Psykosociala konsekvenser av infertilitetsbehandling med ägg- och spermiedonation i Sverige. En prospektiv longitudinell studie.
Diarienummer : RFR-32071
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Agneta Skoog Svanberg, 2008-09-26
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Universitetslektor
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Inst för kvinnor och barns hälsa, Uppsala universitet
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-06-24
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Agneta Skoog Svanberg
Barnmorska, Inst för kvinnor barns hälsa, Uppsala universitet samt Divisionen kvinnor och barn, Akademiska sjukh

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

För projekt som beviljats medel av RFR

Diarienummer : RFR-10107

Sammanfattning

I Sverige har det skett en snabb utveckling av infertilitetsbehandling. Provrörsbefruktning (IVF) med donerade ägg/sperma blev laglig 2003, och sedan 2005 kan även lesbiska par behandlas med donerad sperma. Sverige är ett av få länder där barn som blir resultatet av ägg- eller spermiedonation har laglig rätt att få veta donatorns identitet. Trots detta finns idag inga svenska studier som belyser de långsiktiga psykosociala konsekvenserna av att delta i ägg/spermiedonation. Socialstyrelsen betonar betydelsen av att undersöka om dessa nya behandlingsmetoder medför några negativa konsekvenser för donatorer, det mottagande paret eller de barn som blir resultatet av behandlingen.
Projektets huvudsyften är att studera parrelationen, emotionellt välbefinnande, upplevd föräldrastress och barnutveckling hos par som genomgår ägg/spermiedonation, och att jämföra dessa med två kontrollgrupper. Vidare studeras ägg- respektive spermiedonatorers personlighet, motiv och ambivalens inför donationen, och om dessa aspekter har något samband med deras långsiktiga tillfredsställelse med donationen. Vi planerar att undersöka parens intention att berätta för barnet om dess genetiska ursprung, och om deras sätt att kommunicera med andra om donationen har någon betydelse för familjerelationer och emotionellt välbefinnade. Slutligen undersöks hur de par som får barn efter donation upplever sitt föräldraskap och om de har behov av mer information eller psykosocialt stöd.
Föreliggande ansökan berör Uppsala/Örebro regionens deltagande i en multicenterstudie som omfattar samtliga infertilitetscentra i Sverige som får bedriva ägg/spermiedonation. Förutom universitetssjukhusen i Uppsala län och Örebro län, deltar även universitetssjukhusen i Stockholm, Göteborg, Linköping, Malmö och Umeå.
Multicenterstudien har en prospektiv longitudinell design och planeras totalt omfatta 400 donatorer, 400 par (heterosexuella och lesbiska) som genomgår behandling med donerade ägg/spermier, samt två kontrollgrupper om 200 par som genomgår ”vanlig” IVF (dvs med egna ägg/spemier) och 200 par som fött barn efter en spontan graviditet. Både mottagarpar, kontrollgruppen IVF och donatorer besvarar individuella enkäter före donationen, några veckor efter donationen och 1-2 år efter donationen. Dessutom intervjuas heterosexuella par som fått barn efter donation då deras barn är ca ett år gamla.

---

Medarbetare/Medsökande

Anna Wistrand
Läkare, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Länstillhörighet:

N

Projektledning:

Ansvara för rekryteringen av patienter vid Fertilitetscentrum vid Örebro universitetssjukhus. Deltagit i initiala planeringsmöten.

Patientrekrytering:

Rekryterat patienter och donatorer. Inkludering av nya patienter avslutades juni 2008. Därefter följer utskick av enkät 2 och 3 fram till år 2010.

Arbetsenhet:

Fertilitetscentrum, Örebro universitetssjukhus

Per-Olof Karlström
Läkare, Reproduktionscentrum, Akademiska sjukhuset

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

Deltagit i planeringsmöten initialt. Huvudansvarig för rekrytering av patienter samt donatorer till studien.

Patientrekrytering:

Rekryterar fortlöpande. Inkluderingen av nya patienter och donatorer avslutad 2008. Därefter följer utskick av enkät 2 och 3 fram till 2010.

Arbetsenhet:

Reproduktionscentrum, Akademiska sjukhuset

Handledare

Claudia Lampic
Lärare, Karolinska Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle

Gunilla Sydsjö
Psykolog/Psykoterapeut, Kvinnokliniken Östergötland

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2007-01-01

Beräknat projektslut

2010-12-31

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Idag är ca 15 % av alla par i Sverige ofrivilligt barnlösa. Då paret saknar fungerande ägg/sperma kan behandling genomföras med ägg/sperma från en donator. Givarinsemination är en etablerad metod och från 2003 är även provrörsbefruktning med donerade ägg/sperma tillåten, följt av spermadonation för lesbiska par 2005.
Sverige är ett av få länder där barnet i mogen ålder har laglig rätt att få veta donatorns identitet. Internationella uppföljningsstudier tyder inte på att äggdonation (ÄD), spermadonation (SD) eller behandling av lesbiska par har några negativa effekter på föräldrarnas och barnens relationer eller psykosociala välbefinnande (Golombok 1999). Däremot finns det tecken på att en brist på genetisk länk mellan barn och far har betydelse för familjerelationer (Golombok 1999).
Både internationellt och i Sverige berättar få föräldrar för sina barn att de blivit till med donation trots att Socialstyrelsen slår fast att föräldrarna bör förmedla information om barnets ursprung från tidig ålder. En svensk studie om givarinsemination visar att endast 11% hade berättat för barnet om dess ursprung (Gottlieb 2000). En av få studier som har undersökt konsekvenser av att hemlighålla donationen visar på mer positiva relationer i familjer som är öppna om donationen (Lycett 2004). Hur lesbiska par informerar sina barn och hur man ser på föräldraskapet är inte alls undersökt i Sverige.
Det finns ett flertal internationella studier om donatorers motiv till att donera (Söderström-Anttila 1995; Pedersen 1994). Det är dock svårt att överföra dessa resultat till svenska förhållanden på grund av skillnader i lagstiftning, ekonomiska och religiösa förhållanden. Det finns endast två mindre svenska studier som belyser mäns motiv till att donera samt deras åsikter om ersättning (Lalos 2003; Daniels 2005). Donatorers personlighet, psykiska hälsa och långsiktiga tillfredsställelse med donationen är mycket sparsamt undersökt.

Syfte/frågeställning/hypotes

Det övergripande syftet är att studera psykosociala konsekvenser av behandling med äggdonation (ÄD) och spermiedonation (SD) för heterosexuella och lesbiska mottagarpar och deras barn, samt för donatorer.
Specifika syften är att:
1. studera utvecklingen av parrelationen, emotionellt välbefinnande, påfrestningar i föräldraskapet och barnets psykosociala utveckling hos mottagarpar (ÄD/SD) i jämförelse med två kontrollgrupper.
2. kartlägga och studera samband mellan donatorers personlighetsvariabler, emotionellt välbefinnande, motiv/ambivalens till att donera och tillfredsställelse med donationen.
3. studera mottagarparens (ÄD/SD) intention att berätta om donationen för barnet och hur de resonerar och agerar avseende detta.
4. studera om mottagarparens (ÄD/SD) typ av kommunikation rörande donationen med andra personer har betydelse för familjerelationer och emotionellt välbefinnnade.
5. undersöka heterosexuella mottagarpars (ÄD/SD) upplevelser av föräldraskapet och behov av stöd.

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Projektet har en prospektiv longitudinell design med två kontrollgrupper. Under 2006-2008 tillfrågas samtliga donatorer och mottagarpar till ägg/spermier vid de sju deltagande infertilitetscentra om deltagande. Dessutom inkluderas två kontrollgrupper av par som genomgår ”vanlig” IVF-behandling (med egna ägg/spermier) respektive fått barn efter en spontan graviditet. Deltagarna följs med återkommande frågeformulär och intervjuer.
UNDERSÖKNINGSGRUPPER OCH PROCEDUR
Mottagarpar (ÄD/SD). Samtliga par som under 2006-2008 genomgår ägg- eller spermiedonation vid de sju infertilitetscentra (N= ca 400) tillfrågas vid behandlingsstart om deltagande. Båda i paret besvarar individuellt tre enkäter (vid behandlingsstart, 10 veckor efter behandling, och 2 år efter beh.). För heterosexuella par som fått barn efter donation (N= ca 150) genomförs individuella intervjuer då barnet är ca ett år.
Kontrollgrupp ”IVF”. Par som under 2006-2008 genomgår sedvanlig IVF-behandling (N= 200 par) vid deltagande infertilitetscentra tillfrågas om deltagande i samband med behandlingsstart. Dessa matchas mot deltagande mottagarpar med avseende på moderns ålder (inom 5-årssegment). Båda i paret besvarar individuellt tre enkäter (vid behandlingsstart, 10 veckor efter behandling, och 2 år efter behandling).
Kontrollgrupp ”Spontant gravida”. Par som har fött barn efter en spontan graviditet (N= 200 par). Dessa tillfrågas under 2008 i samband med ett-årskontrollen vid BVC och besvarar endast en enkät då barnet är ett år gammalt. Dessa par inkluderas i sydöstra Sverige och matchas mot mottagarpar med avseende på moderns ålder.
Donatorer. Samtliga kvinnor och män som under perioden 2006 och 2007 accepteras som donatorer av ägg/spermier vid de sju infertilitetscentra tillfrågas om deltagande vid acceptanssamtalet. Uppskattningsvis blir det ca 200 äggdonatorer och 200 spermiedonatorer. Donatorer besvarar tre enkäter (vid acceptans, 6-8 veckor efter donationen samt ca 1 år efter donationen).

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Deltagarna besvarar tre frågeformulär som inkluderar demografiska data och olika självskattningsskalor, varav flertalet är internationellt etablerade instrument med god validitet och reliabilitet (de viktigaste beskrivs nedan). Heterosexuella par som fått barn efter donation tillfrågas också om att delta i en individuell intervju då barnet är ca ett år gammalt. Intervjun är semistrukturerad och fokuserar på upplevelsen av föräldrarollen, betydelsen av förekomsten/bristen av genetisk länk till barnet, samt hur man resonerar kring att berätta för barnet om donationen.
Mottagarpar:
ENRICH mäter relationstillfredsställelse i tolv dimensioner av par- och familjeliv och har god reliabilitet och validitet (Fowers 1989).
Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) mäter oro och nedstämdhet (Zigmond 1983).
The Swedish Parenthood Stress Questionnaire (SPSQ) mäter den påfrestning som föräldrar direkt kan relatera till sitt föräldraskap och har goda psykometriska egenskaper (Östberg 2000)
The Toddler Behaviour Questionnaire (TBQ) besvaras av föräldrar och mäter temperament och beteende hos barn 11-18 mån. gamla. TBQ är utvecklat i Sverige och har goda psykometriska egenskaper (Hagekull 1985).
Kommunikation om donationen mäts med en reviderad version av en skala som utvecklats för att mäta kommunikation om infertilitet (Schmidt 2005).
Donatorer:
Temperament and Character Inventory (TCI) mäter personlighetsvariabler och är normerat och validerat på en svensk population (Brändström 1998).
Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) mäter oro och nedstämdhet (Zigmond 1983).
Motiv/ambivalens. Motiv till donationen mäts med 8 items konstruerade utifrån tidigare resultat och klinisk erfarenhet. Ambivalens mäts med en skala av Klock (1998) som översatts till svenska. Båda skalorna har pilottestats.
Tillfredsställelse med donationen mäts med en skala som konstrurats utifrån klinisk erfarenhet och tidigare resultat . Skalan har pilottestats.
Intention att informera barnet om donationen mäts med 11 frågor som konstruerats av en expertgrupp för denna studie utifrån klinisk erfarenhet och tidigare resultat.
DATAANALYS
Jämförelser mellan oberoende grupper görs med ANOVA och Chi2-test. Jämförelser över tid (inom grupper) görs med ANOVA med repeated measures. Multipel och logistisk regressionsanalys används för att analysera i vilken grad flera oberoende variabler bidrar till att förklara en beroende variabel. Samband mellan två variabler analyseras med Pearsons produktmoment korrelation.
Powerberäkningar har gjorts för ENRICH och TBQ utifrån tidigare data från IVF-par (Sydsjö 2002). Utifrån de givna villkoren (power 0.9 och p 0.05) krävs minst 95 par (dvs. 190 individer) i varje grupp för att upptäcka en sign. skillnad för ENRICH och minst 99 barn i varje grupp för att upptäcka en sign. skillnad för TBQ.
Intervjuerna spelas in på kassettband och transkriberas. Texten analyseras med kvalitativ innehållsanalys enligt vedertagna riktlinjer (Graneheim 2004).

Studiens genomförande

Multicenterstudien genomförs i samarbete mellan samtliga svenska infertilitetscentra som får bedriva ägg/spermiedonation vid universitetssjukhusen i Uppsala, Örebro, Göteborg, Stockholm, Linköping, Umeå och Malmö.
Projektet har en prospektiv longitudinell design med två kontrollgrupper. Under 2006 och 2007 tillfrågas samtliga donatorer och mottagarpar till ägg/spermier vid de sju deltagande infertilitetscentra om deltagande. Dessutom inkluderas två kontrollgrupper av par som genomgår ”vanlig” IVF-behandling (med egna ägg/spermier) respektive fått barn efter en spontan graviditet. Deltagarna följs med återkommande frågeformulär och intervjuer.
Deltagarna besvarar tre frågeformulär som inkluderar demografiska data och olika självskattningsskalor, varav flertalet är internationellt etablerade instrument med god validitet och reliabilitet (de viktigaste beskrivs nedan). Heterosexuella par som fått barn efter donation tillfrågas också om att delta i en individuell intervju då barnet är ca ett år gammalt. Intervjun är semistrukturerad och fokuserar på upplevelsen av föräldrarollen, betydelsen av förekomsten/bristen av genetisk länk till barnet, samt hur man resonerar kring att berätta för barnet om donationen.

---

Forskningsetiska överväganden

I föreliggande projekt tillfrågas mottagarpar och donatorer om deltagande av personalen vid infertilitetskliniken. Det faktum att patienterna kan anses stå i ett beroendeförhållande till sjukvården medför en risk att de känner sig pressade att delta. Denna risk vägdes dock mot dessa gruppers starka önskan om sekretess kring sin behandling. Eventuella starka negativa psykologiska reaktioner kommer att tas om hand av leg. psykoterapeut eller leg psykolog i projektgruppen.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2005-02-23

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

M29-05

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

Brändström S et al. Swedish normative data on personality using the Temperament and Character Inventory. Compr Psych, 1998. 39:122-8.
Daniels K et al. Semen providers and their three families. J Psychosom Obstet Gynaecol. 2005;26:15-22.
Fowers B et al. Enrich material inventory: A discriminant validity and cross-validation assesement. J Marit Fam Ther, 1989. 15:65-79.
Golombok S et al. Social vs. biological parenting: family functioning and the socioemotional development of children conceived by egg/sperm donation. J Child Psychol Psychiatr, 1999. 40:519-27.
Gottlieb C et al. Disclosure of donor insemination to the child: the impact of Swedish legislation on couples attitudes. Hum Reprod, 2000. 15:2052-6.
Graneheim U et al. Qualitative content analysis in nursing research. Nurse Educ Today, 2004. 24:105-12.
Hagekull B. The Baby and Toddler Behaviour Questionnaire: Empirical studies and conceptual considerations. Scand J Psychol, 1985. 26:110-22.
Klock S et al. Predicting anonymous egg donor satisfaction. J Women's Health, 1998. 7:229-37.
Lalos A et al. Recruitment and motivation of semen providers in Sweden. Hum Reprod, 2003. 18:212-6.
Lycett E et al. Offspring created as a result of donor insemination: a study of family relationships, child adjustment and disclosure. Fertil Steril, 2004. 82:172-9.
Pedersen B et al. Psychosocial aspects of donor insemination. Acta Obstet Gynecol Scand, 1994. 73:701-5.
Söderström-Anttila, V. Follow-up study of Finnish volunteer oocyte donors concerning their attitudes to oocyte donation. Hum Reprod, 1995. 10:3037-76.
Sydsjö G et al. Relationship and parenthood in couples after assisted reproduction and in spontaneous primiparous couples - a prospective long-term follow up study. Hum Reprod, 2002. 17:3242-50.
Zigmond A et al. The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychiatr Scand, 1983. 67:361-70.
Östberg M et al. A structural modeling approach to the understanding of parenting stress. J Clin Child Psychol, 2000. 29:615-25.

C Bilagor

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

1 547 200

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Sökande: en forskarmånad per år för dataanalys och rapportering
Assisterande personal: Doktorand/forskningsassistent (100%) (ännu ej anställd) för genomförande av praktiskt arbete med datainsamling och intervjuer, samt inmatning av data, analys och rapportering.
Konsulter: statistiker en månad per år från 2008 för medverkan i statistiska beräkningar

Övrigt

Under datainsamlingsperioden genomförs regelbundna resor till deltagande kliniker. Syftet med dessa är att säkerställa att det inte görs avsteg från studieprotokollet, att lösa eventuella problem samt att samla in besvarade enkäter. Under 2008 och 2009 tillkommer resor i samband med intervjuer av mottagarpar som fått barn. Dessa genomförs i mottagarparens hem.

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Studien bygger på data som samlas in direkt från patienterna själva via enkäter och personliga intervjuer som belyser deras emotionella välbefinnande och upplevelser av vården. Studien är också patientnära i den bemärkelsen att resultaten från studien mycket snabbt och effektivt bör kunna återföras i form ett bättre omhändertagande av våra patienter. Att detta kommer att utföras garanteras av att studien är väl förankrad hos personalen på klinikerna, och att både läkare och annan vårdpersonal (sjuksköterskor, barnmorskor, laboratorieassistenter) vid klinikerna deltar aktivt i rekrytering, datainsamling och regelbundna projektmöten.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Föreliggande studie har stor klinisk betydelse då den kommer att kunna bidra med aktuell kunskap om både donatorer och par som genomgår behandling med donerade ägg eller spermier. När det gäller donatorer kan resultaten få klinisk betydelse för både rekrytering och psykosocialt omhändertagande. Ett syfte med studien är att tidigt kunna identifiera de kvinnor/män som löper risk att drabbas av negativa konsekvenser av sin donation (t.ex. att ångra sin donation) för att kunna vidta lämpliga åtgärder.
När det gäller mottagarparen förväntas resultaten visa om, och i så fall hur, det psykosociala omhändertagandet av heterosexuella och lesbiska par behöver utvecklas. Bland annat kommer resultaten om mottagarparens intention att berätta för barnet om donationen ge viktig information till klinikerna. Studien kommer att bidra med kunskap som kan öka förståelsen för föräldrarnas resonemang i frågan och därmed kunna bidra till att utveckla klinikernas information och stöd till mottagarparen.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Projektet är unikt i Sverige, då det saknas en systematisk uppföljning av de psykosociala konsekvenserna av att delta i ägg- och spermiedonation som donator eller mottagare trots att Socialstyrelsen påtalat behovet av en sådan uppföljning. Projektets styrka är att det är nationellt heltäckande, prospektivt, longitudinellt samt inkluderar två kontrollgrupper av par som genomgår vanlig IVF respektive en spontan graviditet.
Med tanke på att allt fler par efterfrågar infertilitetsbehandling med donerade ägg eller spermier förefaller det mycket viktigt att dessa behandlingar inte medför några negativa psykosociala konsekvenser varken för donatorerna, det mottagande paret eller de barn som blir resultatet av sådana behandlingar. Då Sverige är ett av få länder i världen som har lagstiftat om barnens rätt att få veta donatorns identitet finns det även ett stort internationellt intresse för vilka psykosociala konsekvenser denna lagstiftning har för donatorer och mottagarpar och deras barn.

Publicering

Studiens resultat kommer att presenteras och diskuteras inom den nationella arbetsgruppen för projektet. Både projektledningen och de läkare och annan vårdpersonal som deltar i ovanstående sammankomster kommer sedan att sprida den kunskap som studien genererat till berörda kliniker i regionen. Detta kommer att ske genom seminarier vid deltagande kliniker för att möjliggöra diskussion med personalen, samt genom utbildningstillfällen till berörda grupper av vårdpersonal (läkare, barnmorskor, sjuksköterskor, kuratorer och psykologer) inom gynekologisk och obstetrisk vård, samt inom mödra- och barnhälsovård.

---

F Vetenskaplig redovisning - gäller endast för fortsättningsansökningar

Rapporteringsläge

Lägesrapport

Rapporteringsdatum

2008-10-01

Publikationer

I ett led att kartlägga de attityder av betydelse som olika personalkategorier har i mötet med familjer som fått barn med hjälp av donation genomfördes 2 studier med attitydfrågor till donationsbehandlingar. Detta resulterade i 2 publikationer
2008Skoog Svanberg A, Sydsjö G, Ekholm Selling K, Lampic C,. Attitudes towards gamete donation among Swedish Gynaecologists. E-publicerad i Human Reproduction 7 febr. Hum Reprod. 2008 Apr;23(4):904-11
2007Sydsjö G, Lampic C, Skoog Svanberg A. Pediatric nurses attitudes to and experience of children born after gamet donation. Acta Paediatr. 2007 Oct;96(10):1500-4.

Vetenskaplig progress och studiens genomförande

Utskick av enkät 2 och 3 pågår fram till 2010. Inkluderingen av nya patienter avslutades juni 2008. Kontrollgrupp spontangravida med 1-årig barn rekryteras 2008 samt kontrollgrupp IVF-behandlade par startade på 3 kliniker 2008.

Resultat

Rekryteringen har gått planenligt, bortfallet har varit litet och vi har till 2007 rekryterat ca 250 spermiedonatorer, 160 äggdonatorer, 240 mottagarpar till donerade spermier (SD) och 150 mottagarpar till donerade ägg (ÄD).
Föreliggande ansökan gäller fortsatt datainsamling i Uppsala/Örebroregionen 2009, samt analys och rapportering av data.

Ekonomisk redovisning

Tryckning av enkäter kontrollgrupper samt porto ca 40.000 kr
Analys av data, författa publikation, 2 veckor, ca 30.000 kr
Statistik konsultationer, 30.000 kr