Sekundärpreventiva åtgärder vid osteoporos. En jämförande studie av konventionell behandling mot multidisciplinärt hälsopedagogiskt bemötande.(2008)
Diarienummer : RFR-29251
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Helene Hjalmarson, 2008-09-21
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Doktorand
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Folkhälsovetenskap vid Karlstad Unviersitet/Sjukgymnastgruppen primärvården Karlstad
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-06-01
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Helene Hjalmarson
Sjukgymnast, Folkhälsovetenskap vid Karlstad Unviersitet/Sjukgymnastgruppen primärvården Karlstad

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

För projekt som beviljats medel av RFR

Sekundärpreventiva åtgärder vid osteoporos. En jämförande studie av konventionell behandling mot multidisciplinärt hälsopedagogiskt bemötande.

Sammanfattning

Bakgrund.Frakturer till följd av fallolyckor hos äldre är ett folkhälsoproblem. Benskörhet är ett tillstånd med förändrad benarkitektur och nedsatt benmassa vilket ökar risken för fraktur. I Sverige inträffar ca 70 000 frakturer/år med lågenergivåld vilket utgör samhällskostnader på 3,5 miljarder. Flertalet av dessa frakturer kan förebyggas vilket skulle generera minskade samhällskostnader samt minskat lidande för de drabbade. Handledsfrakturer är den fraktur som uppkommer vid 60-70 år, medan höftfrakturerna uppkommer efter 80 år. Individer med handledsfraktur och låg bentäthet är därför en lämplig grupp för sekundärpreventiva åtgärder. Kunskapen om hur frakturer kan förebyggas är väl etablerad, däremot saknas kunskap om hur beteendeförändringar vid fraktur och/eller osteoporos. I vilken mån kan systematiska förebyggande insatser främja beteendeförändring och därmed minska riskerna för fallolyckor och frakturer? Tidigare studier har visat att hälsopedagogiska insatser vid osteoporos ger ökad kunskap, ökad fysisk aktivitet, ökat kalciumintag samt viss ökad tillit till sin förmåga(3-6). Dessa studier hade dock endast 3-6 månaders uppföljningstid vilket anses som kort tid för att följa beteendeförändring. Syftet med denna studie är att jämföra ett multidisciplinärt hälsopedagogiskt program och omhändertagande med ett konventionellt omhändertagande av personer med osteoporos /osteopeni med underarmsfraktur avseende effekten på hälso/riskbeteende. Med hälso/riskbeteende menas här fysisk aktivitet, kalciumintag, D-vitamin intag, rökning, säkerhetesbeteende, fallrädsla, farmakologisk följsamhet.
Den primära hypotesen är att en vårdkedja med förstärkta hälsopedagogiska insatser påverkar patienters hälso/riskbeteende.
En sekundär hypotes är att ett hälsopedagogisk program för omhändertaghande av osteoporospatienter är kostnadseffektiv jämfört med konventionell vårdkedja.
Ett delmål är att kartlägga om dessa patienter efter remittering till primärvården får uppföljning, vilken uppföljning och eventuell behandling patienterna får .
Metod: Prospektivt följa samtliga patienter med underarmsfrakturer vid Centralsjukhuset i Karlstad och Universitetssjukhuset i Örebro, som utreds för benskörhet, och därefter ordineras behandling enligt gällande rekommendationer för osteopeni och osteoporos under två år.
Klinisk relevansVanlig patientgrupp, där evidens saknas kring optimal vårdkedja och omhändertagande avseende följsamhet av gällande rekommendationer.

---

Medarbetare/Medsökande

Lars Hagberg
Annan tjänstetitel, Vårdvetenskapligt forskningscentrum

Länstillhörighet:

Örebro läns landsting(T)

Projektledning:

handleder den hälsoekonomiska utvärderingen och handhavandet av accelerometern, medförfattare

Patientrekrytering:

Av patienter från osteoporosenheten, örebro

Arbetsenhet:

Vårdvetenskapligt Forskningscentrum, Örebro

Bosse Arvidsson
Sjuksköterska, Örebro läns landsting Osteoporos mottagningen

Länstillhörighet:

T ; Örebro läns landsting

Projektledning:

Ingår i projektgruppen, uppbyggnad och bearbetning av data,kommer att vara medförfattare

Patientrekrytering:

rekrytering av patienter, genomförande av osteoporosmätning i Örebro län

Arbetsenhet:

Medicnkliniken, osteoporosmottagningen, Universitetssjukhuset, örebro

Handledare

Margareta Möller
Verksamhetschef, Vårdvetenskapligt forskningscentrum, Örebro läns landsting

Utbildning

doktorandutbildning

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2007-09-01

Beräknat projektslut

2011-12-30

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Benskörhet är ofta klassad som den tysta folksjukdomen då symtom före fraktur inte förekommer. Klinisk praxis innebär därför ännu att de flesta individer får diagnosen i samband med erfarenheten av fraktur. Risken att drabbas av en fraktur ökar vid benskörhet i kombination med fallbenägenhet1,(7). Andra riskfaktorer för fraktur är relaterad till ålder, kön (kvinna) samt ärftlighet. Förutom dessa icke påverkbara riskfaktorer är de påverkbara riskfaktorerna kopplade till livsstil och faktorer i miljön där individen lever och verkar. Belastande fysisk aktivitet (framför allt i yngre åldrar), adekvat kalcium- och D-vitaminintag, rökstopp har positiva effekter för benhälsan. Lågt BMI samt nedsatt syn är andra påverkbara faktorer för frakturrisk. Studier visar även att fysisk aktivitet med fokus på individuell balansträning och styrketräning har en fallförebyggande effekt. Multifaktoriella insatser till äldre över 65 år med säkerhetsåtgärder i boenden, balansträning, gångträning, översyn av medicinintag samt utbildning till personal runt dessa äldre har också visat på minskat antalet fallolyckor och frakturer. Det finns därmed evidens för att aktiv åtgärder kan förebygga frakturer1-(4). Det har däremot varit svårt att implementera denna kunskap i klinisk praxis, EU föreslår därför hälsopedagogiska insatser som en möjlig åtgärd (8). Studier, dock med kort uppföljningtid, visar på en förändringspotential efter hälsopedagogiska insatser till individer med osteoporos (5,6). Dessa studier har studerat graden av fysisk aktivitet, kalciumintag men inte inkluderat eventuell effekt på riskreducerat beteende, förändringar i miljön eller upplevd fallrädsla. En annan beteendeförändring är följsamhet av farmakologisk behandling vid diagnostiserad osteoporos, vilket visat sig vara låg (9,10). En grupp för vilken det kan vara kostnadseffektivt att förebygga ytterligare fraktur torde vara individer som drabbats av handledsfrakturen då denna inträffar relativt tidigt jämfört med höftfrakturerna.

Det finns i Värmland en modell, Värmlandsmodellen, som syftar till att genom systematisk utredning och uppföljning av osteoporos förebygga frakturer i länet(11) . År 2002 startade en Osteoporosskola i primärvården. Patienter med underarmsfraktur motiveras till att ta del av osteoporosskola i syfte att vidta livsstilsförändring, följsamhet till medicinering och olycksfallsförebyggande åtgärder. Den farmakologiska uppföljningen och medicinska ansvaret ligger hos ansvarig distriktsläkare. Den hälsopedagogiska inriktningen har under 2007 fortsatt genom ett projekt som avsett stärka vårdkedjan ytterligare mellan ortopedklinisk verksamhet och primärvård. Berörd personal i öppenvården och primärvården, ca 20 personer, har deltagit i kurs för Motiverande samtal (12) samt Work shop och fokusgruppsintervjuer, med fokus ”Motivation till frakturprevention.”

I Örebro läns landstings vårdprogram för osteoporos ingår uppföljning efter fraktur på osteoporosmottagningen med bentäthetsmätning och vid lågt bentäthetsvärde remitteras patienten till primärvården för vidare omhändertagande. Hur det vidare omhändertagandet verkligen sker är i dagsläget oklart.

Det finns rikligt med medicinsk kunskap kring hur frakturer kan förebyggas, däremot mindre kunskap om hur beteendeförändringar kan ske i samband med fraktur och/eller osteoporos. I vilken mån kan systematiska hälsopedagogiska insatser främja beteendeförändring och därmed minska riskerna för fallolyckor och frakturer? Syftet med denna studie är att jämföra ett multidisciplinärt hälsopedagogiskt program och ett mer konventionellt program avseende olika perspektiv av hälsobeteende. Populationen (patienter med underarmsfraktur och låg benmassa) följs över tid för att jämföra olika behandlingsprograms effekt avseende hälsobeteende och hälsoekonomisk analys. En grupp för vilken det kan vara kostnadseffektivt att förebygga ytterligare fraktur torde vara individer som drabbats av handledsfrakturen då denna inträffar relativt tidigt jämfört med höftfrakturerna.

Syfte/frågeställning/hypotes

Syftet med denna studie är att jämföra ett multidisciplinärt hälsopedagogiskt program och omhändertagande med ett konventionellt omhändertagande av personer med osteoporos /osteopeni med underarmsfraktur avseende effekten på hälso/riskbeteende. Med hälso/risk-beteende menas här fysisk aktivitet, kalciumintag, D-vitamin intag, rökning, säkerhetesbeteende, fallrädsla och farmakologisk följsamhet. Parallellt planeras en hälsoekonomisk jämförande uppföljning.

(H1)Den primära hypotesen är att en vårdkedja med förstärkta hälsopedagogiska insatser påverkar patienters livsstil, säkerhetsbeteende, fallrädsla och farmakologisk följsamhet mer än traditionellt omhändertagande hos patienter som har underarmsfraktur och som efter bentäthetsmätning ordinerats behandling.

(H1)En sekundär hypotes är att ett hälsopedagogisk program för omhändertaghande av osteoporospatienter är kostnadseffektiv jämfört med konventionell vårdkedja.

(Deskriptiv redogörelse) Ett delmål är att kartlägga om dessa patienter efter remittering till primärvården får uppföljning, vilken uppföljning och eventuell behandling patienterna får.

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Studiedesign: prospektiv kontrollerad studie.
Planen är att prospektivt följa samtliga patienter med underarmsfrakturer vid Centralsjukhuset i Karlstad och Universitetssjukhuset i Örebro, som utreds för benskörhet, bentäthetsmäts och därefter ordineras behandling enligt gällande rekommendationer för osteopeni och osteoporos under två år. Med behandling avses här inte enbart farmakologisk behandling. För att sätta in farmakologisk behandling finns inte en knivskarp gräns avseende lågt bentäthetsvärde utan läkaren gör en bedömning av vilka övriga riskfaktorer, utöver fraktur, som föreligger.

Aktuella patienter uppskattas till ca 190 per år i Karlstad och 170 per år i Örebro. Därmed blir det en kontrollerad totalundersökning där två populationer jämförs över tid. Karlstad och Örebro har som upptagningsområde flera likheter. Områdena ligger på samma breddgrad vilket är av betydelse då incidensen av frakturer är högre i norra delar av landet jämfört med södra områden i landet. Antalet höftledsfrakturer per 1000 invånare har sedan 1987 varit mycket lika för både män och kvinnor(13). Det kan dock finnas andra skillnader i materialet mellan grupperna som på bästa sätt skall kontrolleras via bakgrundsdata i baslinjen.
En interventionsgrupp(i Karlstad) som får del av hälsopedagogiska insatser genom vårdkedjan kommer att testas mot en kontrollgrupp där vårdkedjan följer traditionella rutiner(Örebro). Kontrollgruppen följer vårdprogrammet i Örebro läns landsting, vilket innebär mätning och diagnossättande vid osteoposmottagning, initiering och uppföljning av behandling inom primärvården.
I Karlstad har berörd personal genomgått utbildning i motiverande samtal samt deltagit i Workshop och fokusgruppsintervjuer under 2007 med fokus på ”motivation till frakturprevention”. Detta ligger till grund för hälsopedagogiska insatser som syftar till att få patienter att gå i osteoporosskola och följa dess rekommendationer.

Redovisning av interventionen

Interventionsgrupp: Samtliga personer med underarmsfraktur vid Centralsjukhuset i Karlstad får en skriftlig information om vårdförloppet under det närmaste halvåret redan på akuten. Vid avgipsning på radiusmottagningen 4-6 veckor efter frakturen får alla personer mellan 50 - 75 år en skriftlig förfrågan om att delta i forskningsprojektet. I den framgår det att endast personer med låg bentäthet kan bli aktuella för studien. Om det vid nästa återbesök (1-3 veckor efter avgipsning), då bentäthetsmätning utförs, visar sig att personen har ett lågt bentäthetsvärde sker en muntlig förfrågan utifrån den skriftliga förfrågan personen redan fått, om att vilja delta i forskningsprojektet. De som samtycker till att delta får vid detta återbesök fylla i frågeformulär samt genomgå kliniska funktionella test tillsammans med en sjukgymnast. Primärvården har sedan huvudansvaret för att farmakologisk eller annan frakturförebyggande behandling initieras. Forskningspersonerna i denna vårdkedja remitteras dessutom till en så kallad osteoporosskola som består av ett team med sjukgymnast, sjuksköterska samt läkare. Deltagarna får i grupp under fyra tillfällen teoretisk undervisning varvat med fysiska övningar grundade på aktuella rekommendationer för frakturprevention.

De ca 20 nyckelpersoner i Karlstad som är verksamma i öppenvården vid ortopedkliniken samt i primärvården har gått utbildning i motiverande samtal samt deltagit i Workshop och fokusgrupper kring livsstilsförändring vid frakturprevention.

Kontrollgruppen: följer aktuella gällande kliniska rutiner för utredning av benskörhet vid underarmsfrakturer vilket innebär utredning på Osteoporosmottagning samt ett läkarbesök i primärvården. Vid återbesök på ortopedmottagningen 4-6 v. efter frakturtillfälle skickas remiss till Osteoporosmottagningen.

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Interventionsgrupp: Interventionsgruppen får uppföljning i fyra omgångar, a) dels via telefon där samma sköterska som genomförde BMD mätnignen kontaktar deltagarna två månader efter bentäthetsmätning b) dessutom genom att deltagarna kallas till uppföljning i primärvården 6 månader efter startad osteoporosskola. Tolv och 24 månader efter BMD mätningen kallas forskningspersonerna igen för att fylla i frågeformulär samt tillsammans med sjukgymnast genomföra de funktionella testen. Mätning av fysisk aktivitet sker via accelerometer som patienten bär all vaken tid under en vecka vid studiestart och efter ett och två år.

Kontrollgrupp:
Patient får i samband med kallelse till undersökning skriftlig information om studien. Patienten bentäthetsmäts på osteoporosmottagningen, inom en månad efter återbesök på ortopedmottagningen. Om patienten efter läkarbedömning på osteoprosmottagningen remitteras till primärvården för behandling, tillfrågas patienten om deltagande i studien och lämnar ett informerat samtycke. Därefter fyller patienten i frågeformulären och genomgår de kliniska funktionella styrke - och balanstesten under ledning av sjukgymnast. Ett och två år efter inklusion kallas samtliga patienter åter till mottagningen för förnyade funktionella kliniska test samt för att besvara frågeformulär. Mätning av fysisk aktivitet sker via accelerometer som patienten bär all vaken tid under en vecka vid studiestart och efter ett och två år.

Vi har valt en ej randomiserad studiedesign. Jämförelsen görs mellan två rutinmässigt etablerade vårdkedjor med screening, ortopedisk specialistvård och primärvård involverade. En viktig aspekt är att se vilken effektivitet dessa rutiner har i praktisk vardag. Vi bedömer det som svårt att göra denna jämförelse i en randomiserad studie, vilket förutsätter två olika behandlingsrutiner som inte påverkar varandra inom samma organisation

Studiens genomförande

Under 2007 har förankringsfasen och etableringsfasen av studien genomförts.Vad gäller Karlstad berörs ortopedkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad och primärvården i region Karlstad. I Örebro berörs ortoped- och medicinkliniken, Universitetssjukhuset i örebro med tillhörande primärvården. Underlag för datainsamling är avslutad och har resulterat i utformandet av enkät och av riktlinjer för accelerometermätning. Dessutom har ett "batteri" av funktionella mättest för mätning av balans , muskelstyrka, gånghastighet och handfunktion sammanställts med utgångspunkt från relevant forskning avseende reliabilitet och validitet. Berörd personal/sjukgymnaster och sjuksköterskor( de som kommer att utföra testen)i Värmland och Örebro har genomgått utbildning i testutförande och har kontinuerligt medverkat i diskussion om klinisk relevans. Sjukgymnasterna har träffats och övat samstämmighet/upprepbarhet kring utförandet av testen under våren 2008.
Projektgruppen har gemensamt uttformat den etikansökan som godkänts 11 juni 2008.
Datainsamlingen startar 1 okt. 2008 i interventions och kontrollgrupp.

---

Forskningsetiska överväganden

Etisk dilemma uppstår om personen upptäcks med mycket dålig balans, eftersom ingen åtgärd görs för att förbättra balansen/minska fallrisk. Om personen inte skulle ha deltagit i studien, hade inte dålig balans upptäckts och åtgärd skulle inte ha vidtagits. De flesta radius-patienter med osteoporos utreds inte avseende funktion och balans. Patienter med mycket dålig balans kommer ej att inkluderas i studien utan kommer att erbjudas balansträning.
Patienterna sköts medicinskt inom primärvården.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2008-06-11

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

Dnr 2008/091

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

Referenser
1.Sääf MA, Viveka Osteoporos - prevention, diagnostik och behandling In. Stockholm 1993.
2.Cummings SR, Nevitt MC, Browner WS, Stone K, Fox KM, Ensrud KE, et al. Risk factors for hip fracture in white women. Study of Osteoporotic Fractures Research Group. N Engl J Med 1995;332(12):767-73.
3.Kannus P. Preventing osteoporosis, falls, and fractures among elderly people. Promotion of lifelong physical activity is essential. BMJ 1999;318(7178):205-6.
4.Gillespie LD, Gillespie WJ, Robertson MC, Lamb SE, Cumming RG, Rowe BH. Interventions for preventing falls in elderly people. Cochrane Database Syst Rev 2003(4):CD000340.
5.Curry LC, Hogstel MO, Davis GC, Frable PJ. Population-based osteoporosis education for older women. Public Health Nurs 2002;19(6):460-9.
6.Laslett LL, McNeil JD, Lynch J. Patient education--the forgotten link in managing osteoporosis. Aust Fam Physician 2004;33(3):121-4.
7.Jarvinen TL, Sievanen H, Khan KM, Heinonen A, Kannus P. Shifting the focus in fracture prevention from osteoporosis to falls. BMJ 2008;336(7636):124-6.
8.Compston J. Action Plan for the prevention of osteoporotic fractures in the European Community. Osteoporos Int 2004;15(4):259-62.
9.Cortet B, Benichou O. Adherence, persistence, concordance: do we provide optimal management to our patients with osteoporosis? Joint Bone Spine 2006;73(5):e1-7.
10.Rossini M, Bianchi G, Di Munno O, Giannini S, Minisola S, Sinigaglia L, et al. Determinants of adherence to osteoporosis treatment in clinical practice. Osteoporos Int 2006;17(6):914-21.
11.Kullenberg R, Hanson B, Sandberg R, Dahlberg H. Comprehensive osteoporosis management with easy access to bone mineral density measurements. J Eval Clin Pract 2006;12(6):675-81.
12.Barth TN, Christina. Motiverande samtal Lund: Studentlitteratur; 2006.
13.Räddningsverk SS. Äldres skador i Sverige. Karlstad: Räddningsverket; 2003.

C Bilagor

Bilagor

Manual handhavande av accelerometer.doc

Manual till accelerometern
Filstorlek: 30 kB

Forskningsplan Regional nr 2.doc

Projektplan
Filstorlek: 96 kB

korrekt Pat info örebro080208 (2).doc

patientinformation Örebro
Filstorlek: 30 kB

korrekt patientinfo karlstad 080608.doc

Patientinformation Karlstad
Filstorlek: 30 kB

Klinisk manual sekundär prevention vid osteoporos.doc

Klinisk manual
Filstorlek: 32 kB

Enkät sekundärpreventiva rosa

frågeformulär
Filstorlek: 630 kB

Svar EPN.pdf

EPN-utlåtande
Filstorlek: 35 kB

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

853 045

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

I karlstad och i Örebro genomför leg.sjukgymnaster de kliniska funktionella testen.
1 test beräknas ta ca 1 timme.totalt 360x 2 tillfällen ( start 2008, inklusion under 2008/2009, uppföljning 2009/2010)totalt 720 timmar därtill kommer administrativ tid således ca 50% arbetstid.

Medicinsk service

Mätning av fysisk aktivitetsgrad görs med en accelerometer under en veckas tid/tillfälle. Därefter överförs data från accelerometern till en databas och laddas på nytt. Vi behöver för detta 20 st accelerometrar per ort(Karlstad/Örebro) à 2000. därtill kommer kostnader för programvara och gummiband som fästes vid patientens kropp.Totalt 90000SEK.

Utrustning

Styrkemätare(Dynamometer)4000, tidtagarur 4 st. 1000, tryckning av enkät 720 stycken, inklusive utskick 5000 SEK

Övrigt

Resekostnader för forskningsassistent, handledare, sjukgymnaster mellan Örebro och Karlstad

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Det här projektets syfte är att följa hur rekommendationerna vid osteoporos efterföljs i två olika vårdsystem. Forskningen bedrivs med ett sekundärtpreventivt patientnära fokus. Interventionen i Karlstad utformas för att stötta personer med ökad risk för fraktur att med egna insatser och egen kraft leva frakturpreventivt enligt gällande rekommendationer. Jämförelse görs med s.k. "gängse" behandling avseende kliniska resultat och kostnadseffektivitet.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Liknande studier saknas över jämförelse av olika vårdmetoder vid benskörhet.Resultat från denna studien, kan komma att utgöra underlag för prioritering av olika insatser inom sjukvården. Den kliniska ambitionen ligger i att utvärdera om hälsopedagogiska insatser genom vårdkedjan är ett kostnadseffektivt alternativ för att underlätta frakturpreventiv livsstil. Därutöver studeras patientnära parametrar, viktiga för den totala livskvaliteten vid osteoporos.
Kunskapsläget idag är begränsat kring vilka metoder inom sjukvården som bäst stimulerar följsamhet vid osteoporos och när man som patient är mottaglig för ett ökat hälsobeteende eller minskat riskbeteende.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Det är av betydelse att samverkan i regionen fortgår för utvärderingar av det här slaget. Det skulle i vår design vara omöjligt att jämföra olika vårdkedjor inom samma närområde då risken för överföring är allt för stor.När det gäller vår målgrupp visar det sig vara extra lämpligt då flera "störande" faktorer stämmer överens nämligen geografisk breddgrad, storlek på upptagningsområde och relativt lika infrastruktur i de båda uppragninsområdena.

Publicering

Kommande studie kommer att genera flera möjligheter för internationell publicering då datainsamlingen har den bredd och djup som planerats. Ambitionen är att fram till och med 2011-12-30 ha publicerat minst tre vetenskapliga internationella artiklar samt därutöver 3 artiklar i manusform.

---

F Vetenskaplig redovisning - gäller endast för fortsättningsansökningar

Rapporteringsläge

Lägesrapport

Vetenskaplig progress och studiens genomförande

Under 2007 har förankringsfasen och etableringsfasen av studien genomförts.Vad gäller Karlstad berörs ortopedkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad och primärvården i region Karlstad. I Örebro berörs ortoped- och medicinkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro med tillhörande primärvården. Underlag för datainsamling är avslutad och har resulterat i utformandet av enkät och av riktlinjer för accelerometermätning. Dessutom har ett "batteri" av funktionella mättest för mätning av balans , muskelstyrka, gånghastighet och handfunktion sammanställts med utgångspunkt från relevant forskning avseende reliabilitet och validitet. Berörd personal/sjukgymnaster och sjuksköterskor(de som kommer att utföra testen)i Värmland och Örebro har genomgått utbildning i testutförande och har kontinuerligt medverkat i diskussion om klinisk relevans. Sjukgymnasterna har träffats och övat samstämmighet/upprepbarhet kring utförandet av testen under våren 2008.
Projektgruppen har gemensamt uttformat den etikansökan som godkänts 11 juni 2008.
Datainsamlingen startar 1 okt. 2008 i interventions och kontrollgrupp.

Resultat

Ännu inga resultat. Patienterna börjar inkluderas 1 okt. 2008. Gott processarbete kring implementeringen i Karlstad föreligger.

Ekonomisk redovisning

1)Medel har använtas för resor mellan Örebro-Karlstad och vice versa för a)
handlednings-och planeringsmöte 6 x 500 kr = 3000 kr b)möte mellan de sjukgymnaster som skall genomföra testen i Karlstad och Örebro (så att görs på samma sätt) 2000 kr
2) Tryckning av enkät, av protokoll och manualer 5400 SEK
3) Lönemedel för medarbetare i planeringsfasen (sjuksköterskor och sjukgymnaster)20000
4) Inköp av två accelerometrar, + ett dataprogram till denna 8000

Totalt 38400
Därtill kommer 11% Overhead-kostnad 11000
Återstår 50600

Populärvetenskaplig sammanfattning av resultat

Den planeras i flera steg och den första våren 2010 därefter kontinuerlig publicering ett par år framåt.

Planerad spridning och implementering

Resultaten skall spridas genom vetenskapliga internationella artiklar. Nationellt och internationellt även på lämpliga konferenser. Därutöver är det självklart att en direkt återkoppling sker till berörda verksamheter i regionen och i de två landsting som berörs. Det förs redan en fortlöpande återkoppling till berörda chefer och medarbetare i Karlstad då implementering av interventionen medfört en processutveckling i verksamheterna.