PROGNOSTISKA, PREDIKTIVA OCH TUMÖRBIOLOGISKA FAKTORER VID TIDIG BRÖSTCANCER OCH DERAS KLINISKA RELEVANS.
Diarienummer : RFR-32401
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Marie-Louise Fjällskog, 2008-09-28
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Överläkare
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2010-05-14
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Marie-Louise Fjällskog
Läkare, Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

För projekt som beviljats medel av RFR

Cyklner A, B, D och E som prognostiska faktorer vid tidig bröstcancer. Beviljad anslag vt 2007 (RFR-10271) samt ht 2007 (RFR-12629).

Sammanfattning

Bakgrund: Varje år drabbas drygt 7000 kvinnor av bröstcancer varav 40% erbjuds adjuvant cytostatikabehandling. Den absoluta nyttan av behandlingen är 5-20% vilket betyder att överbehandling med cytostatika är betydande, framförallt hos nodnegativa kvinnor. Orsaken till den stora överbehandlingen med cytostatika är att vi idag har alltför dåliga verktyg (prognostiska och prediktiva faktorer)till vår hjälp när vi ska avgöra vilka patienter som kan ha nytta av cytostatikabehandling och vilka som ej behöver den. De faktorer vi använder oss av idag är tumörstorlek, lymfkörtelstatus, hormonreceptorstatus och tumörens histologiska grad. Avseende proliferationsmarkörer råder oklarhet. Flertal kliniker i världen använder sig av Ki-67 eller s-fas för att bedöma tumörens tillväxthastighet. S-fasbestämning kräver färskt tumörmaterial och utförs idag alltmer sällan. Cyklin A är en markör för s-fas som i flera studier kunnat predicera tidigt återfall och bröstcancerdöd. ASCO guidelines och St Gallens Consensus Conference rekommenderar dock INTE att man använder dagens proliferationsmarkörer eftersom 1. bakomliggande studier är små och retrospektiva, 2. det saknas studier om metodens reproducerbarhet och 3.gränsvärdet (högt/lågt) är oklart. Däremot rekommenderades användande av Oncotype Dx (en kommersiell genexpressionsanalys som kostar 25 000 kr/st).Senare studier har visat att detta test framförallt speglar tumörens proliferation- en mycket dyr proliferationsmarkör. Detta belyser ytterligare vikten av att studera, validera och snabbt införa en proliferationsmarkör för kliniskt bruk. Metod: Vi designade en fall-kontroll studie för att kunna hitta prognostiska faktorer med risk ratio 2,5 (a=0,05, b=0,20, prevalens 0,3). Tumörklossar har samlats in och tissue microarray (TMA) tillverkats. Snitt har färgats avseende olika proliferationsmarkörer ex Ki-67, cyklin A, B och E och korrelerats till bröstcancerdöd.
Syfte: Vi har tidigare visat att cyklin A är en proliferationsmarkör som är reproducerbar och vi har föreslagit ett gränsvärde som validerats i en senare studie. I denna studie kan vi visa att cyklin A är en prognostisk faktor som är minst lika bra som Ki-67 och Elston, men dessutom är reproducerbar och har ett känt gränsvärde.
Klinisk relevans:Cyklin A kan redan idag införas för kliniskt bruk. Den 19 nov ordnas ett nationellt möte i Cancerfondens regi i Uppsala då vi ska diskutera införandet av en proliferationsmarkör (Ki-67 alt cyklin A)i den kliniska vardagen.

---

Medarbetare/Medsökande

Leif Bergkvist
Läkare, Kirurgkliniken och Centrum för klinisk forskning Uppsala Universitet, Centrallasarettet, 72189 Väste

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

Nej

Patientrekrytering:

Nej

Arbetsenhet:

Kirurgkliniken och Centrum för klinisk forskning, Centrallasarettet, Västerås

Cecilia Ahlin
Läkare, Gynonkologiska kliniken USÖ

Länstillhörighet:

T

Projektledning:

Nej

Patientrekrytering:

Ja

Arbetsenhet:

Onkologikliniken, Universitetssjukhuset,Örebro, och Örebro Universitet.

Cecilia Nilsson
Läkare, Onkologkliniken Västerås

Länstillhörighet:

U

Projektledning:

Nej

Patientrekrytering:

Ja

Arbetsenhet:

Onkologikliniken och Centrum för klinisk forskning (50%), Västerås och Institutionen för ORKI (50%), Uppsala Universitet

Utbildning

doktorandutbildning

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2004-06-02

Beräknat projektslut

2009-12-31

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Varje år drabbas mer än 7000 kvinnor av bröstcancer. Nästan hälften av dessa erbjuds adjuvant cytostatikabehandling under 4-5 månader. Adjuvant cytostatika minskar relativa risken för återfall/bröstcanceröd med 30-40 % både hos nodnegativa och nodpositiva. Däremot är den absoluta vinsten av behandlingen mycket lägre för nodnegativa, 5-10%, jämfört med 20% hos nodpositiva. Överbehandling med cytostatika är alltså speciellt hög hos nodnegativa kvinnor. Adjuvant cytostatika ges under 4-5 månader och innebär stora omställningar för patient, familj och arbetsliv. Vanliga biverkningar till cytostatika är håravfall, illamående, viktuppgång, blåsor i munnen, värk i kroppen, infektionsrisk mm. Ofta får kvinnan och familjen också en sämre ekonomi under pågående behandling/ rehabilitering eftersom de allra flesta är sjukskrivna 50-75-100%. Även samhället drabbas av sjukdomen eftersom det många gånger tar rätt så lång tid innan kvinnan är helt återställt och kan arbeta full tid. Om vi kunde hitta bättre verktyg att avgöra vilka som har nytta av behandling och vilka som inte har det skulle det innebära en stor vinst för kvinnan, familjen, sjukvården och samhället.

De verktyg vi använder i dag (prognostiska och prediktiva faktorer) är tumörstorlek, ålder, lymfkörtelstatus och histologisk grad. Många studier visar att proliferationsmarkörer ex s-fas, Ki-67 och cykliner är prognostiska faktorer, men de rekommenderas inte för klinisk rutinvård eftersom bakomliggande studier anses vara för små och heterogena, studier saknas som visar att metoderna är reproducerbara och att det inte finns något beslut om gränsvädet (cut-off) för låg eller hög proliferation.

Förra året rekommenderade ASCO Guidelines for Tumor Markers in Breast Cancer att Ki-67 och cykliner INYE skulle användas för kliniskt bruk beroende på ovanstående faktorer. Däremot rekommenderade man användande av Oncotype Dx, som är en kommersiell genexpressionsanalys som kostar av 25 000 kr/patient. Idag erhåller således de flesta patienter med nodnegativ och receptorpositiv sjukdom i USA ett Oncotype Dx som ett verktyg för doktorn att välja adjuvant behandling. Vad som är ytterst intressant är att flertal studier, publicerade i år, visat att de genexpressionssignaler som finns tillgängliga idag, inklusive Oncotype Dx, alla tittar ffa på proliferation. Genexpressionsanalyserna idag är alltså ett slags dyra och komplicerade markörer för proliferation. Detta talar starkt för att vi måste jobba vidare med de immunhistokemiska markörer (kostnad: några hundralappar)som finns idag: styrka deras prognostiska betydelse i studier med tillräcklig power, visa i studier att de är stabila och reproducerbara och hitta rätt cut-off värde.

Cykliner är cellcykelspecifika proteiner som deltar i regleringen av cellcykeln. Cyklin A är speciellt viktig för s-fasen, cyklin B för mitosen och cyklin E för övergången från G2-s-fas. Cykliner A, B och E har i många studier visats kunna predicera för snabbt återfall och bröstcancerdöd. Studierna som är utförda är dock små och innehåller blandade patientgrupper: nodpositiva och nodnegativa, cytobehandlade och icke-cytobehandlade. Dessutom har nästan alla studier använt olika definitioner för cut-off-värde.

Syfte/frågeställning/hypotes

Syftet med vår cyklinforskning är att undersöka om 1. cykliner är prognostiska/prediktiva faktorer vid nodnegativ bröstcancer 2. hitta rätt cut-off värde och 3.undersöka om tekniken är reproducerbar.

Vi som jobbar med detta projekt är kliniker och vi är helt inriktade på att projektet ska vara till gagn för våra patienter coh då måste allt funka: Vi ska hitta en prognostisk faktor som är lätt att bedöma, billig och enkelt kan införas i rutinsjukvården.

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Tillsammans med Professor Lars Holmberg, ROC och Kings College, London, UK,statistiker Marit Holmqvist, ROC, och professor Carl Blomqvist, UU, har vi designat en studie för att svara på frågeställningen "Är cykliner prognostiska faktorer vid nodnegativ bröstcancer?".Eftersom nodnegativ sjukdom har så god prognos med ca 90% 10-årsöverlevnad skulle det krävas en kohort studie på ca 1500 patienter för att uppnå en power med vilken vi skulle kunna detektera en prognostiska faktor med klinisk relevans. En sådan studie är tyvärr inte genomförbar av ekonomiska skäl och tidsåtgång. Istället designade vi en nestad fall-kontroll studie med incidens-densitet baserad stickprov enligt Rothman.För att hitta en RR (relativ risk) på 2,5 med 80% power och alfa=0,05 beräknades stickprovsstorleken till 125 -150 fall och lika många kontroller.

Vi har därefter samlat in samtliga patienters tumörklossar och konstruerat motsvarande TMA (tissue micro array) klossar samt gått igenom samtliga journaler och kontrollerat data som erhållits via ROC.

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Vi har samlat in alla tumörklossar, byggt nya TMA klossar och gjort bedömningar av rutionfärgningar såsom hormonreceptorer, Elston gardering och Her2 status. Dessutom har vi åkt runt i Sverige och kontrollerat patienternas journaler avseende inklusionskriterier/exklusionskriterier och uppföljningsdata/död.

Den metod vi använder för att analysera våra tumörmaterial är immunhistokemi, som rutinmässigt används i dag för analys av hormonreceptorer och Her2. Våra analyser har utförst i patologens rutinlab på Akademiska sjukhuset av en landstingsanställt BMA.

Våra första analyser avseende cyklin A som prognostisk faktor är klara och föreligger i manusform- komer att skickas till Clinical Cancer Research inom 4 veckor. Vi har analyserat korrelationer med Spearmans rho och utfört univariata analyser/korrigerade analyser med conditionell logistisk regression. Allt via statistiker, ROC. Analyser pågår avseende cyklin B.

Studiens genomförande

Studien genomförs i Uppsala-Örebro regionen. Datainsamling och tumörmaterialinsamling är färdiag . Nu pågår immunhistokemiska färgningar och analyser härav. Bearbetning av redan färdiga immunhistokemiska färgningar pågår på ROC.

---

Forskningsetiska överväganden

Vi tar bara 4 1 mm kolvar från patientens tumör. Det finns ingen risk att tumörmaterialet skulle ta slut. Om endast lite tumörmaterial finns kvar har patienten inte inkluderats i studien. Vi tror att framtida patienter kan ha stor nytta av denna studie.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2004-10-06

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2004:M-368

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1.EBCTCG. Effects of chemotherapy and hormonal therapy for early breast cancer recurrence and 15-year survival: an overview of the randomised trials. Lancet 2005; 365; 1687-1717.
2.Cinieri S, Orlando L, Fedele P, Cusmai A, D'Amico M, Rizzo P, Chetri MC. Adjuvant strategies in breast cancer: new prospectives, questions and reflections at the end of 2007 St Gallen International Expert Consensus Conference. Ann Oncol 2007; 18 (suppl 6); vi63-65.
3.American Society of Clinical Oncology 2007 update of recommendations for the use of tumor markers in breast cancer. Harris L, Fritsche H, Mennel R, Norton L, Ravdin P, Taube S, Somerfield MR, Hayes DF, Bast RC Jr; American Society of Clinical Oncology. J Clin Oncol. 2007 Nov 20;25(33):5287-312. Epub 2007 Oct 22.
4.Meta-analysis of gene expression profiles in breast cancer: toward a unified understanding of breast cancer subtyping and prognosis signatures. Wirapati P, Sotiriou C, Kunkel S, Farmer P, Pradervand S, Haibe-Kains B, Desmedt C, Ignatiadis M, Sengstag T, Schütz F, Goldstein DR, Piccart M, Delorenzi M. Breast Cancer Res. 2008 Jul 28;10(4):R65. [Epub ahead of print]
5.Gene expression profiling in breast cancer: understanding the molecular basis of histologic grade to improve prognosis. Sotiriou C, Wirapati P, Loi S, Harris A, Fox S, Smeds J, Nordgren H, Farmer P, Praz V, Haibe-Kains B, Desmedt C, Larsimont D, Cardoso F, Peterse H, Nuyten D, Buyse M, Van de Vijver MJ, Bergh J, Piccart M, Delorenzi M. J Natl Cancer Inst. 2006 Feb 15;98(4):262-72.
6.Bukholm IR, Bukholm G, Nesland JM. Overexpression of cyclin A is highly associated with relapse and reduced survival in patients with primary breast carcinoms. Int. J. Cancer 2001; 93; 283-287.
7.Michalides R, van Tinteren H, Balkenende A, Vermorkem JB, Benraadt J, Huldij J, Diest van P. Cyclin A is a prognostic indicator in early stage breast cancer with and without tamoxifen treatment. Br. J. Cancer 2002; 86; 402-408.
8.Kuhling H, Alm P, Olsson H, Fernö M, Baldetorp B, Parwaresch R. Expression of cyclin E, A and B and prognosis in lymph node-negative breast cancer. J. Pathol 2003; 199; 424-431.
9.Baldini E, Camerini A, Sgambato A, Prochilo T, Capodanno A, Pasqualetti F, Orlandini C, Resta L, Bevilacqua G, Collecchi P. Cyclin A and E2F1 overexpression correlate with reduced disease-free survival in node-negative breast cancer patients. Anticancer Res 2006; 26(6B); 4415-4421.
10.Ahlin C, Aaltonen K, Nevanlinna H, Fjällskog ML, Blomqvist C. Ki67 and cyclin A as prognostic factors in early breast cancer. What are the optimal cut-off values? Histopathology 2007; 51; 491-498.
11.Reliability of cyclin A assessment on tissue microarrays in breast cancer compared to conventional histological slides. Aaltonen K, Ahlin C, Amini RM, Salonen L, Fjällskog ML, Heikkilä P, Nevanlinna H, Blomqvist C. Br J Cancer. 2006 Jun 5;94(11):1697-702.
12.Volpi A, Bacci F, Paradiso A, Saragoni L, Scarpi E, Ricci M, Aldi M, Bianchi S, Muretto P, Nuzzo F, Simone G, Mangia A, Schittulli F, Amadori D.Prognostic relevance of histological grade and its components in node-negative breast cancer patients. Mod Pathol. 2004 Sep;17(9):1038-44.

C Bilagor

Bilagor

Godkänt tillägg 080310.pdf

Etikansökan
Filstorlek: 211 kB

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

2 250 000

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Jag betalar för immunhistokemiska färgningar som utförs via landstinget.En hel del är redan utförda, men kompletteringar behöver utföras och nya färgningar.

Utrustning

Vi behöver komplettera våra datorer med SPSS-licenser samt gå utbildning om denna. Vi har också behov av mikroskop med rutokular för bedömning av immunhistokemiska färgningar.

Övrigt

Vi har startat ett samarbete med Lund så vi behöver träffas flera gånger per år för att gå igenom data, besluta om framtida arbete och utbtyte av patientmaterial. Kostnad för flyg och boende för 2-3 personer per möte inkluderas i denna kostnad.

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Projektet handlar om nya verktyg för att kunna avgöra vilka patienter som har nytta av adjuvant cytostatikabehandling och vilka som klara sig lika bra utan. Metoden finns redan uppsatt och vi har i 2 tidigare arbeten visat att metoden är reproducerbar och att vi har funnit ett bra cut-off. Vi skulle kunna införa denna proliferationsmätning till patienternas gagn redan nu i höst.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Under många år har diskussioner först huruvida proliferationsmarkörer ska användas i kliniken eller ej. Genom målmedveten forskning sedan 2004 har vi nu visat att cyklin A är en prognostiska faktor vars metod kan reproduceras tillfredställande och vi vet hur bedömningen ska gå till. I nov har Cancerfonden ett nationellt planeringsmöte om proliferationsmarkörer i Uppsala. Då kommer vi dra upp riktlinjer hur vi ska använda våra proliferationsmarkörer i kliniken.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

I detta projekt samarbetar forskare från Västerås, Örebro och Uppsala. Vi sprider dessutom vår information till övriga deltagande sjukhus (de som delar med sig av tumörmaterial och journaluppgifter) dvs Falun, Karlstad, Gävle, Eskilstuna. Genom att vi arbetar tillsammans går det lättare och snabbare att nå ut med informationen. Det går också snabbare att implementera forskningsresultaten i kliniken. Forskningskompetensen ökar klart i hela regionen genom detta samarbete. Cecilia Ahlin från Örebro har nu disputerat och håller på att starta upp en egen verksamhet i Örebro. Ssamarbetet med oss fortsätter dock.

Publicering

Reliability of cyclin A assessment on tissue microarrays in breast cancer compared to conventional histological slides. Aaltonen K, Ahlin C, Amini RM, Salonen L, Fjällskog ML, Heikkilä P, Nevanlinna H, Blomqvist C. Br J Cancer. 2006 Jun 5;94(11):1697-702.

Ahlin C, Aaltonen K, Nevanlinna H, Fjällskog ML, Blomqvist C. Ki67 and cyclin A as prognostic factors in early breast cancer. What are the optimal cut-off values? Histopathology 2007; 51; 491-498.

Ahlin C, Gruhne B, Holmqvist M, Zetterberg A, Fjallskog ML.Aberrant expression of cyclin E in low-risk node negative breast cancer. Acta Oncol. 2008 Jan 9:1-7. [Epub ahead of print]

Manus om cyklin A: inskickas till Clinical Cancer Research inom 4 veckor.

Flertal artiklar kommer att inskickas till tidskrifter med impactfaktor 4-6 under nästa år.

---

F Vetenskaplig redovisning - gäller endast för fortsättningsansökningar

Rapporteringsläge

Lägesrapport

Rapporteringsdatum

2008-09-28

Publikationer

1. Aaltonen K, Ahlin C, Amini RM, Salonen L, Fjällskog ML, Heikkilä P, Nevanlinna H, Blomqvist C. Reliability of cyclin A assessment on tissue microarrays in breast cancer compared to conventional histological slides.Br J Cancer. 2006 Jun 5;94(11):1697-702.

Ahlin C, Aaltonen K, Nevanlinna H, Fjällskog ML, Blomqvist C. Ki67 and cyclin A as prognostic factors in early breast cancer. What are the optimal cut-off values? Histopathology 2007; 51; 491-498.

Ahlin C, Gruhne B, Holmqvist M, Zetterberg A, Fjallskog ML.Aberrant expression of cyclin E in low-risk node negative breast cancer. Acta Oncol. 2008 Jan 9:1-7. [Epub ahead of print]

2. Manus om cyklin A: inskickas till Clinical Cancer Research inom 4 veckor.
Flertal artiklar kommer att inskickas till tidskrifter med impactfaktor 4-6 under nästa år.

3. Vi har presenterat vetenskapliga data från samtliga 3 ovanstående publicerade arbeten på AACR, Washington DC, USA, 2006 (1 poster), SABCS, San Antonio, Texas, USA, 2007 (2 postrar). Vi har också presenterat data på Läkarstämman 2007 coh vi kommer att dra det mesta av våra arbeten på Cancerfondens proliferationsmöte nov 2008 i Uppsala.

Vi kommer att presentera data om cyklin B som prognostisk faktor vid låg-risk nodnegativ bröstcancer december 2008 på SABCS, San Antonio, Texas, USA.

Vetenskaplig progress och studiens genomförande

Vi har designat en studie, samlat in tumörmaterialet och utfört en hel del av våra planerade analyser.

Vi har systematiskt tittat på cyklin As prognostiska värde vid bröstcancer och parallellt även tittat på reproducerbarhet och cut-off. Sedan ett år samarbetar vi med Professor Mårten Fernö i Lund. Vi kommer att använda hans patientmaterial (kohort med nodnegativa och obehandlade patienter) för att validera våra data, både det prognostiska värdet av cyklin A och cut-offvärde. Om möjligt kommer vi också återigen att titta på reproducerbarheten. Vi har redan färgat hans material för cyklin A, B och E. Professor Mårtens doktorand Emma Nimeus har redan bedömt mitt material avseende den prognostiska betydelsen av cyklin B vid nodnegativ bröstcancer. Min doktorand Anthoula Koliadi håller på att bedöma samma material så att vi kan titta på reproducerbarheten.

Fortsatt analys och raportering kommer att följa under flertal år framöver.

Resultat

Vi har kommit fram till att cyklin A är en prognostisk faktor vid nodnegativ bröstcancer. Vi har också funnit att metoden är reproducerbar och att vi hittat rätt cut-off. Cyklin A är minst lika bra som histologisk grad och Ki-67. Bedömningen är lättare och snabbare av cylin A än histologisk grad och cyklin A verkar vara en starkare prognostiska faktor än Ki-67. Vi kommer rekommendera att cyklin A införs i den kliniska rutinen.

Preliminärt verkar även cyklin B vara en prognostisk faktor. Korrelationen till cyklin A är dock mycket stor och en fundering är om cyklin B verkligen tillför ytterligare information utöver den vi redan får från cyklin A? Fortsatta analyser pågår.

Ekonomisk redovisning

De generösa anslag jag fått från Er används helt och håller till mina doktorander. De kommer att vara slut innan detta års slut. För att doktoranderna ska kunna utföra ytterligare bedömningar och forskning krävs ytterligare anslag. Min tjänst som post-doc tar slut dec 2008, vilket medför att även jag behöver anslag för forskningstid.

Anslag från er skulle möjliggöra slutförande av vårt forskningsprojekt.

Populärvetenskaplig sammanfattning av resultat

Årligen drabbas mer än 7000 kvinnor av bröstcancer. Nästan hälften av dessa kommer att erhålla tilläggsbehandling med cytostatika. Tyvärr är överbehandlingen, dvs patienter som får cytostatika i onödan, stor idag. Detta beror på att vi inte har tillräckligt bra verktyg för att avgöra vilka som behöver behandling och vilka som klarar sig lika bra utan. De verktyg vi använder idag för att bedöma vilka som ska erbjudas cytostatika är ålder, tumörstorlek, spridning till lymfkörtlar och tumörens utseende i mikroskop. Det finns många studier som visar att ett annan bra verktyg kan vara att titta på tumörens tillväxthastighet. Tyvärr är dock alla studier som tittar på tillväxthastighet för små och ojämna i kvalitet och därför har det bestämts att tillväxthastighet INTE ska användas för beslut om cytostatika. Det har dock visat sig att nya metoder då man tittar på massor av gener och delar in tumörna i olika riskgrupper egentligen enbart visar tumörens tillväxthastighet. Dessa nya metoder är alldeles för dyra för att kunna använda i rutinsjukvården så vi bestämde oss att gå vidare och titta på tumörens tillväxthastighet på det gamla vanliga sättet. Man tar en liten bit tumörvävnad och analyserar den avseende proteininnehåll (äggviteämnen)av viss typ. Detta görs på samma sätt som när man tittar på tumörens innehåll av hormonreceptorer. Vi har gjort en studie som är tillräckligt stor för att bedöma om man kan använda tumörens tillväxthastighet som ett verktyg i beslutet om cytostatika behandling. Som markör för tumörens tillväxthastighet har vi valt cyklin A som är ett protein som är viktig för hur cellcykeln styrs. Vi har dessutom kontrollerat att metoden är säker och bestämt hur metoden ska bedömas. Våra studier visar att bedömning av cyklin A kan vara ett verktyg för att hjälpa oss besluta om tilläggsbehandling med cytotatika. Metoden är enkel och skulle kunna börja användas i rutinsjukvården så snart beslut om detta är fattat.

Även om vi är nöjda och glada med våra forskningsresultat och hoppas att detta ska kunna leda till minskad överbehandling med cytostatika är vi också medvetna om att mycket mer arbete behövs för att komma åt all överbehandling, men detta är ett viktigt steg på vägen.

Planerad spridning och implementering

Vi planerar fortsatt rapporteing av data på internationella konferenser samt publicering i fina tidskrifter. Som ett viktigt nästa nationellt steg kommer proliferationsmarkörer diskuteras på Cancerfondens möte nov 2008 i Uppsala.

Doktoranden Cecilia Ahlin disputerade med mig som handledare förra året. Vi har spridit hennes avhandlingsbok över hela Sverige:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8678