalens av nvCT
Syften
A. Att bestämma andelen nvCT av alla klamydiafall och se om den förändras över tiden.
B. Att bestämma andelen serotyp E av alla klamydiafall och se hur nvCT och vildtyp konkurrerar.
C. Att studera genetiska förändringar hos nvCT-stammar för att se hur snabbt nya kloner uppstår.

Analys görs av alla positiva prover med mutantspecifik PCR samt genotypE-specifik PCR vid 4 mätperioder under 2007 – 2010 och omfattar tre län inom regionen (Dalarna, Uppsala och Örebro) samt Norrbotten. Beräkningar visar att drygt 2000 prover behöver analyseras, vilket innebär drygt 4000 PCR analyser.
Basdata som ingår i studien är provtagningsdatum, testmetod, testresultat, kön, ålder, orsak till provtagning och hemort.

Genetiska förändringar hos nvCT stammar analyseras med högupplösande multilokus-sekvenstypning (MLST) på 10 fall per län två gånger under studieperioden, dvs 80 analyser.

3. Epidemiologisk analys av riskbeteende
Syften
- Att undersöka om personer med mutanter har annorlunda riskbeteende än de som har vildtypsklamydia
- Att undersöka smittspårningsnätverk och se om deras storlek och struktur ser olika ut där mutant och vildtyp finns

Denna del begränsas till Venerologkliniker och de största ungdomsmottagningarna i respektive län.
Inklusionskriterier: Alla män och kvinnor som är klamydiapositiva och handläggs vid venerologkliniken och utvalda ungdomsmottagningar under studieperioden.

Utöver basdata (provtagningsdatum, testresultat, kön, ålder och hemort) används en standardiserad frågeenkät om symptom och sexuellt riskbeteende (bifogas). Frågor av denna karaktär ingår normalt i det obligatoriska smittspårnngsarbetet, men de standardiseras i studien för att skapa jämförbarhet mellan olika kliniker och län. För deltagande i denna del av studien krävs patientens samtycke, vilket noteras på ovan nämnda frågeenkät.

Studiens genomförande

Vid de tre laboratorierna som ingår i ansökan har sparats klamydiaprover från rutindiagnostisk verksamhet. Information sparas om provtagningstidpunkt, kön, ålder och klinikkategori för provtagning och sedan anonymisera provernas identitet och ersätts av ett löpnummer. Proverna faller då utanför biobankslagen och ska kunna användas för beskrivna mikrobiologiska analyser vid laboratorierna i Uppsala och Örebro.
Vi kommer även samla in motsvarande data från klamydiaprover åren 2009 och 2010. För undersökta personer innebär det ingen skillnad i provtagningsförfarande.

Frågeenkäter fylls i av ordinarie smittspårare och registreras sedan i separat dator med säkerhetssystem. Därefter anonymiseras databasen och analys kan påbörjas av olika forskare.

Komplettering av medarbetare som inte får plats ovan:
Anders Hallén, överläkare, Venereologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Deltar i projektledning, datainsamling, dataanalys och medförfattare. C-län

Linus Christerson, mikrobiolog, Klinisk mikrobiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Deltar i dataanalys och medförfattare. C-län

---

Forskningsetiska överväganden

En uppenbar etisk frågeställning är behovet av sekretesskydd vid sexuellt överförbara infketioner. Detta gäller i synnerhet för hantering av insamlad information genom frågeformulär. Denna typ av information ingår i det ordinarie smittspårningsarbetet, men används även i den aktuella studien. Problematiken har tagits upp i ansökan till etikprövningsnämnden som efter justering godkänt studiens utformning. Se bifogat yttrande.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2008-02-04

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2007/312

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1. Ripa T, Nilsson PA. A Chlamydia trachomatis strain with a 377-bp deletion in the cryptic plasmid causing false-negative nucleic acid amplification tests. Sex Transm Dis 2007;34:255-6.

2. Söderblom T, Blaxhult A, Fredlund H, Herrmann B. Impact of a genetic variant of Chlamydia trachomatis on national detection rates in Sweden. Euro Surveill 2006;11(12).

3. Unemo M, Olcén P, Agné-Stadling I, et al. Experiences with the new genetic variant of Chlamydia trachomatis in Örebro county, Sweden – proportion, characteristics and effective diagnostic solution in an emergent situation. Euro Surveill 2007;12(4).

4. Herrmann B. A new genetic variant of Chlamydia trachomatis: a thrilling story in Sweden with global impact. Sex Transm Infect 2007;83:253-4.

5. Österlund A, Herrmann B et al. Improved contact tracing of Chlamydia trachomatis in a Swedish county-is genotyping worthwhile? Int J STD AIDS 2005;16:9-13.

6. Lysen M, Herrmann B et al. Characterization of ompA genotypes by sequence analysis of DNA from all detected cases of Chlamydia trachomatis infections during 1 year of contact tracing in a Swedish County. J Clin Microbiol 2004;42:1641-7.

7. Jurstrand M, Falk L, Fredlund H, Andersson S et al. Characterization of Chlamydia trachomatis omp1 genotypes among sexually transmitted disease patients in Sweden. J Clin Microbiol 2001;39:3915-9.

8. Falk L, Fredlund H et al. Genotyping of Chlamydia trachomatis would improve contact tracing. Sex Transm Dis 2003;30:205-10.

9. Klint M, Herrmann B et al. Lymphogranuloma venereum prevalence in men who have sex with men in Sweden and characterization of Chlamydia trachomatis ompA genotypes. J Clin Microbiol. 2006, 44:4066-71.

10. Klint M, Fuxelius HH, Goldkuhl RR, Skarin H, Rutemark C, Andersson SG, Persson K, Herrmann B. High-Resolution Genotyping of Chlamydia trachomatis Strains by Multilocus Sequence Analysis. J Clin Microbiol. 2007;45:1410-4.

C Bilagor

Bilagor

Frågeformulär nvCTmulticenter studie 080314.pdf

Frågeformulär
Filstorlek: 33 kB

Etisk kommitte yttrande nvCt 4 län 080204.pdf

Godkännande från etikprövningsnämnd
Filstorlek: 110 kB

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

1 220 000

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Här redovisas de totala lönekostnaderna som beräknas för allt projektarbete. Delar av dessa kostnader täcks av resp arbetsgivare.

Huvudsökande (10%), 80 000:-
En doktorand, molekylärepidemiologi (50%), 180 000:-
Biomedicinsk analytiker/forskn.ingenjör (tot 60%), 260 000:-
Kuratorer, (tot 2,5 mån), 100 000:-
Medsökande, läkare, Örebro(10%), 90 000:-
Medsökande, läkare & verksamhetschef (10%), Falun, 110 000:-
Övriga medarbetare (1 disputerad Örebro, 1 disputerad Uppsala, 10% vardera), 110 000:-
Smittskyddsläkare (5%), 60 000:-

Medicinsk service

Förbrukningsmateriel för molekylärepiemiologiskt arbete, 180 000:-

Övrigt

Fyra konferensavgifter, 50 000:-

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Projektet är patientnära eftersom det omfattar patienter och deras infektioner. Karaktäristiken av klamydiastammar är direkt patientrelaterad och ger information av betydelse för såväl diagnostik som epidemiologisk uppföljning inkl den obligatoriska smittspårningen.

Vår kunskap om smittspridning är bristfällig. Genom analys av sexuella nätverk kan vi bättre förstå hur smitta sprids och detta kan förbättra det preventiva arbetet.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Eftersom klamydiainfektioner utgör den dominerande andelen av alla smittskyddspliktiga diagnoser innebär varje förbättring av tillämpad epidemiologisk kunskap en förbättring av folkhälsan.

Kunskapsvinsternas betydelse
- Optimering av den högupplösande genotypningsmetoden ger ett verktyg för att förbättra den epidemiologiska informationen vid smittspårning.
- Genetisk karakterisering av klamydiabakterier med inriktning på muterade stammar är viktig för att se om flera varianter utvecklas.
- Att följa spridningen av den nya klamydiavarianten i län med olika diagnostiska metoder är viktig för att förstå dess förmåga att orsaka sjukdom. Det är ännu okänt om den skiljer sig från vildtypen. Att studera klamydiainfektioner genom att följa mutationens spridning ger dessutom en unik möjlighet till kunskap om smittspridningdynamik.
- Analys av riskbeteende hos klamydiainfekterade personer är viktig för att förstå om spridningen av den nya klamydiavarianten är kopplat till större riskbeteende.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Eftersom klamydiainfektioner är allmänt förekommande och projektet involverar fyra län (varav tre inom regionen) finns en stor möjlighet till stärkt regional samverkan inom både klinik och smittskydd. Aktivt samarbete är nödvändigt för att hindra den ökande klamydiaförekomsten. Erfarenheter som projektet förväntas ge kan användas i rutinarbetet inom regionens samtliga län och kunskaper som genereras kan dessutom stärka det akademiska samarbetet. Projektets multicenterkaraktär skapar möjligheter till kontinuerligt erfarenhets/kunskapsutbyte inom regionen även efter att projektet avslutats.

Projektet är även multidiciplinärt och omfattar mikrobiologi, kliniskt patientarbete inom venereologi/ungdomshälsa samt smittskydd. Projektet stärker således det regionala samarbetet inom flera verksamhetsområden.

Publicering

Genom att den nya klamydiavarianten utgör en unik möjlighet att studera smittspridning är studien av högt internationellt intresse och vi avser därför att publicera i välrenommerade internationella tidskrifter.
Samtidigt ser vi ett behov av att kommunicera resultaten till den vardagsnära verksamheten genom atiklar i Läkartidningen och lokala publikationer.

---

F Vetenskaplig redovisning - gäller endast för fortsättningsansökningar

Rapporteringsläge

Lägesrapport

Rapporteringsdatum

2008-10-01

Publikationer

1. Gjorda publikationer
Herrmann B, Törner A, Low N, Klint M, Nilsson A, Velicko I, Söderblom T, Blaxhult A. A new genetic variant of Chlamydia trachomatis in Sweden: National study of impact on detection rates. Emerg Infect Dis 2008, 14:1462-5.
Projektets första mätpunkt ingår i en analys av den nya klamydiavariantens utbredning i Sverige

2. Planerade publikationer
A. En artikel om den nya klamydiavariantens spridningsdynamik i de 4 studielänen. Genotypning ingår även i denna artikel.
B. En artikel om epidemiologisk analys av riskbeteende i relation till förekomst av den nya klamydiavarianten.
C. En artikel om strukturer av sexuella nätverk och deras betydelse för smittspridning. Genotypning av klamydiabakterier ingår även i denna artikel.

3. Vetenskapliga kongresser
Projektet har ännu inte resulterat i tillräckligt mycket data för att kunna presentera de specifika frågeställningarna.

Vetenskaplig progress och studiens genomförande

I den ursprungliga ansökan 2007 förväntades de fyra mätpunkterna ske inom tidsperioden 2007-2009. Vi har nu bestämt att föränga tiden mellan mätpunkterna vilket gör att projektet förlängts till 2010.

De mikrobiologiska analyserna pågår enligt uppgjord plan och insamlade prover för 2008 beräknas vara analyserade i november. Denna del av arbetet ingår i doktoranden Markus Klints forskningsplan.

Frågeenkäter har samlats in under 2008 och håller på att registreras i databas. På grund av den stora arbetsbelastningen vid ungdomsmottagningar och venereologkliniker har detta arbete försenats en del, men genom extra insatser kommer denna del att slutföras under året.

Resultat

Hittills har cirka 400 prover från två län analyserats på förekomsten av den nya klamydiavarianten. Preliminär analys visar att den ökat sin andel i ett län som exponerats kraftigt av denna variant från omgivande län, men i ett annat län med mindre exposition så har den nya klamydiavarianten inte ökat sin andel jämfört med början av 2007.

Ekonomisk redovisning

Äskade medel Beslut (SEK)
Personal - Assisterande personal
BMA/forskn ingenjör 3 mån 190 000 66500
Kurator 2 mån

Förbrukningsmateriel för
molekylärepiemiologiskt arbete 180 000 63 000

Administativt påslag 20 000 10 500 Justering tilldelat belopp
Summa 390 000 140 000

Beviljade medel har gått till avsedda ändamål enligt ovan.

Populärvetenskaplig sammanfattning av resultat

Förbättrad smittspårning av genitala klamydiainfektioner med speciell inriktning på en ny genetisk variant med omfattande spridning i Sverige

Klamydiainfektioner utgör den vanligaste sexuellt överförbara smittan i landet och är den i särklass vanligaste anmälningspliktiga infektionen. Sedan mitten av 1990-talet har en stark ökning av antalet fall skett och vi har nu över 47 000 anmälda fall per år i Sverige, vilket innebär det högsta antalet som någonsin noterats. Aktiva åtgärder med diagnostik, behandling och smittspårning är inte tillräckliga. Klamydia-infektioner drabbar främst yngre personer och innebär komplikationsrisker i form av äggledarinflammation, utomkvedshavandeskap och infertilitet.
Nyligen har en muterad variant av klamydiabakterien upptäckts och den har inte kunnat påvisas med två testsystem som dominerar den svenska marknaden. Den nya klamydiavarianten har fått anmärkningsvärt stor spridning och utgör nu upp till 65% av alla klamydiafall i enskilda län. En beräkning visar att cirka 8000 falskt negativa klamydiatester genomfördes under 2006 och ett okänt antal dessförinnan. Den muterade klamydiavarianten finns ännu bara i begränsad omfattning utanför Sverige, men förväntas få internationell spridning.

Uppkomsten av den nya klamydiavarianten innebär att vi i Sverige fått en unik möjlighet att följa spridningen av klamydiainfektioner och studera smittspridningsdynamik genom att följa utbredningen av den muterade stammen i olika län. Detta innebär en generell kunskap om klamydiainfektioner som har global tillämpning för preventiva åtgärder mot klamydiainfektioner. Samtidigt har vi ett akut behov i landet att utvärdera den rutindiagnostiska verksamheten och förbättra verktygen för effektiv smittspårning. Detta kan göras genom användande av högupplösande genotypningsmetodik som kan karakterisera klamydiastammar och se hur smittan sprids inom sexuella nätverk.

Utifrån tidigare beviljat anslag har vi påbörjat en studie där vi analyserar spridningen av den nya klamydiavarianten i fyra län (Dalarna, Uppsala, Örebro och Norrbotten) under fyra år. Dessutom undersöker vi om den är vanligare hos människor med ett högre riskbeteende för att bli klamydiainfekterad.
Data för presentation finns ännu inte.

Planerad spridning och implementering

Studiens resultat kommer att presenteras vid nationella och internationella vetenskapliga kongresser och i såväl facktidskrifter som populärvetenskapliga sammanhang. Vi har redan fått förfrågningar från journalister vid dagspress.

Resultaten om spridningsdynamik ska kunna användas i modelleringsstudier av klamydiaprevention och kostnadseffektivitet.
Resultaten om klamydiastammars genotypning i sexuella nätverk ska kunna användas till förbättrad smittspårning.