En motvikt till pornografi – skolans och ungdomsmottagningens viktiga roll att främja sexuell hälsa och jämställdhet mellan könen.
Diarienummer : RFR-30181
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Margareta Larsson, 2008-09-23
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Universitetslektor
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2010-04-28
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Margareta Larsson
Lärare, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

För projekt som beviljats medel av RFR

En motvikt till pornografi – skolans och ungdomsmottagningens viktiga roll att främja sexuell hälsa och jämställdhet mellan könen.RFR-12712. Beviljade medel 220 000.

Sammanfattning

Det övergripande syftet med detta projekt är att skapa en motvikt till pornografi och sexualiserade budskap i media genom ett utbildningsprogram för skolor och ungdomsmottagningar.
Projektet består av tre studier. Syftet med studie I var att utvidga och fördjupa en teoretisk modell om ungdomars tankar och reflektioner om pornografikonsumtion och dess påverkan på sexualvanor; ”Att leva med den rådande sexuella normen”. Fokusgruppintervjuer med gymnasieungdomar och personal på ungdomsmottagningar kommer att undersöka om modellen kan passa i olika sammanhang.
I studie II, en tvärsnittsstudie bland ett slumpmässigt urval av gymnasieungdomar, är huvudsyftet att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan hög- och lågkonsumenter av pornografi beträffande livskvalité och upplevd hälsa samt inställning till jämställdhet mellan könen. Vidare vill vi undersöka om det finns något samband mellan graden av pornografikonsumtion och livskvalité, självskattad hälsa samt inställning till jämlikhet mellan könen.
Studie III är en interventionsstudie med syftet att skapa och utvärdera ett utbildningsprogram riktat till skolsköterskor, personal på ungdomsmottagningar och lärare, för att öka deras kunskaper och beredskap att undervisa och vara rådgivare till ungdomar om ungdomssexualitet, pornografi och sexualiserad media och även om frågor som rör sexuell hälsa och jämställdhet mellan könen.

---

Medarbetare/Medsökande

Elisabet Häggström-Nordin
Lärare, Mälardalens högskola

Länstillhörighet:

Västmanland

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

ja

Arbetsenhet:

Mälardalens högskola

Tanja Tydén
Lärare, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

ja

Patientrekrytering:

nej

Arbetsenhet:

Akademiska sjukhuset samt Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Kaj Wedenberg
Läkare, Kvinnokliniken, Mälarsjukhuset i Eskilstuna

Länstillhörighet:

Södermanland

Projektledning:

nej

Patientrekrytering:

ja

Arbetsenhet:

Mälarsjukhuset Eskilstuna

Utbildning

doktorandutbildning

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2007-01-01

Beräknat projektslut

2010-12-31

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Sexualitet och genus är inte bara biologiskt betingade utan konstrueras också i ett socialt sammanhang i mötet med det omgivande samhället, andra individer, texter och bilder. I det moderna informationssamhället har ungdomar obegränsad tillgång till pornografi och det diskuteras om pornografi påverkar ungdomars sexualvanor och attityder till sexualitet. Pornografins bild- och textspråk sprider sig i samhällets olika mediakanaler en så kallad "spill-over-effekt" eller sexualisering, det vill säga att pornografin glider in i populärkulturen och blir en alltmer integrerad del av innehållet i bland annat modetidningar, reklam och musikvideos. Internet bidrar till att det inte finns några tydliga gränser avseende tid, rum eller tillgänglighet. En normalisering vidtar och blir en integrerad del av ungas vardag.
Folkhälsoinstitutet har genomfört kunskapsöversikter beträffande ungdomar och sexualitet för att följa utvecklingen över tid. Studier visar att svenska ungdomar på många plan är jämlika men också att traditionella könsroller bibehålls och att de har motstridiga attityder till pornografi. Flera studier har undersökt pornografi och sexualvanor hos ungdomar och funnit samband mellan pornografikonsumtion och sexuella aktiviteter som oral- och analsex. Få hade använt kondom i samband med anal- och oralsex vilket ökar risken för spridning av könssjukdomar. I en undersökning bland 718 gymnasieelever fann vi att fler pojkar (98%) än flickor (72%) hade tittat på pornografi och en tredjedel av pojkarna tittade på pornografi minst en gång i veckan. Den gruppen hade också mer erfarenhet av analt samlag, gruppsex och ”kompissex”. Endast 2% av flickorna tittade på pornografi varje vecka. I en kvalitativ studie undersöktes hur ungdomar tänker och resonerar om pornografi och sexualvanor. Studien resulterade i en preliminär teoretisk modell med kärnkategorin “Att leva med den rådande sexuella normen” som beskriver hur pornografi skapar sexuella förväntningar och krav, motsägelsefulla känslor samt skildrar en sexualitet skild från intimitet och närhet med traditionella könsroller. Sexualundervisning är obligatorisk i svenska skolor men varierar i kvantitet och kvalitet och ämnet finns inte längre med i lärarundervisningen. Skolhälsovården har en lång tradition med skolsköterskor som huvudsakliga vårdgivare. Det finns för närvarande ca 200 ungdomsmottagningar (UM) i Sverige där tonåringar kan få vård och stöd i frågor som rör reproduktiv hälsa. Trots detta har aborter och klamydiainfektioner bland tonåringar ökat sen 1995. Med ett allt längre tidsintervall mellan första samlag (median 16 år) och födelsen av det första barnet (median 29 år) utgör den ökande klamydiaförekomsten ett hot mot fruktsamheten. Ungdomar ser skolan och UM som en betydelsefull källa till kunskap och vägledning om sexualitet. Lärare, skolsköterskor och personal vid UM har en viktig uppgift att utgöra en motvikt till pornografi och sexualiserade mediabudskap.

Syfte/frågeställning/hypotes

Studie 1. Syfte: Att utveckla och fördjupa den preliminära teoretiska modellen “Att leva med den rådande sexuella normen”.
Studie 2. Syfte: att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan hög- och lågkonsumenter av pornografi beträffande livskvalité och upplevd hälsa samt inställning till jämställdhet mellan könen. Vidare vill vi undersöka om det finns något samband mellan graden av pornografikonsumtion och livskvalité, självskattad hälsa samt inställning till jämlikhet mellan könen.
Studie 3. Syfte: Att utarbeta och utvärdera ett utbildningsprogram för lärare, skolhälsovårdspersonal samt personal vid UM.

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Studie 1.En kvalitativ stude med fokusgruppintervjuer med tonåringar och personal från skolor och UM.
Population/urval: Sex intervjuer, tre med unga män och tre med kvinnor har genomförts under 2007, data är analyserade och en artikel är färdig att skickas till vetenskaplig tidskrift. Intervjuer med skolsköterskor och personal vid UM pågår.
Studie 2. En enkätundersökning i ett slumpmässigt urval av gymnasieklasser med elever 16-18 år i olika städer. Vi vill undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor samt mellan hög- och lågkonsumenter av pornografi beträffande livskvalité och upplevd hälsa samt inställning till jämställdhet mellan könen. Vidare vill vi undersöka om det finns något samband mellan graden av pornografikonsumtion och livskvalité, självskattad hälsa samt inställning till jämlikhet mellan könen.
Studie 3. En interventionsstudie med cross-over design. Ett strategiskt urval av personal vid skolor och ungdomsmottagingar inbjuds att delta och lottas slumpmässigt till en av två grupper A eller B. Båda grupperna får svara på frågeformulär före, under och efter interventionen.
Interventionen består av ett utbildningsprogram baserat på teoretiska modeller och på aktuell forskning om ungdomar, sexuell hälsa, sexualvanor kopplat till pornografikonsumtion samt attityder till jämställdhet mellan könen. Först får samtliga deltagare svara på ett frågeformulär därefter genomförs programmet i grupp A. Ytterligare ett frågeformulär besvaras varefter grupp B får del av interventionen och slutligen får samtliga deltagare svara på ett sista frågeformulär.
Instrument: Frågeformulär om deltagarnas kunskap, attityder, handlingsberedskap och erfarenheter av att undervisa och samtala med ungdomar om frågor som rör sexualitet, pornografi och jämställdhet mellan könen.

Redovisning av interventionen

En interventionsstudie med cross-over design. Ett strategiskt urval av personal vid skolor och ungdomsmottagingar inbjuds att delta och lottas slumpmässigt till en av två grupper A eller B. Båda grupperna får svara på frågeformulär före, under och efter interventionen.
Interventionen består av ett utbildningsprogram baserat på teoretiska modeller och på aktuell forskning om ungdomar, sexuell hälsa, sexualvanor kopplat till pornografikonsumtion samt attityder till jämställdhet mellan könen. Först får samtliga deltagare svara på ett frågeformulär därefter genomförs programmet i grupp A. Ytterligare ett frågeformulär besvaras varefter grupp B får del av interventionen och slutligen får samtliga deltagare svara på ett sista frågeformulär.
Instrument: Frågeformulär om deltagarnas kunskap, attityder, handlingsberedskap och erfarenheter av att undervisa och samtala med ungdomar om frågor som rör sexualitet, pornografi och jämställdhet mellan könen.

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Studie 1. Intervjuerna spelas in på band och skrivs ut ordagrant.
Instrument: En intervjuguide med öppna frågor utifrån den preliminära modellen kommer att användas. Personalen kommer också att diskutera hur man kan samtala om pornografi med ungdomar.
Analys kommer att ske med grounded theory som ger möjlighet att få ett "insider" perspektiv på informanternas synpunkter. Det möjliggör också att undersöka social interaktion mellan individer och mellan individer och samhälle. För att stärka validiteten kommer två medarbetare att analysera data oberoende av varandra varefter de preliminära fynden diskuteras tills man uppnår konsensus.
Studie 2. Alla deltagare får skriftlig och muntlig information om studien. Instrument och analys: Ett frågeformulär konstrueras med ledning av tidigare undersökningar och fynden från delstudie 1. Instrument som mäter livskvalite, upplevd hälsa samt attityder till jämställdhet mellan könen kommer att ingå. Data matas in och analyseras i SPSS. Deskriptiv och jämförande statistik kommer att användas och skillnader mellan grupper testas med t-test, Chi-två test och Mann-Whitneys test. Samband mellan variabler analyseras med korrelationsanlyser samt med regressionsmodeller.
Studie 3. Alla deltagare får skriftlig och muntlig information om studien.
Instrument: Frågeformulären innehåller flervalsfrågor samt några öppna frågor. De variabler som kommer att mätas är kunskap, attityder, handlingsberedskap samt huruvida deltagarna har genomfört undervisningsaktiviteter eller samtalat med ungdomar om sexualvanor, pornografi och jämställdhetsfrågor. Data kommer att mats in i SPSS och skillnader över tid beträffande kunskap, attityder, handlingsberedskap och genomförda aktiviteter kommer att analyseras med Mc Nemars test och Wilcoxons test för att utvärdera effekten av interventionen.

Studiens genomförande

Den pågående studien 1b genomförs med personal som rekryteras från skolor och ungdomsmottagningar i Södermanland och i Västmanland via kontaktpersoner och rektorer. För delstudie 2 kommer rektorerna i ett antal gymnasieskolor i de tre deltagande länen att kontaktas. De skolor som önskar delta får information om studien och tid och plats avtalas då doktoranden besöker klasserna, informerar om studien och delar ut enkäter till eleverna som besvarar dem i klassrummet.
För delstudie 3 kommer samtliga medarbetare att i samverkan utforma utbildningsprogrammet. Därefter inbjuds skolpersonal och personal vid ungdomsmottagningar att delta. De som anmäler sig lottas till en av två grupper, se metodavsnittet. Utbildningen genomförs dels som en utbildningsdag på en konferensanläggning i regionen dels med webbaserade uppgifter och återkoppling.

---

Forskningsetiska överväganden

Frågor om sexualitet och pornografi är intima och känsliga och det är viktigt att skapa en tillåtande atmosfär och ett öppet klimat i intervjusituationen. Deltagandet är frivilligt. Forskargruppen har stor erfarenhet av att genomföra intervju-och enkätundersökningar. Rådgivande yttrande har godkänt intervjuerna och för de fortsatta studierna kommer tillstånd att inhämtas från Regional etikprövningsnämnden i Uppsala. Vi har tidigare sökt och fått etiskt godkännande för liknande studier.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

etisk prövning behövs ej - se föregående ansökan

Godkännande från etikprövningsnämnd krävs efter beslut för utbetalning av medel

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

Simon W, Gagnon JH. Sexual scripts: permanence and change. Arch Sex Behav 1986; 15:97-120.
Naidoo J, Wills J. Health promotion, Foundations for practice. Second edition. Baillère Tindall. Harcourt. Edinburgh. 2000.
Thornburgh D, Lin H S. (eds). Youth, pornography, and the Internet. Washington, D.C. National Academy Press. 2002. www.nap.edu
Månsson S-A, Söderlind P. Sexindustrin på nätet: aktörer, innehåll, relationer och ekonomiska flöden. Växjö. Égalité. 2004. ISBN 91-973364-8-3.
Forsberg M. Ungdomar och sexualitet – En forskningsöversikt år 2005. Statens Folkhälsoinstitut 2006:18. ISBN 91-7257-446-1. Retrieved from www.fhi.se 27-05-2006.
Zillman D. Influence of unrestrained access to erotica on adolescents and young adults´ dispositions toward sexuality. J Adolesc Health 2000; 27:41-44.
Hammarén N, Johansson T. Könsordning eller könsoordning? Ungdomens sexuella landskap. Centrum för kulturstudier/Forum för samtidskultur. Rapport nr 2. Grafikerna Livréna, Kungälv, 2002.
Berg L. Lagom är bäst, unga kvinnors berättelser om heterosexuell samvaro och pornografi. Licentiatavhandling i feministisk sociologi, Uppsala Universitet, 1999.
Rogala C, Tydén T. Does pornography influence young women’s sexual behaviour? Women’s Health Issues 2003; 13: 39-43.
Tydén T, Rogala C. Sexual behaviour among young men in Sweden and the impact of pornography. Int J STD & AIDS 2004; 15:D1187/1-5.
Häggström-Nordin E, Hanson U, Tydén T. Association between pornography consumption and sexual practices among adolescents in Sweden. Int J of STD & AIDS. 2005; 16:102-107.
Häggström-Nordin E, Hanson U, Sandberg J, Tydén T. “It’s everywhere!” Young Swedish people’s thoughts and reflections about pornography. Scand J Caring Sci 20(4):386-93.
Larsson M, Tydén T, Hanson U, Häggström-Nordin E. ”Preventivt arbete behövs för att främja ungdomars hälsa”. Läkartidningen 2007; 26-27:1992-1995.

C Bilagor

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

1 349 880

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Om medel beviljas kommer de uteslutande att utnyttjas till lönemedel för en doktorand eftersom det är svårt att få en doktorand antagen utan att ha täckning för lönekostnader.

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Ytterst syftar projektet att stärka skolors och ungdomsmottagningars roll i det primärpreventiva arbetet för att främja sexuell och reproduktiv hälsa bland ungdomar. Ungdomar kommer själva att delta i två av delprojekten och projektet blir däför väl förankrat i deras verklighet. En förbättrad sexuell och reproduktiv hälsa förebygger och förhindrar problem som abort, sexuellt överförda infektioner samt infertilitet.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Den sexuella hälsan bland ungdomar uppvisar en oroväckande tendens med en ökning av tonårsaborter och chlamydiainfektioner. Regeringen har gett uppdrag till Socialstyrelsen att kartlägga sexuell hälsa i landet samt till en utredare att föreslå en handlingplan för oönskade graviditer. Dessa uppdrag behöver faktaunderlag för sina rekommendationer Det är därför angeläget att bedriva intensifierad forskning omkring interventioner som kan förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Tre av regionens län kommer att vara inblandade i projektet och deltagarna till interventionen kommer att rekryteras från hela regionen.

Publicering

Projektet avser ett doktarandarbete och kommer att resultera i fyra vetenskapliga artiklar som sänds in till relevanta tidskrifter såsom Journal of Adolescent Health, Scandinavian Journal of Public Health, European Journal of Contraception and Reproductive Health Care.

---

F Vetenskaplig redovisning - gäller endast för fortsättningsansökningar

Rapporteringsläge

Lägesrapport

Rapporteringsdatum

2008-09-25

Publikationer

“Hercules and Barbie” An unequal sexuality! Young peoples´ thoughts and reflections about pornography and sexualised media unequal sexuality. I manuskript, ska skickas till tidskrift under oktober månad 2008.

Vetenskaplig progress och studiens genomförande

Delstudie Ia, fokusgrupper med unga kvinnor och män är genomförd, en vetenskaplig artikel är nu i manuskript och ska skickas till vetenskaplig tidskrift.
Delstudie Ib, fokusgrupper med vuxna som arbetar med ungdomar, är påbörjad och beräknas slutföras under hösten 2008. Artikelskrivande höst 2008 och vår 2009.
Delstudie II planeras påböjas under våren 2009 och pågå under 2009.
Delstudie III planeras genomföras under 2010.

Resultat

Delstudie Ia: Fokusgruppdiskussioner med ung kvinnor och män. Studiens syfte var att beskriva hur unga kvinnor och män resonerade om pornografikonsumtion och dess eventuella påverkan på sexualvanor. Sex fokusgruppsdiskussioner genomfördes, tre med unga kvinnor (n=17) och tre med unga män (n=18). Öppna frågor om pornografi, sexualvanor, sexuella tekniker, känslor och genusaspekter diskuterades. Diskussionerna bandades och skrevs ut ordagrant. Materialet analyserades med hjälp av Grounded Theory. Resultatet utgjordes av kärnkategorin: ”En ojämställd sexualitet” som indikerar att ungdomarna upplevde att pornografi och sexualiserad media åskådliggör en dominant mansroll och en underordnad kvinnoroll. Båda könen upplevde att pornografi och sexualiserad media skapade krav utifrån en förvrängd verklighet, ”Fiction”. Vidare framkom ambivalens, då pornografi kunde skapa ångest och rädsla, men även fördelar då pornografi kunde inspirera till nya ideér och sexualtekniker. Unga män upplevde att pornografi och sex i media fanns överallt. De unga kvinnorna upplevde att media framförde sexuella budskap angående utseende och sexuella tekniker. Resultatet beskriver hur unga kvinnor och unga män resonerar om pornografikonsumtion och dess påverkan på sexualvanor.

Ekonomisk redovisning

Medlen rekvirerades i juni 2008. Hittills har ca 4 000 kronor använts som arvode till en manlig intervjuare, 20 000 kronor har utbetalats som timersättning till den blivande doktoranden som arbetat en dag per vecka med projektet, 560 kronor har använts till biobiljetter till informanterna. Resor för handledning och fortsatt planering har täckts av andra medel. Kvarvarande medel kommer att användas till lönemedel. Önskemålet inför 2009 är att doktoranden kan registreras och därmed kan arbeta minst halvtid med projektet.

Populärvetenskaplig sammanfattning av resultat

Studiens syfte var att beskriva hur unga kvinnor och män resonerade om pornografikonsumtion och dess eventuella påverkan på sexualvanor. Sex gruppdiskussioner genomfördes, tre grupper med unga kvinnor och tre grupper med unga män, sammanlagt 35 ungdomar. Frågor om pornografi, sexualvanor, sexualtekniker, känslor och genusaspekter diskuterades i grupperna.
Kategorin ”En ojämställd sexualitet” belyser hur ungdomarna upplevde att pornografi och sexualiserad media skapade olika villkor för män och kvinnor, med en dominant mansroll och en underordnad kvinnoroll.De unga männen liknade detta vid bilder av män och kvinnor som "Herkules och Barbie".De unga kvinnorna beskrev bilder av män och kvinnor som "porrstjärnestereotyper" - ett ideal omöjligt att uppnå. Båda könen upplevde att pornografi och sexualiserad media skapade krav utifrån en förvrängd verklighet, ”Fiction”. Vidare framkom ambivalens, då pornografi kunde skapa ångest och rädsla, men även kunde inspirera till nya ideér och sexualtekniker. De unga männen upplevde att pornografi och sex i media fanns överallt. De unga kvinnorna betonade att media framförde sexuella budskap angående utseende och sexuella tekniker, vilket de upplevde som pressande.

Planerad spridning och implementering

Resultaten kommer att presenteras på relevanta konferenser, exempelvis de årliga konferenserna för ungdomsmottagningspersonal och andra tematiska konferenser.
Guidelines för sex och samlevnadsundervisning i skolor och för rådgivning på ungdomsmottagningar ska skrivas. Dessa guidelines kan bli betydelsefulla i samband med utveckling av läroplaner för blivande lärare och för utbilning av personal inom hälso- och sjukvården.