Daglig coping efter akut whiplashskada
Diarienummer : RFR-27861
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Annika Bring, 2008-09-17
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Leg sjukgymnast
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Enheten för sjukgymnastik
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-08-10
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Annika Bring
Sjukgymnast, Sjukgymnastikavd, Neurodivisionen, Akademiska sjukhuset, Uppsala samt Inst för neurovet, Uppsala uni

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

Sammanfattning

Bakgrund: Whiplash är en av de vanligast förekommande skadorna vid trafikolyckor och kan resultera i skelett- och mjukdelsskador främst i nacken, vilket kan ge en mångfald kliniska symtom sk. whiplash relaterade symtom (whiplash associated disorders, WAD). Ett långsamt tillfrisknande medför ett stort lidande för den enskilda patienten såväl som stora ekonomiska kostnader för individen, hälso-och sjukvården och för samhället. En faktor som har visat sig betydelsefull för utfallet vid sjukdom och smärta är personens förmåga att hantera stressfulla situationer (coping). Däremot har dess betydelse endast i liten omfattning studerats vid WAD och inte alls kopplat till individ och situationsspecifika stressorer och valda copingstrategier, vilket skulle kunna vara en viktig komponent i en individuellt skräddarsydd beteendemedicisk behandling.
Metod:Design: Prospektiv, longitudinell korrelativ design, där personer med akut whiplash kommer att följas från det akuta stadiet (<2 veckor efter skada) till 4 månader efter skadetillfället. Deltagarna rekryteras från akutmottagningarna vid 5 olika sjukhus i 4 län i regionen.
Datainsamlingsmetoder: Modifierad Daily-basis prospective Coping Assesment, Coping Strategies Questionnaire, Self-efficacy Scale, Pain Disability Index och Hospital Anxiety and Depression Scale.
Syfte:Syftet är att undersöka vilka stressorer och copingstrategier som förekommer hos personer efter en akut whiplashskada samt hur dessa varierar över tid. Syftet är även att få en ökad förståelse för hur olika stressorer, valda copingstrategier, graden av self-efficacy, välbefinnande och aktivitetsförmåga samvarierar samt att undersöka samtidig validitet mellan två metoder att mäta coping; Coping Stragtegies Questionnaire och Modifierad Daily-basis Prospective Coping Assesment.
Klinisk relevans:Studien har en klar betydelse för det kliniska arbetet för patienter med akut WAD. Den förväntas ge ökade kunskaper kring vilka individ- och situationsspecifika stressorer och copingstrategier som förekommer och utfallet av dessa. Denna studie är i sitt upplägg unik och resultaten kommer att användas för att utforma behandlingsmetoder för aktuell patientgrupp, i syfte att minska uppkomsten av långvariga besvär och lidande. Genom studiens upplägg introduceras också en ny evidensbaserad rutin på de deltagande akutmottagningarna, dvs samtliga patienter med akut WAD får skriftliga råd/regim & telefonuppföljning inom en vecka.

---

Medarbetare/Medsökande

Rolf Norlin
Läkare, Ortopedklin, Universitetssjukhuset, Örebro

Länstillhörighet:

Örebro = T

Projektledning:

Deltar i projektledningen genom att aktivt ordna och deltaga i studieplaneringsmöten för att skapa förutsättningar för att genomföra studien lokalt. Kommer även att deltaga i regelbundna uppföljningsmöten för att se till att studieprotokollet följs.

Patientrekrytering:

Anvarar för att patientrekrytering ska kunna genomföras av assisterande personal på ortopedkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Arbetsenhet:

Ortopedkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

Per-Lennart Bergvik
Annan tjänstetitel, Akutkliniken Gävleborg

Länstillhörighet:

Gävleborg = X

Projektledning:

Deltar i projektledningen genom att aktivt ordna och deltaga i studieplaneringsmöten för att skapa förutsättningar för att genomföra studien lokalt. Kommer även att deltaga i regelbundna uppföljningsmöten för att se till att studieprotokollet följs.

Patientrekrytering:

Ansvarar för att patientrekrytering ska kunna genomföras av assisterande personal på akutmottagningarna i Hudiksvall och Gävle

Arbetsenhet:

Akutmottagningarna Hudiksvall och Gävle

Lena Håkansson
Verksamhetschef, Akutmottagningen, Sjukhuset Torsby

Länstillhörighet:

Värmland = S

Projektledning:

Deltar i projektledningen genom att aktivt ordna och deltaga i studieplaneringsmöten för att skapa förutsättningar för att genomföra studien lokalt. Kommer även att deltaga i regelbundna uppföljningsmöten för att se till att studieprotokollet följs.

Patientrekrytering:

Ansvarar för att patientrekrytering ska kunna genomföras av assisterande personal på akutmottagningen på sjukhuset i Torsby

Arbetsenhet:

Akutmottagningen, Sjukhuset Torsby

Jeanette Sigfusson Nordgren
Sjukgymnast, Sjukgymnastik avd och akutmottagningen Falu lasarett

Länstillhörighet:

Falun = W

Projektledning:

Deltar i projektledningen genom att aktivt ordna och deltaga i studieplaneringsmöten för att skapa förutsättningar för att genomföra studien lokalt. Kommer även att deltaga i regelbundna uppföljningsmöten för att se till att studieprotokollet följs.

Patientrekrytering:

Ansvarar för att patientrekrytering ska kunna genomföras av assisterande personal på akutmottagningen, Falu lasarett.

Arbetsenhet:

Sjukgymnastik avd / akutmottagningen Falu lasarett

Elisabet Wasteson
Annan tjänstetitel, Norges Teknisk Natrurvetenskapliga Universitet, Trondheim och Mittuniversitetet, Campus Östersund

Länstillhörighet:

Jämtland = Z

Projektledning:

Deltar aktivt i projektledningen, dvs i; metodutveckling (ffa konstruktionen av M-DCA), kommer vara med i datavärdering och manuskriptframställning

Patientrekrytering:

Deltar ej i patientrekryteringen

Arbetsenhet:

Institutionen för neurovetenskap, Enheten för Folkhälso och vårdvetenskap, Uppsala universitet

Handledare

Anne Söderlund
Annan tjänstetitel, Mälardalens högskola, Akademi för hälsa, vård och välfärd, Avdelningen för sjukgymnastik

Pernilla Åsenlöf
Sjukgymnast, Institutionen för Neurovetenskap, Sjukgymnastik, Uppsala universitet

Utbildning

doktorandutbildning

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2008-09-15

Beräknat projektslut

2010-03-31

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Akut traumatisk nackskada sk, whiplashskada(Pisksnärt-skada) är en av de vanligast förekommande skadorna vid trafikolyckor och kan resultera i skelett- och mjukdelsskador främst i nacken. Traumat kan ge en mångfald kliniska symtom sk. whiplash relaterade symtom (whiplash associated disorders, WAD), där smärta är det mest framträdande symtomet (1). Majoriteten av alla personer med akut whiplashskada tillfrisknar inom några veckor eller månader. Ett fåtal får dock kvarstående besvär i form av bl a smärta och nedsatt aktivitetsförmåga. Ett långsamt tillfrisknande medför ett stort lidande för den enskilda patienten såväl som stora ekonomiska kostnader för individen, hälso-och sjukvården och för samhället. Kostnaderna för samhället för denna patientgrupp uppgick vid den senaste sammanställningen i Sverige till över 4 miljarder kronor/år. Resultatet av rehabiliteringsåtgärder för patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär har visat sparsam effekt. Den rehabiliteringsform som idag ändå anses vara den mest effektiva är multiprofessionell uppbyggd och innefattar såväl biomedicinska- som psykologiska- och sociala komponenter (beteendemedicin). De sparsamma resultaten har medfört en allt större efterfrågan av forskning som utvärderar tidigt insatta åtgärder, i syfte att förebygga uppkomsten av långvariga besvär och lidande hos denna patientgrupp (2). Forskning kring detta skulle ge värdefull kunskap om relevansen av att aktivt gå in med behandling av t.ex. beteendemedicinsk karaktär i akutskedet.
Under senare år har relationen mellan olika riskfaktorer och uppkomsten av långvariga besvär efter whiplashskada studerats i ett flertal studier. Vissa studier har funnit att faktorer så som initial smärtintensitet, ålder, kön och tidigare smärtproblematik påverkar risken för långvariga besvär. Andra har utforskat olika psykosociala faktorers betydelse för långtidsutfallet (3-5). En psykologisk faktor som har visat sig betydelsefull i samband med bland annat kroniska sjukdomar och smärta är coping. Dess betydelse har studerats inom många områden t. ex vid cancer, reumatologiska sjukdomar och vid långvarig smärta. Endast ett fåtal studier finns dock gjorda vid akuta whiplashrelaterade problem för att undersöka dess betydelse för utvecklingen av långvariga besvär (6,7). Coping definieras som ”ett konstant förändrat kognitivt och känslomässigt försök att hantera stressframkallande situationer”. Genom den transaktionella modellen om stress och coping beskrivs coping som en individuell process som varierar över tid och är beroende av i vilket sammanhang personen befinner sig i(8). Stressframkallande situationer, eller stressorer, är individ- och situationsspecifika. Samspelet mellan situationsspecifika faktorer, hur individen värderar situationen och vilka strategier individen väljer för att hantera situationen, bestämmer hur resultatet i form av psykisk och fysiskt välbefinnande blir. Ett vanligt instrument att mäta vilka copingstrategier en person använder då de upplever smärta är Coping Strategies Questionnaire (CSQ). Coping Strategies Questionnaire är ett generiskt mått som mäter hur personen generellt sett väljer att hantera smärtsamma situationer. Men för att förstå samspelet mellan mer individ och situationsspecifika stressorer och valda copingstrategier kan ett generellt mått vara alltför ospecifikt. I detta syfte konstruerade Stone et. al. ett instrument för daglig registrering under en veckas tid (daily assesment) av coping (9). Wasteson et.al. översatte instrumentet till svenska och studerade detta i en cancerpopulation (10). Inför den aktuella studien har nu detta instrument omarbetats av deltagarna i projektgruppen för att passa aktuell patientgrupp. Copininstrumentet har innan studiestart pilottestats på 10 patienter. Coping har oss veterligen ej tidigare studerats på detta sätt i en whiplashpopulation.
En ökad förståelse för vilka individ- och situationsspecifika stressorer och copingstrategier som förekommer vid akut whiplashskada och hur dessa påverkat utfallet i form av till exempel aktivitetbegränsning, skulle kunna ge värdefull kunskap om hur mer effektiva behandlingsmetoder vid WAD ska utformas.

Denna studie ingår som en del i ett avhandlingsarbete vars syfte är att studera olika biopsykosociala faktorers inverkan på utfallet vid akut WAD samt att utveckla och utvärdera en individuellt skräddarsydd beteendemedicinsk behandling insatt i det akuta skedet efter whiplash skada.

Syfte/frågeställning/hypotes

Syftet med den aktuella studien är att undersöka vilka stressorer och copingstrategier som förekommer hos personer efter en akut whiplashskada samt hur dessa varierar över tid.
Syftet är även att få en ökad förståelse för hur olika stressorer, valda copingstrategier, graden av self-efficacy och aktivitetsförmåga samt oro / nedstämdhet samvarierar.
Syftet är dessutom att undersöka samtidig validitet mellan två metoder att mäta coping; ett mer generellt mått: Coping Stragtegies Questionnaire (CSQ) och ett individspecifikt dagligt mått: modifierad Daily-basis prospective Coping Measure (M-DCA) hos personer med akut whiplashskada.
Vår hypotes är att upplevda stressorer och valda copingstrategier samvarierar högt med graden av self-efficacy, aktivtetsbegränsning och oro / nedstämdhet samt att det föreligger ett högt samband mellan Coping Strategies Questionnaire och Modifierad Daily-basis prospective coping measure.

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Design
Studien är prospektiv, longitudinell och har korrelativ design, där personer med akut whiplash kommer att följas från det akuta stadiet (< 2 veckor efter skada) till 4 månader efter skadetillfället.

Urval
Deltagarna kommer rekryteras från akutmottagningarna/husläkarmottagningar vid 5 olika sjukhus/vårdcentraler i 4 olika län i Uppsala-Örebro regionen (Örebro, Torsby, Falun, Hudiksvall och Gävle).
Inklusionskriterier: Uppfylld diagnos akut whiplashskada med rapporterad acceleration-decceleration av huvudet men utan direkt huvudtrauma, skadan inträffad < 2 veckor tillbaka, kvarstående smärta och/eller rörelseinskränkning till följd av skadan, ålder mellan 18-65 år samt tillfredställande svenska språkkunskaper.
Exklusionskriterier: Pågående kronisk smärtproblematik.

Power
Vår nollhypotes är att upplevda stressorer och valda copingstrategier samvarierar lågt med graden av self-efficacy, aktivtetsbegränsning och oro / nedstämdhet. Effektstorleken dvs korrelations koeficienten, mellan dessa mått är inte tidigare undersökt, men har här satts till 0.25 eftersom mätinstrumenten förväntas ha en medelgod korrelation i en bivariat korrelationsmodell. Med p= 0.05 och en effektstorlek på 0.25 bör därför 140 personer inkluderas för att på en statistisk power på minst 0.80.

Redovisning av interventionen

Ej aktuellt

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Datainsamlingsmetoder:
Följande datainsamlingsmetoder kommer användas;
- Modifierad Daily-basis prospective Coping Assesment (M-DCA)är ett instrument för daglig registrering under en veckas tid (daily assesment) av den mest besvärande situationen/händelsen under dagen (stressor) och valda copingstrategier relaterade till stressorn. Wasteson et.al. översatte instrumentet till svenska och studerade detta i en cancerpopulation (9-11). Copininstrumentet har sedan ytterligare anpassats till en svensk whiplashpopulation av Bring, Söderlund, Åsenlöf och Wasteson (projektgruppen) och pilottestats på 10 patienter(se bifogad bilaga).
- Coping Strategies Questionnaire (CSQ) är ett generellt copinginstrument där forskningspersonen får ange i vilken utsträckning han/hon använder olika kognitiva eller beteenderelaterade coping strategier för att hantera sin smärta. Frågeformuläret innehåller 48 frågor som indelas i 8 kategorier. Patienten anger på en 7-gradig skala i hur stor utsträckning han/hon använder den specifika coping strategin i fråga, 0= aldrig 6= alltid, vilket kan ge maximalt 36 poäng för varje kategori (12).
- Self- efficacy Scale (SES) används för att mäta patientens situationsspecifika tilltro till att klara olika aktiviteter. Patienter tillfrågas om hur väl han/hon tror sig klara av att utföra 20 olika dagliga aktiviteter trots sin smärta. Skattningen sker på en 11 gradig skala där 0= inte alls säker, 10=helt säker. Den totala poängsumman kan variera mellan 0-200 (13).
- Pain Disability Index (PDI) är en skattningsskala för i vilken utsträckning olika aktiviteter, i 7 olika domäner, är påverkade av smärtan. Skattingen sker på en 10-gradig skala där 0= inga hinder och 10= helt hindrad, Maxpoäng är 70, viket indikerar högsta aktivitetsbegränsningen i samtliga aktiviteter (14).
- The Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). The Hospital Anxiety and Depression scale är ett frågeformulär som består av 14 påståenden uppdelade på två subskalor. Varje påstående följs av fyra svarsalternativ där ett ska fyllas i. Skalan mäter både oro och nedstämdhet har visat god reliabilitet och validitet (15).
- Även demografisk information om ålder, kön, tidigare whiplashskada, tidigare nack- och/eller ryggbesvär, utbildningsnivå samt frågor kring arbetsstatus och upplevd stress kommer samlas in i början av de två mättillfällena; <2 veckor och 4 månader efter skadetillfället.

Databearbetning:
Vi kommer använda olika typer av icke-parametriska analyser för samtidig variation mellan beroende och oberoende variabler (16). Dessutom kommer kvalitativ bearbetning av data med innehållsanalys att genomföras (17).

Studiens genomförande

Samtliga personer med akut whiplashskada, som kommer in till akutmottagningarna vid sjukhusen i Falun, Örebro, Torsby samt Gävle och Hudiksvall, får ett informationsblad med råd och regim om vikten att så snabbt som möjligt återgå till vardagliga aktiviteter samt beskrivning av specifika huvud- och armrörelser som bör utföras under den närmaste tiden efter skadan. Samtidigt delas dessutom information om den aktuella studien ut där det också står att personen kommer att kontaktas per telefon inom en vecka för tillfrågan om deltagande i studien. Om personen accepterar att bli uppringd antecknas dennes namn och telefonnummer på en lista. Ansvarig sjuksköterska/sjukgymnast (assisterande personal) kontaktar sedan studieansvarig i Uppsala per telefon för att vidarebefordra dessa namn och telefonnummer. Inom en vecka efter skadan kontaktas sedan personerna av studieansvarig och tillfrågas om deltagande i studien, i de fall som personen uppfyller inklusion och exklusionskriterierna. Vid telefonsamtalet finns även möjlighet för personerna att ställa frågor kring det utdelade informationsbladet och om sådant som rör tex.smärta och rörelse. De personer som accepterar att delta i studien kommer därefter att få ett antal frågeformulär skickade till sig inom ytterligare maximalt en vecka, dvs. max 2 veckor efter skadan. Frågeformulären skickas tillbaka till den studieansvarige i ett medföljande färdigfrankerat kuvert. Samma procedur, dvs. utskick av frågeformulär, som sedan skickas tillbaka, kommer att återkomma 4 månader senare.

All förplanering i projektgruppen samt förankring genom informationsmöten till berörda personer (assisterande personal mm) har genomförts och studien är klar att startas omgående.

Med i projektgruppen finns också Elisabet Wasteson, Med dr, psykolog, Östersund. Hon är delaktig i projektledningen, kommer att analysera data med huvudsökande samt vara medförfattare. Hon har i sin forskning studerat dagligt mätt coping med Daily-basis prospective Coping Assesment (DCA) i en cancerpopulation. Detta gör hennes kunskaper och erfarenheter mycket värdefulla för denna studie då DCA nu har omarbetats och ska testas för en ny population.

---

Forskningsetiska överväganden

Information till deltagarna i projektet sker muntligt och skriftligt. Deltagande är frivilligt och icke medverkan påverkar inte fortsatt handläggning inom vården. Det finns inga medicinska risker med att delta studien för den enskilda individen, men det kan dock vara så att studiedeltagarna upplever det som ett integritetsintrång att personliga uppgifter görs tillgängliga för forskarna. Stor vikt har därför lagts vid utformningen av följebrevet och informationen som rör konfidentialitet.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2008-08-06

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2008/191

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1. Spitzer WO, Skovron ML, Salmi LR, Cassidy DJ, Duranceau J, Suissa S, et al. Scientific
monograph of the Quebec Task Force on Whiplash-Associated Disorders: Redefining
"Whiplash" and its management. Spine 1995;20:7.

2. Whiplashkommisionens slutrapport. Whiplashkommisionen. Sandviken: Sandvikens tryckeri, 2005.

3. Dufton JA, et al. Prognostic factors associated with minimal improvements following acute whiplash associated disorders. Spine 2006;31(20):759-765

4. Berglund A, Brodin L, Jensen I, Wiklund A, Alfredsson L. The influence of prognostic factors on neck pain intensity, disability, anxiety and depression over 2-year period in subjects with acute whiplash injury. Pain 2006;125:244-256.

5. Kyhlbäck M, Thierfelder T, Söderlund A. Prognostic factors in whiplash-associated disorders. Int J Rehabil Res 2002; 25: 181-187.

6. Caroll LJ, Cassidy JD, Côté P. The role of pain coping strategies in prognosis after whiplash injury: Passive coping predicts slowed recovery. Pain 2006; 124:18-26.

7. Söderlund A, Lindberg P. Whiplash-associated disorders- predicting disability from a process-oriented perspective of coping. Clin rehabil 2003;17:101-107.

8. Lazarus RS, Folkman S. Stress, appraisal, and coping. New York: Springer, 1985.

9. Stone A, Neale J. New measure of daily coping: Development and preliminary results. J Pers Soc Psychol 1984;46:892-906.

10. Wasteson E, Nordin K, Hoffman K, Glimelius B, Sjoden PO. Daily assessment of coping in patients with gastrointestinal cancer. Psychooncology 2002;11:1-11.

11. Wasteson E, Glimelius B, Sjoden PO, Nordin K. Comparison of a questionnaire commonly used for measuring coping with a daily-basis prospective coping measure. J psychosom Res 2006;61:813-820.

12.Jensen I, Linton S. Coping Strategies Questionnaire (CSQ): Reliability of the Swedish Version of the CSQ. Scan J Behav Ther 1993;22:139-145.

13.Altmaier E, Russell D, Feng Kao C, Lehmann T, Weinstein J. Role of self-efficacy in rehabilitation outcome among chronic low back pain patients. Journal of Counseling Psychology 1993;40(3):335-339.

14. Tait C, Pollard C, Margolis R, Duckro P. The Pain Disability Index: Psychometric and validity data. Arch Phys Med Rehab 1987;68:438-441.

15. Zigmond, A.S, Snaith, R.P. The Hospital Anxiety and Depression Scale. Acta Psychiatrica Scandinavica 1983;67(6):361-370.

16. Tabachnick B, Fidell L. Using multivariate statistics. 4th ed. Nedham Hights (MA): Alyn & Bacon, 2001.

17. Weber RP. Basic content analysis. London: Sage publication, 1990.

C Bilagor

Tillstånd från andra myndigheter

Ej aktuellt

Bilagor

Beslut etikansökan.pdf

Beslut etikprövningsnämnden: Dnr 2008/191
Filstorlek: 81 kB

Coping dagbok Slutgiltig.pdf

Modifierad Daily-basis prospective Coping Assesment(M-DCA). Instrumentet är modifierat och anpassat för aktuell population och studie.
Filstorlek: 109 kB

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

533 225

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Huvudsökande (doktorand): 12 mån 50% á 25000kr/månad, inkl soc avg och sem.ers (77250 kr).

Assisterande personal: 12 mån 5% á 25000kr/månad vid 5 studieorter, inkl soc. avg och sem.ers (38625 kr)

Utrustning

Utskick av enkäter/dagböcker beräknas enligt följande:
Kopiering av enkäter och dagböcker: 3000 kr
Kuvert ca 2kr/st,
Porto 10kr/utskick.
Under år 2009 kommer ca 250 utskick att göras(enkät/dagboksomgång 1 + uppföljningsenkäter/dagboksomgång 2)och 250 formulär att skickas tillbaka, dvs porto och kuvert till 500 försändelser: 6000 kr

Övrigt

Under studiens datainsamling kommer regelbundna resor att ske av den huvudsökande till de deltagande klinikerna för att säkerställa att studieprotokollet följs samt för att lösa eventuella problem.

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Studien bygger på data som samlas in från personer som nyligen skadats och som sökt hälso-och sjukvården för sina besvär. Studien är också patientnära på så vis att resultaten från studien kommer att ligga till grund för hur behandlingen kommer utformas för denna patientgrupp framöver.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Studien har en klar betydelse för det kliniska arbetet för patienter med akut whiplashskada (WAD). Den förväntas ge ökade kunskaper kring vilka individ- och situationsspecifika stressorer och copingstrategier som förekommer vid akut WAD och utfallet av dessa. Dessutom kommer kunskap genereras kring hur vi på bästa sätt mäter och i nästa led tar hänsyn till ovanstående faktorer i den skräddarsydda beteendemedicinska behandlingen. Efterfrågan av forskning som riktar sig mot psykologiska faktorer i det akuta skedet vid WAD är stor nationellt/internationellt. Denna studie är i sitt upplägg unik och resultaten kommer att användas för att utforma behandlingsmetoder för aktuell patientgrupp, i syfte att minska uppkomsten av långvariga besvär. Genom studiens upplägg introduceras också en ny evidensbaserad rutin på de deltagande akutmottagningarna, dvs. samtliga patienter med akut WAD får skriftliga råd/regim om rörelser i vardagen samt telefonuppföljning av en sjukgymnast inom en vecka.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Arbetet kommer att gagna den regionala samverkan genom att ett brett regionalt kontaktnät i 5 olika län i regionen (Uppsala, Värmland, Dalarna, Örebro pch Gävleborg)skapas kring det akuta omhändertagandet av personer med akut whiplashskada. På sikt är syftet att arbeta för ett gemensamt vårdprogram för den aktuella patientgruppen inom regionen. Studien är förutom en del i ett större forskningsprojekt (avhandlingsarbete), även en form av kvalitetssäkringsarbete inom området genom att nya evidensbaserade rutiner införs vid samtliga deltagande kliniker i form av utdelning av skriftliga råd/regim samt telefonuppföljning inom en vecka. De data som insamlas i studien kommer också att möjliggöra parallella uppsatser för bl a. sjukgymnaster och sjuksköterskor på C- resp D-nivå och diskussion kring detta har redan påbörjats i Falun och Uppsala.

Publicering

Studiens resultat kommer att redovisas som artiklar i vetenskapliga tidskrifter (så som Pain, Behavioral Research and Therapy) samt även presenteras som föredrag eller abstrakts vid vetenskapliga konferenser.

---