Underlivsbesvär hos kvinnor med genomgången bröstcancer
Diarienummer : RFR-31771
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Kerstin Nilsson, 2008-09-26
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Överläkare
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Kvinnokliniken, USÖ
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-04-16
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Kerstin Nilsson
Läkare, Kvinnokliniken, USÖ, Örebro läns landsting 50% samt Hälsokademin, Örebro Universitet 50%

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

Sammanfattning

Bakgrund:
I Sverige diagnosticeras över 7000 nya fall av bröstcancer årligen. Med nuvarande behandlingsmetoder uppnås 5 års överlevnad hos mer än 80 %. Behandling med aromatashämmare hos patienter med östrogenreceptorpositiv bröstcancer har ytterligare förbättrat behandlingsresultaten. Aromatashämmare blockerar det enzym som omvandlar testosteron till östrogen och behandlingen syftar till i det närmaste total elimination av östrogen hos den behandlade kvinnan.
Underlivssymptom är generellt vanligt i de åldrar där de flesta bröstcancerfall inträffar. Hittintills har sådana besvär behandlats även hos bröstcancerpatienter med vaginalt applicerat östrogen i låga doser. Nyligen har dock publicerats en litet studie som visat att kvinnor med behandling med aromatshämmare fått en betydande systemisk absorbtion av östradiol vid behandling med lokala östrogenpreparat. Denna studie har fått stort genomslag och lokal östrogenbehandling anses nu kontraindicerad vid samtidig behandling med aromatashämmare. De uppkomna situationen har tydliggjort att det saknas grundläggande kunskap om såväl mekanismer för uppkomsten av underlivsbesvär som förekomst och betydelsen av sådana besvär hos kvinnor med behandling för bröstcancer.

Metod:
Bröstcancerpatienter identifieras via nationella bröstcancerregistret, recidivfrihet säkerställs genom genomgång av aktuella journaler. Åldersmatchade kontroller rekryteras via befolkningsregistret. Patienter och kontroller undersöks vid ett tillfälle med genomgång av anamnes, besvarande av validerade frågeformulär, gynekologisk undersökning med provtagning från vagina och uterus för analys av hormonreceptorer, tillväxtfaktorer, proliferationsfaktorer och apoptosmarkörer, samt blodprovstagning för hormonella analyser.

Syfte:
Kartlägga förekomst av underlivsbesvär och därmed relaterad påverkan på välbefinnande, livskvalitet, sexualitet samt att studera hur dessa besvär relaterar till morfologiska faktorer, hormonella faktorer och tillväxtfaktorer.

Klinisk relevans:
Cirka 80.000 kvinnor lever idag i Sverige efter bröstcancerdiagnos. I de åldergrupper där bröstcancer vanligen inträffar är prevalensen av underlivsbesvär mellan 17 - 30 %. Teoretiskt kan patienter med behandling mot bröstcancer ha besvär i ännu högre grad, men detta är okänt. Vi saknar idag säkra behandlingsmetoder för denna grupp. Studiens resultat beräknas, förutom att ge kunskap om besvärens förekomst och betydelse, kunna ligga till grund för senare interventionsstudier.

---

Medarbetare/Medsökande

Inger Sundström Poromaa
Läkare, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

ja

Arbetsenhet:

Institutionen för kvinnors och barns hälsa , Uppsala universitet

Anneli Stavreus-Evers
Annan tjänstetitel, Uppsala Universitet, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

nej

Arbetsenhet:

Institutionen för Kvinnors och Barns hälsa, Uppsala Universitet

Juliane Baumgart
Läkare, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Örebro

Länstillhörighet:

T

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

ja

Arbetsenhet:

Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

Kenneth Villman
Läkare, Onkologiska Kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Länstillhörighet:

T

Projektledning:

nej

Patientrekrytering:

nej

Arbetsenhet:

Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

Kristiina Kask
Läkare, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

nej

Patientrekrytering:

ja

Arbetsenhet:

Akademiska sjukhuset, Uppsala

Henrik Lindman
Läkare, Onkologkliniken, Akademiska Sjukhuset , Uppsala

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

nej

Patientrekrytering:

nej

Arbetsenhet:

Onkologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2008-10-31

Beräknat projektslut

2011-12-31

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

I Sverige diagnostiseras över 7000 nya patienter med bröstcancer årligen och idag finns idag mer än 80 000 kvinnor som lever efter primärbehandling av bröstcancer (1). Trots att antalet nya fall ökar så minskar dödligheten och överlevnaden förbättras. De förbättrade behandlingsresultaten kan tillskrivas förbättrad diagnostik (mammografihälsokontroll) och effektivare tilläggsbehandling efter operation (hormonell behandling, cytostatikabehandling och strålbehandling). Gruppen överlevare ökar och den relativa 5-årsöverlevnaden är idag mer än 80 %.
Behandlingsframgångarna betingas av flera faktorer men en viktig faktor var upptäckten av östrogenreceptorn och möjligheten att bestämma om bröstcancern uttrycker östrogenreceptorer. Hos patienter med östrogenreceptorpositiva tumörer har tilläggsbehandling med tamoxifen (en östrogenreceptorhämmare) klart förbättrat överlevnaden (2).

Under senare år har flera stora internationella studier visat på ytterligare förbättrat resultat i form av färre återfall med en ny hormonell behandling, aromatashämmare (3,4). Aromatas är det enzym som omvandlar testosteron till östrogen och utgör det sista viktiga steget i östrogensyntesen. Behandling med aromatashämmare leder till närmast total elimination av östrogen hos den behandlade kvinnan.

De studier som ligger till grund för aromatashämmarnas kliniska nytta har nu rapporterat uppföljning över åtta år och aromatashämmarna har nu kommit i kliniskt bruk som behandling vid bröstcancer, men ersätter ännu så länge inte sedvanlig behandling med tamoxifen (4). Även om långtidsdata nu rapporterats är kunskapen om potentiella risker i form av ökad frekvens benbrott, ledsmärta, hjärt-kärl sjukdom och minnesstörningar relativt begränsad (4-8). Sannolikt leder också användning av aromatashämmare till ökade besvär från underlivet med sköra slemhinnor och smärta vid samlag jämfört tamoxifenbehandling (4).

Östrogenbehandling för svettningar och vallningar hos bröstcancerpatienter är kontraindicerad eftersom det leder till ökad risk för återfall i cancersjukdomen (9). Däremot har lokal östrogenbehandling mot besvär med torra slemhinnor och samlagssmärta traditionellt ansetts acceptabel att använda vid bröstcancer, då den systemiska absorptionen av lokalt applicerat östrogen blir obetydlig efter det att vaginalslemhinnan mognat ut (10). Om detta även gäller patienter som står på behandling med aromatashämmare är dock oklart.

Besvär från underlivet är vanligt hos kvinnor efter klimakteriet, siffrorna varierar men mellan 17 och 30 procent anges ha besvär (10). Hur vanligt underlivsbesvär är hos kvinnor som genomgått behandling för bröstcancer är okänt, men frekvensen har antagits vara minst jämförbar med den beskriven hos andra kvinnor.
Eftersom aromatashämmare verkar genom att hämma den kroppsegna östrogenproduktionen är det möjligt att underlivsbesvär är ännu vanligare och möjligen svårare hos kvinnor med aromatasbehandling. Detta är dock ännu inte närmare studerat. Lokal östrogenbehandling vid underlivsbesvär ansågs från början dock som möjligt att använda också vid samtidig behandling med aromatashämmare.

2006 publicerades en studie med sju patienter som behandlades med aromatashämmare och i tillägg till detta även lokalt östrogen under 2 – 12 veckors tid (endast två patienter fullföljde samtliga 12 veckor i studien) (11). Hos sex av dessa kvinnor uppmättes kliniskt relevanta östrogennivåer under de första fyra veckorna av studien. Hos de två kvinnor som fullföljde studien normaliserades dock östrogennivåerna i cirkulationen efter 12 veckors behandling (dvs. återgick till de extremt låga nivåer som råder under behandling med aromatashämmare) (11). Ur gynekologiskt perspektiv är detta ett rimligt förlopp. Om man behandlar en postmenopausal kvinna med sköra slemhinnor med lokalt östrogen kommer initialt stora mängder av östrogenet gå över i cirkulationen. Allt eftersom slemhinnorna återhämtar sig och återfår de egenskaper som den normalt har under det fertila livet kommer östrogenet i huvudsak stanna kvar i vävnaden och ej längre gå ut i cirkulationen (5). Trots det ringa antalet patienter som ingick i studien och den ofullständiga uppföljningen har studien fått ett oerhört genomslag i det kliniska arbetet. Brittiska och svenska onkologer har gått ut med rekommendationer om att behandling med aromatashämmare ej får kombineras med lokal östrogenbehandling. Det saknas i dag således egentliga behandlingsalternativ för kvinnor med underlivsbesvär och samtidig behandling med aromatashämmare.

Den uppkomna situationen har samtidig tydliggjort att det allmänt saknas grundläggande kunskap om förekomst och svårighetsgrad av underlivsbesvär hos kvinnor som lever efter genomgången bröstcancerbehandling. Det saknas också kunskap om i vilken utsträckning detta påverkar allmänt välfinnande, sexualitet och livskvalitet.
I vilken mån bröstcancersjukdom i sig och genomgångna behandlingar spelar roll för grundläggande uppkomstmekanismer för underlivsbesvär är också ofullständigt studerat.

Syfte/frågeställning/hypotes

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga förekomsten av urogenitala besvär och därmed relaterad påverkan på sexualitet, välbefinnande och livskvalitet hos bröstcancerpatienter (med eller utan adjuvant behandling och med olika typer av adjuvant behandling) i jämförelse med åldersmatchade kontroller. Vi vill med denna studie också klarlägga hur dessa besvär relaterar till morfologiska faktorer, hormonella faktorer och tillväxtfaktorer i vaginalslemhinnan och livmoderslemhinnan.

Resultaten från denna studie avses kunna ligga till grund för vidare interventionsstudier om urogenitala besvär kan bekräftas vara ett frekvent och betydande problem för denna patientgrupp

Vetenskapliga frågeställningar:

Förekomst av underlivsbesvär hos kvinnor med genomgången primär bröstcancerbehandling och association till morfologiska faktorer, hormonella faktorer och tillväxtfaktorer i slemhinna i livmoder och slida.

Förekomst av underlivsbesvär hos kvinnor med genomgången primär bröstcancer och eventuell association till psykosociala faktorer inklusive livskvalitet

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Studien är av tvärsnittsdesign.
Bröstcancerpatienter från Örebro respektive Uppsala län identifieras via Regionalt Onkologiskt Centrums kvalitetsregister. Klinisk recidivfrihet säkerställs genom ghenomgång av patientjournalerna. Åldersmatchade(år, månad) kontroller (1 kontroll + 2 reserver/patient)rekryteras via befolkningsregistret.

Inklusionskriterier patienter:
1) Patientens eget samtycke till deltagande
2) 50 – 70 (80) år
3) Östrogenreceptorpositiv bröstcancer (immunhistokemi (IHC) >10% positiva celler)
4)Kliniskt recidivfri

Exklusionskriterier patienter:
1) Pågående primär bröstcancerbehandling (cellgiftsbehandling eller strålbehandling)
2) Annan pågående allvarlig sjukdom som kan påverka studieresultatet (annan cancer, svår hjärtsjukdom).
3) Ej svenskspråkig

Exklusionskriterier kontroller:
1) Annan pågående allvarlig sjukdom som kan påverka studieresultatet (annan cancer, svår hjärtsjukdom).
2) Bröstcancer, tidigare eller pågående
3) Ej svenskspråkig

Storleksberäkning:
Storleksberäkningen utgår ifrån att 17 – 30 % av postmenopausala kvinnor har urogenitala besvär i form av torra slemhinnor, smärta vid samlag och/eller urinvägsbesvär. Om vi antar att våra kontroller har besvär i 17 % av fallen så innebär en studiestorlek om totalt 200 individer (100 patienter och 100 kontroller) att studien med 80% power, givet ett alfa-värde om 0,05, kan påvisa en fördubblad risk för urogenitala besvär hos bröstcancer patienter i allmänhet vilket är av klinisk relevans. För de immunohistokemiska och molekylärbiogiska delarna av studien är storleken på studien (även vid subgruppsanalyser) väl tillfyllest.
Vi hoppas kunna kalla 200 patienter enligt de inklusionskriterier som angivits för studien. Av dessa räknar vi med att 50 % hörsammar kallelsen och kommer till undersökning. Andelen friska kontroller som kommer till undersökning förväntas vara lägre varför varje patient har tre åldersmatchade kontroller (varav två reserver). Vi förväntar oss en studiegrupp på 100 patienter och 100 kontroller.

Redovisning av interventionen

ej relevant, är inte en interventionsstudie

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Datainsamlingen kommer omfatta följande områden:
Reproduktiv historia
Förutom allmän sjukhistoria registreras pågående användning av adjuvant behandling för patientens bröstcancer, duration av denna behandling samt eventuell tidigare behandling, pågående lokal hormonell behandling, annan förskriven behandling för urogenitala besvär, övrig läkemedelsbehandling samt av patienten eventuellt använd alternativ behandling för klimakterie- eller underlivsbesvär. Vidare registreras reproduktiv historia och tidigare användning av hormonella preventivmedel och östrogenbehandlingar

Urogenitala besvär
Samtliga patienter kommer att få fylla i ett antal tidigare validerade formulär frågeformulär för bestämning av förekomst av urogenitala besvär (Endocrine Subscale som använts i flera bröstcancerstudier samt formulär för livskvalitet vid urinläckage i en validerad svensk version av ett internationellt standardformulär vid urinläckage, dessa bifogas) De frågor som rör patientens sexualitet är hämtade från undersökningen ”Sex i Sverige” (bifogas).

Livskvalitet, personlighet och depressiva symptom:
EQ-5D (www.euroqol.org), Swedish Universities Scales of Personality ( ref Acta Psychiatr Scand 200;102:217-25). och Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale – self-rated version,MADRS-S (ref J Affect Disord. 2001;64:203-16).

Antropometriska variabler
Vikt, längd, midjemått höftmått. Kroppssammansättning mäts med bioelektrisk impedans analys, BIA 101F.

Vaginalt ultraljud
Uterus och ovarialvolym bestäms med tre mått vardera. Antal folliklar registreras i vardera ovarium. Endometrietjocklek mäts med ultraljud. Förekomst av polyper i uterus utesluts med hydrosonografi (infusion av koksalt lösning under ultraljudsundersökningen) om endometrietjockleken överstiger 10 mm. Förekomst av myom registreras och storlek på eventuella myom mäts med tre mått.

Gynekologisk undersökning
Graden av vaginal atrofi bedöms klinisk vid inspektion och graderas som ingen, mild, måttlig eller svår.
Prov för vaginalcytologi tas för bestämning av vaginalslemhinnans mognadsgrad genom beräkning av mognadsindex.
pH i vaginalslemhinnan bestäms med pH sticka.
Vaginalbiopsi tas med hudstansbiopsi i sidofornix i vaginas övre 2 tredjedelar.
Prov för endometriebiopsi tas med pipellcurette.
Biposierna analyseras avseende tillväxtfaktorer som TNFa, HB-EGF, EGF, VEGF, hormonreceptorer som ER-a, ER-b, PRA, PRB, och androgenreceptorn, proliferationsmarkörer som Ki-67, PCNA och apoptosmarkörer som bcl2.

Blodprovsanalyser:
Östradiol analyseras med metod känslig för extremt låga nivåer, i övrigt analyseras hormonanalyser som FSH, LH, testosteron, SHBG, TSH, T3 T4 samt genetiska analyser för läkemedelsfarmakokonetik, hormonreceptorfunktion.

Studiens genomförande

Inbjudan till studien sker via brev. De deltagare som accepterar kallas till ett undersökning vid ett tillfälle. Hälften av patienterna/kontrollerna kommer undersökas vid Kvinnokliniken Universitetssjukhuset, Örebro och hälften vid Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Informerat samtycke inhämtas skriftligt i samband med att patienten/kontrollpersonen kommer till det bokade undersökningstillfället. Samtliga deltagare kommer att undersökas av någon av i studien ingående medarbetare. Samtliga ingående deltagare tilldelas en unik kod i samband med inklusionen i studien. Patientidentifieringslistor kommer förvaras förvaras inlåst. Patientdata registreras i individuell case record form (CRF) som är märkt med patientkod och förvaras inlåst. För patienter förs även patientjournal. Data behandlas konfidentiellt och alla data kommer presenteras på gruppnivå.
Vävnadsprover kommer att förvaras i biobank, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset. Samtliga prov märks med den unika patientkoden och prover kommer inet lämnas ut för andra ändamål än den aktuella studien.

---

Forskningsetiska överväganden

Frågorna är av intim karaktär som kan uppfattas som integritetskränkande. För många kvinnor är underlivsbesvär något man drar sig för att söka för, och det kan särskilt gälla patienter med cancersjukdom. Det kan därför även ses som en fördel att få möjlighet att diskutera eventuella besvär med specialist på området.

Vissa av de prover som tas kan vara övergående smärtsamma. Procedurerna används dock i klinisk rutin och är etablerade och välfungerande.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2008-04-02

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2008/076

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1. Cancer incidence in Sweden 2006 www.socislastyrelsen.se citerad 080227

2. Early Breast Cancer Trialists´Collaborative Group (EBTCG) Effects of chemotherapy and hormonal therapy for early breast cancer recurrence and 15- year survival: an overview of randomised trials. Lancet 2005;365:1687-1717.

3. The Breast International group (BIG) 1-98 Collaborative Group. A Comparison of Letrozole and Tamoxifen in Postmenopausal Women with Early Breast Cancer. New Engl J med 2005;353:2747-57.

4. The ATAC Trialist Group Effects of anastrozole and tamoxifen as adjuvant treatment for early breast cancer: 100-month analysis of the ATAC trial. Lancet Oncology 2008;9:45-53.

5. Baum M, Buzdar A, Cuzick J, et al. Anastrozole alone or in combination with tamoxifen versus tamoxifen alone for adjuvant treatment of postmenopausal women with early-stage breast cancer: results of the ATAC (Arimidex, Tamoxifen Alone or in Combination) trial efficacy and safety update analyses. Cancer 2003;98(9):1802-10.

6. . Coombes RC, Hall E, Gibson LJ, et al. A randomized trial of exemestane after two to three years of tamoxifen therapy in postmenopausal women with primary breast cancer. N Engl J Med 2004;350(11):1081-92.

7. Goss PE, Ingle JN, Martino S, et al. A randomized trial of letrozole in postmenopausal women after five years of tamoxifen therapy for early-stage breast cancer. N Engl J Med 2003;349(19):1793-802.

8. Holmberg SB. [Anti-hormone breast cancer treatment. Convincing trials do exist--we have to take up a stand now!]. Lakartidningen 2005;102(41):2920-1.

9. Holmberg L, Andersson H HABITS( hormonal replacement therapy after breast cancer – is it safe? A randomized controlled trial stopped. Lancet 2004;363:453-5.

10. Suckling J, Lethaby A, Kennedy R. Local oestrogen for vaginal atrophy in postmenopausal women. Cochrane Database Syst Rev 2006(4):CD001500.

11. Kendall A, Dowsett M, Folkerd E, Smith I. Caution: Vaginal estradiol appears to be contraindicated in postmenopausal women on adjuvant aromatase inhibitors. Ann Oncol 2006;17(4):584-7.

C Bilagor

Bilagor

sexualitet.pdf

Frågeformulär sexualitet i Sverige
Filstorlek: 60 kB

Frågeformulär angående urinläckage till ansökan.doc

Frågeformulär livskvalitet vid urininkontinens
Filstorlek: 50 kB

Endocrine subscale FACT-Bsvensk version_0806251.doc

Frågeformulär Endocrine Subscale, svensk version
Filstorlek: 70 kB

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

1 524 000

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Lönemedel inklusive sociala avgifter för medarbetarna Juliane Schlenstedt 3 månader, 100 %, och Kristiina Kask 2 månader 100 %, samt för forskningssköterska i Örebro 6 mån a 25% samt forskningssköterska i Uppsala a 25 %

Medicinsk service

Analyskostnader för mätning av östrogen ( östradiol och östriol) i blodprov. Hos denna kategori ( kvinnor i postmenopausal ålder) kan rutinanalysmetoder inte användas utan mätning måste göras med metoder som kan analysera mycket små mängder östradiol. Analys med adekvat metod (gaskromatografi/tandemmassspektrometri (GC/MS/MS) utförs av Per Lönning, Dept Oncology, Haukelands sjukhus, Bergen, Norge, kostnad ca 200 kr per prov
För 400 prover ( en analys av östradiol per pat och kontroll samt en analys av östriol per pat och kontroll) ger det en totalkostnad mostvarande ca 80000

Utrustning

provtagningsutrustning för vaginal- och endometriebiopsier:
Pipelle ( endometriebiopsi) 12000
vaginalstans 8000
material för provtagning ( rör, medier mm) 8000

Övrigt

tryckkostnader, porto 20000
kostnad för uttag ur befolkningsregistret 6000

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Projektet är patientnära. Frågeställningen rör kartläggning av en klinisk problematik hos idag aktuella patienter. Den information som fås genom de frågeformulär patienter och kontroller besvarar bedöms kunna ge kunskap inom området som kan ge möjligheter till fördjupad förståelse och förbättrat omhändertagande i vården i dagens vårdsituation. Den kunskap som förväntas från analys av hormonella analyser, samt analyser av morfologi, tillväxtfaktorer, proliferationsfaktorer mm kommer ligga till grund för kommande interventionsstudier som inom en nära framtid kan komma att erbjuda förbättrade behandlingsmöjligheter. För den aktuella gruppen av patienter saknas det idag effektiva behandlingsalternativ som samtidigt är okontroversiella i förhållande till de nu dominerande hormonella adjuvanta behandlingsregimerna för bröstcancersjukdomen.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Projektet har stor klinisk relevans. Bröstcancerpatienter som lever efter genomgången primär bröstcancerbehandling är idag en stor grupp. Från populationsstudier är känt att underlivsbesvär är vanligt hos kvinnor i denna åldersgrupp. Möjligen är dessa besvär ännu vanligare hos bröstcancerpatienter pga de behandlingar som används som adjuvant behandling efter primär bröstcancer behandling. Underlivsbesvär rör dock intima frågor där det kan finnas ett motstånd från såväl patienter som vårdpersonal att ta upp frågan, särskilt vid samtidig cancersjukdom där cancersjukdomen står i fokus. En bättre förståelse av denna problematik hos bröstcancerpatienter ger möjlighet till ett förbättrat kliniskt omhändertagande.
Möjligheten till utvecklande av behandlingsalternativ som inte interfererar med bröstcancerbehandlingen, genom en djupare kunskap om de faktorer som styr utvecklingen av slemhinnorna i urogenitalsfären, har en betydande klinisk betydelse.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan kvinnoklinikerna i Örebro och Uppsala och med meverkan från onkologklinikerna vid samma sjukhus. Projektet är designat gemensamt och lika stor del av datainsamlingen kommer att ske vid resp klinik. Kring patientgruppen finns idag ett välfungerande regionalt samarbete avseende behandling av cancersjukdomen via bla ROC. Resultaten från den aktuella studien kommer bidra till den regionala samverkan avseende även denna del av vården av denna patientgrupp. Inom forskargruppen kommer en gemensam kunskap byggas upp som kommer ligga till grund för fortsatt forskning inom området. Den regionala samverkan är en förutsättning för att kunna rekrytera ett tillräckligt patientunderlag under rimlig tidsperiod

Publicering

Studien/studierna avses att publiceras i internationell refereegranskad medicinsk tidskrift

---