Angiogena faktorers betydelse vid värksvaghet under förlossningen samt vid hotande syrebrist hos barnet
Diarienummer : RFR-24741
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Helena Åkerud, 2008-09-08
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Läkare (MD, Ph.D)
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-03-03
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Helena Åkerud
Läkare, Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

Sammanfattning

Det föds idag 110000 barn i Sverige. De flesta efter en normal graviditet där mor och barn mår helt bra. Vid sjukdom hos mamman (tex preeklampsi) eller barnet finns en ökad risk i samband med förlossningen. I ungefär 20% av alla graviditeter kompliceras förlossningen av någon form av värkrubbning. Förlossningen kan då behöva avslutas akut med kejsarsnitt eller sugklocka pga dålig progress alternativt för att barnet signalerar att det inte tål förlossningsarbetet.

Det finns idag inget riktigt bra sätt att värdera risken med ett avvikande värkarbete under förlossningen. Barnet övervakas med CTG, som är en registrering av hjärtljuden. En normal CTG-kurva speglar nästan alltid ett friskt barn, men en avvikande kurva speglar i 50% även det ett friskt barn. Vid misstanke om avvikande CTG tas därför ett blodprov från barnets huvud för att förfina diagnostiken. Laktat och/eller pH analyseras och vid patologi förlöses barnet akut.

Blodkärlsnybildande (angiogena) faktorer har visats vara av intresse vid ett flertal graviditets- och förlossningsrelaterade frågeställningar. Angiogena faktorer uppregleras av akut eller kronisk hypoxi och cirkulerar i blodet. Angiogena faktorer har visats vara av prediktivt värde för preeklampsi.

Pågående forskningsprojekt i gruppen har visat att värksvaghet kan korreleras till nivåer av laktat i fostervatten. Detta speglar sannolikt att muskulaturen i livmoderväggen utsätts för syrebrist (hypoxi) vid långvarigt värkarbete. I en liten pilotstudie har dessutom förekomst av angiogena faktorer i fostervatten analyserats för att se om den hypoxi som råder i livmodern kan korreleras till nivåer av dessa faktorer. De preliminära resultaten i detta arbete är intressanta. Vidare har det i samband med förlossningen tagits navelsträngsprov vid värksvaghet, normal förlossning och hotande syrebrist hos barnet. Graden av syrebrist verkar i detta material korrelera till nivåer av angiogena faktorer.

Inom ramen för detta projekt önskar vi samla in material til en större studie för att utvärdera hur syrebrist under förlossningen korrelerar till avvikande nivåer av angiogena faktorer i navelsträngsblod och fostervatten. Korrelationen till värksvaghet ska utvärderas likaså ska nivåer av angiogena faktorer analyseras för att se om det går att utvärdera vilken grad av syrebrist som barnets utsatts för under förlossningen. Analyser på vävnad från livmoder och moderkaka planeras dessutom för att på cellnivå kunna förstå de bakomliggande mekanismerna.

---

Medarbetare/Medsökande

Agneta Hansson
Läkare, Kvinnokliniken Centralsjukhuset Karlstad

Länstillhörighet:

(S) Värmland

Projektledning:

Projektledningen utgår i huvudsak från Akademiska sjukhuset i Uppsala. Agneta bidrar dock med god kompetens.

Patientrekrytering:

Patientmateialet kommer i huvudsak att samlas in på Kvinnokliniken, Centralsjukhuset i Karlstad. Agneta Hansson ansvarar för detta arbete.

Arbetsenhet:

Kvinnokliniken, Centralsjukhuset i Karlstad.

Maria Jonsson
Läkare, Kvinnokliniken Akademiska Sjukhuset

Länstillhörighet:

(C) Uppsala

Projektledning:

Deltar aktivt med bred kompetens.

Patientrekrytering:

Sker huvudsakligen i Karlstad.

Arbetsenhet:

Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Anna-Karin Wikström
Läkare, Kvinnokliniken, Uppsala

Länstillhörighet:

(C) Uppsala

Projektledning:

Deltar aktivt med kompetens.

Patientrekrytering:

Sker huvudsakligen i Karlstad.

Arbetsenhet:

Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Gölin Wikstrand
Läkare, Kvinnokliniken, Gävle sjukhus

Länstillhörighet:

Gävle

Projektledning:

Bidrar med kompetens.

Patientrekrytering:

Deltar inte aktivt med patientrekrytering då detta sker i Karlstad och Sundsvall. Kommer dock att vara med i det laborativa arbetet på laboratoriet i Uppsala.

Arbetsenhet:

Kvinnokliniken, Sjukhuset i Gävle.

Marie Bolin
Läkare, Kvinnokliniken; Sundsvalls sjukhus

Länstillhörighet:

Sundsvall

Projektledning:

Deltar med kompetens.

Patientrekrytering:

Sundsvalls sjukhus kommer sannolikt inom kort att börja samla material till studien parallellt med Kvinnokliniken i Karlstad.

Arbetsenhet:

Kvinnokliniken, Sjukhuset i Sundsvall.

Eva Itzel
Läkare, KK SÖS

Länstillhörighet:

Stockholm

Projektledning:

Utgår från Akademiska sjukhuset

Patientrekrytering:

Bidrar med kompetens.

Arbetsenhet:

Kvinnokliniken, Södersjukhuset i Stockholm.

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2009-01-10

Beräknat projektslut

2010-12-31

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Det föds idag 110000 barn i Sverige. De flesta efter en normal graviditet där mor och barn mår helt bra. Vid sjukdom hos mamman (tex havandeskapsförgiftning/preeklampsi) eller barnet finns en ökad risk i samband med förlossningen. I ungefär 20% av alla graviditeter kompliceras förlossningen av någon form av värkrubbning. Förlossningen kan då behöva avslutas akut med kejsarsnitt eller sugklocka pga dålig progress alternativt för att barnet signalerar att det inte tål förlossningsarbetet. Stimulering med oxytocin (syntocinondropp) utförs ibland för att normalisera ett avvikande värkarbete, vilket dock ger en något ökad risk för syrebrist hos barnet (1).

Livmodern (uterus) är i ett relativt relaxerat tillstånd under stora delar av kvinnans liv för att sedan under den korta intensiva perioden som utgör aktiv förlossning, överföras till en mycket starkt kontraherande muskel. För denna plötsliga förändring krävs energi. I flertal arbeten har det visats att den anaeroba metabolismen är högre i uterus än i annan muskelvävnad (2). Laktat/pyruvat (L/P) kvoten i uterus muskulaturen anses också vara högre in en gravid uterus än i tex skelettmuskulatur. Laktathalten är vidare dubbelt så hög i en gravid uterus som i en icke gravid, troligen pga ett ökat glykolysiskt flöde då uterus är aktiv (3). Orsaken till, och vilka som drabbas av, värksvaghet är inte klarlagd.

Vi har under tidigare forskningsprojekt i gruppen konstaterat att värksvaghet kan korreleras till nivån av laktat i fostervatten, där högt laktat ger lägre sannolikhet för vaginalförlossning (4). Detta speglar förmodligen att muskulaturen i livmoderväggen utsätts för hypoxi vid långvarigt ineffektivt värkarbete och uterus går då över i en anaerob metabolism. Baserat på information från två olika databaser uppbyggda under tidigare projekt i gruppen har det konstaterats att kvinnor med preeklampsi löper en halverad risk att drabbas av värksvaghet jämfört med normalgravida. Varför det är så är okänt, men intressant. Att studera vad som skiljer den normalgravida kvinnans förlossningsarbete och kvinnan med preeklampsi skulle kunna ge vägledning gällande orsaken till värksvaghet.

Det finns idag inget riktigt bra sätt att värdera riskerna för barnet med ett avvikande värkarbete under förlossningen. Övervakning med CTG, som är en registrering av barnets hjärtljud, görs. En normal CTG-kurva speglar nästan alltid ett friskt barn, men en avvikande kurva speglar i ca 50% även det ett friskt barn. Vid misstanke om avvikande CTG tas därför ett blodprov från barnets huvud för att förfina diagnostiken. Laktat och/eller pH analyseras i dessa prover och vid patologi förlöses barnet akut (5,6).

Blodkärsnybildande (angiogena) faktorer såsom Vascular endothelial growth factor (VEGF) och Placental growth factor (PlGF) har visats vara av intresse vid ett flertal graviditets- och förlossningsrelaterade frågeställningar (7). Angiogena faktorer uppregleras av akut eller kronisk hypoxi, de produceras av endotelceller i kärlväggen och cirkulerar fritt eller bundet i blodet. De angiogena faktorerna PlGF och Fms-like tyrosine kinase-1 (Flt-1) har visats ha ett prediktivt värde för preeklampsi och mycket forskning pågår för att utvärdera dess betydelse vid andra sjukdomstillstånd såsom tex tillväxthämning av barnet under en graviditet.

Vi har i en pilotstudie konstaterat att ett flertal angiogena faktorer kan detekteras i såväl fostervatten som navelsträngsblod. Preliminära data antyder att den lätta syrebrist som sannolikt råder vid värksvaghet kan mätas som ökad produktion av angiogena faktorer i fostervatten. I navelsträngsblod som tagits vid värksvaghet, normal förlossning och hotande asfyxi (syrebrist) hos barnet finns det preliminära resultat som tyder på att nivåerna av angiogena faktorer korrelerar till graden av asfyxi som barnet utsatts för.

För att uppnå ökad kunskap om orsaken till värksvaghet samt för att förstå sambandet mellan nivåer av angiogena faktorer i fostervatten samt navelsträngsblod vid olika grad av syrebrist vill vi utföra denna studie. Vi vill korrelera resultaten till utfall i form av syrebrist relaterad skada hos barnet samt förlossningsutfall vid värksvaghet. Vi vill samla in ett större material jämfört med tidigare. Navelstängsblod och fostervatten ska analyseras, men även uterus- och placenta. Faktiskt uttryck på cellnivå (PCR och immunhistokemi) i uterus och placenta kan ge ett svar på vad som händer redan tidigt i förloppet. Vävnadsanalyserna kan även tillföra information som är svår att få om enbart mängden cirkluerande faktorer mäts. Uterus- och placentabiopsierna kommer också att analyseras för utrryck av oxytocinreceptorer för att uppnå ökad förståelse gällande patogenesen till värksvaghet.

Syfte/frågeställning/hypotes

Delmål 1.Kan angiogena faktorer i fostervatten nyttjas för att värdera svårighetsgraden av en värksvaghet under förlossningen? Korrelerar dettta till laktatnivåer i fostervatten?

Delmål 2.Kan uttrycket av oxytocin receptorer samt av angiogena faktorer i livmoderväggen korreleras till värksvaghet? Skiljer sig detta åt mellan normalgravida och preeklamptiker?

Delmål 3.Kan angiogena faktorer i navelsträngsblod nyttjas för att värdera vilken grad av syrebrist som barnets utsatts för under förlossningen? Finns det en korrelation till framtida skada hos barnet?

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Det kommer att ingå 5 grupper i studien: 1) Normalgravida men där förlossingen komplicerats av värksvaghet där akut kejsarsnitt ansetts indicerat, 30 st. 2) Gravida där graviditeten komplicerats av preeklampsi och de snittats akut efter det att värkarbetet startat, 30 st. 3) Gravida där graviditeten komplicerats av preeklampsi men där kejsarsnitt ansetts indicerat innan värkarbetet kommit igång, 30 st. 4) Normalgravida med elektivt (planerat) kejsarsnitt, 30 st. 5) Normalgravida som förlöses normalt, 30 st.

Kvinnorna informeras skriftligt och munligt innan förlossningen/kejsarsnittet. Skriftligt informerat samtycke inhämtas.

Någon powerberäkning går inte att göra i nuläget. Det finns inga kända data inom området sedan tidigare.

I övrigt hänvisas till "metod- och datainsamling" nedan.

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Material till studien kommer huvudsakligen att samlas in på förlossningen, Centralsjukhuset i Karlstad. På sikt kommer eventuellt också Kvinnokliniken i Sundsvall att inkluderas. Det laborativa arbetet kommer att utföras på Kvinnoklinikens laboratorium i Uppsala. Analyserande, bearbetning och sammanställande av data kommer att ske av samtliga i gruppen där de olika individernas kompetens tillvaratas. Ett godkännande från etiska prövningsnämnden finns sedan tidigare.

För att inkluderas i studien ska kvinnan vara frisk från början, dvs i samband med inskrivningen på mödravårdscentralen (MVC). Graviditeten ska ha varit normal alternativt komplicerats av preeklampsi. Placenta- och uterusbiopsier ska samlas samt att fostervatten och navelsträngsblod tas. Kvinnor som förlöses akut med diagnosen värksvaghet tillfågas om ett deltagande i studien. Vidare tillfrågas kvinnor som förlöses planerat eller akut med diagnosen preeklampsi om de kan tänka sig att delta. Två olika kontrollmaterial samlas in där den ena utgöres av normalgravida kvinnor som det görs kejsarsnitt på av "humanitär" indikation, dvs de är friska och har en normal gravidtet men de kan inte hantera en vaginal förlossning av annan orsak. Den andra kontrollgruppen motsvarar normalgravida som förlösts efter n normal vaginal förlossnin, ingen uterusbiopsi tas i denna grupp.

Det kommer således att ingå 5 grupper av kvinnor i studien: 1) Normalgravida men där förlossingen komplicerats av värksvaghet där akut kejsarsnitt ansetts indicerat, 30 st. 2) Gravida där graviditeten komplicerats av preeklampsi och de snittats akut efter det att värkarbete startat, 30 st. 3) Gravida där graviditeten komplicerats av preeklampsi men där kejsarsnitt ansetts indicerat innan värkarbetet kommit igång, 30 st. 4) Normalgravida med elektivt (planerat) kejsarsnitt, 30 st. 5) Normalgravida som förlöses normalt, 30 st. Någon uterusbiopsi går inte att få till denna grupp men övrigt material samlas in.

I samband med kejsarsnittet som utförs på grupp 1-4 ovan tas en uterusbiopsi från hysterotomikanten (sårkanten i uterus). Placentan sparas (grupp 1-5) och fem stycken biopsier från skilda delar prepareras. Uterus- och placentabiopsin tas sedan omhand senast en timme efter förlossningen och fixeras i formalin under ett dygn för att sedan förvaras i etanol. Vävnaden paraffinbäddas inom en månad från det att den tagits.

Fostervatten samlas och laktathalten mätes. Resterande volym hälles i ett rör som initialt förvaras i -20C. Navelsträngsblod, som ändå alltid tas, hälles i ett rör och förvaras fryst efter det att sedvanlig pH/laktat mätning utförts. Efter högst ett dygn förflyttas proverna till en -70 frys för långtidsförvaring.

För analys av angiogena och antiangiogena faktorer i fostervatten och navelsträngsblod kommer en ELISA att köras på Kvinnoklinikens laboratorium i Uppsala alternativt på Klinkem i Uppsala eller Karlstad. Antikroppar för detta ändåmål köpes in.

För analys av laktatbärande protein och oxytocinreceptorer i uterus och placenta utföres immunhistokemi på snitt från de paraffinbäddade biopsierna. Det laborativa arbetet görs på Kvinnoklinikens laboratorium i Uppsala. För exakt värdering och kvatifiering av laktatbärande protein och oxytocinreceptorer utförs PCR på vävnadsmaterialet.

Från patient- och journaldata inhämtas för studien i övrigt relevant information.

Tillgängliga data och resultat lägges in i SPSS för statistisk bearbetning. Statistiker kommer att konsulteras.

Studiens genomförande

Materialet till studien kommer i huvudsak att samlas in på Kvinnokliniken, Centralsjukhuset i Karlstad. Agneta Hansson kommer att vara ansvarig för detta. Kvinnorna informeras om studien av ansvarig obstetriker innan kejsarsnittet. Den skriftliga patientinformationen utformas tillsammans inom forskargruppen för att tillvarata olika kompetenser.

Kvinnokliniken i Karlstad har tidigare varit med och samlat in material till forskningsstudier bla i samarbete med Helena Åkerud (Akademsika sjukhset) men också tillsammans med Eva Itzel (Södersjukhuset).

Kylar, frysar och övrigt material för liknande studier finns sedan tidigare inköpt till Kvinnokliniken i Karlstad för forskningsändamål. Proverna skickas efter kortare förvaring i Karlstad med Jumbolansen (denna logistik har provats tidigare) till Kvinnoklinikens laboratorium i Uppsala för långtidsförvaring och diagnostik.

På sikt kommer sannolikt också Kvinnokliniken i Sundsvall att börja samla material. Förfarandet i övrigt kommer att vara detsamma som beskrivits ovan. Ansvarig här blir Marie Bolin som är Helena Åkeruds doktorand.

(Nedan följer komplettering av "Översikt av projektorganisation" ovan)
Alla som ingår i forskargruppen kommer att delta och vara aktiva i samband med sammanställandet av material och artikelskrivande. Helena Åkerud disputerade prekliniskt 2001 i Uppsala på angiogena faktorer i tumörer och har därefter varit kliniskt verksam inom gynekologi/obstetrik. Forskning rörande preeklampsi, värksvaghet och hotande forsterasfyxi pågår. Maria Jonsson har pågående forskning rörande hotande fosterasfyxi i samband med förlossning. Eva Wiberg-Itzel forskar på frågeställningar rörande värksvaghet och korrelationen till laktatnivåer (disputerade juni 2006). W.Itzel och H.Åkerud handleder A. Hansson. Agneta Hansson har tidigare varit med i forskningsprojekt som rör värksvaghet men också asfyxirelaterade projekt. Marie Bolin (H. Åkeruds doktorand) forskar aktivt med frågeställningar som rör preeklampsi. Gölin Wikstrand är doktorand (AK Wikström, KK UAS, är huvudhandledare) i Gävle och håller på med frågeställningar rörande preeklampsi. Hon kommer framför allt att vara delaktig i "delmål 2" där det handlar om att studera skillnaden mellan normalgravida och preeklamptiker map uttryck av oxytocin receptorer i uterusväggen. Både Agneta Hansson och Marie Bolin har ett stort forskningsintresse, men är inte disputerade. Förhoppningen är att detta samarbete ska vara stimulerande och att de ska registrera sig som doktorander.

---

Forskningsetiska överväganden

Det är viktigt att fundera på vilken typ av studier som gravida tillfrågas om att delta i. Det är två personers integritet det handlar om. Adekvat information ska ges. I denna studie tas tex en biopsi från uterus vilket kan vara känsligt för kvinnan. Detta ska respekteras, men det är också viktigt att informera om att denna typ av "ingrepp" gjorts upprepat tidigare och att inga komplikationer noterats. Liknande studier har tidigare inte ifrågasatts.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2007-06-28

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2007/082

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1. Acidemia at birth, related to obstetric characteristics and to oxytocin use, during the last two hours of labor. Acta Obstet Gynecol Scand. 2008;87(7):745-50. Jonsson M, Nordén-Lindeberg S, Ostlund I, Hanson U.

2. Different energy metabolite pattern between uterine smooth muscle and striated rectus muscle in term pregnant women. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 1995 Oct;62(2):241-5. Steingrímsdóttir T, Ronquist G, Ulmsten U, Waldenström A.

3. Dysfunctional labor and myometrial lactic acidosis. Obstet Gynecol. 2004 Apr;103(4):718-23. Quenby S, Pierce SJ, Brigham S, Wray S.

4. Association between lactate concentration in amniotic fluid and dysfunctional labor. Acta Obstet Gynecol Scand. 2008;87(9):924-8. Wiberg-Itzel E, Pettersson H, Cnattingius S, Nordström L.

5. Multiorgan dysfunction in infants with post-asphyxial hypoxic-ischaemic encephalopathy. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 2004;89:F152-F155. Shah P, Riphagen S, Beyene J, Perlman M.

6. Neonatal organ system injury in acute birth asphyxia sufficient to result in neonatal encephalopathy. Obstet Gynecol 2002;99:688-691. Hankins GD, Koen S, Gei AF, Lopez SM, Van Hook JW, Anderson GD.

7. Angiopoietin-1/Angiopoietin-2 ratio as a predictive marker for preeclampsia. Manuscript in preparation (2008). M.Bolin, E.Wiberg-Itzel, A.Hansson, A.Larsson, M.Olovsson and H.Åkerud.

C Bilagor

Bilagor

epn hå.doc

Kopia av godkännande från etiska prövningsnämnden.
Filstorlek: 26 kB

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

850 000

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Helena Åkerud 20% forskning under 2009 inkl sociala avgifter 125000 kr
Agneta Hansson- 4 veckor forskning under 2009 inkl sociala avgifter 81000 kr
Maria Jonsson- 4 veckor forskning under 2009 inkl sociala avgifter 60000 kr
Gölin Wikstrand- 2 veckor 34000 kr

Lönemedel assisterande personal 6 veckor under 2009 50000 kr

Medicinsk service

För laborativa analyser av angiogena faktorer i navelsträngsblod och fostervatten behövs antikroppar för att kunna köra ELISA. Inköp av dessa antikroppar motsvaras av: Primär antikroppar 5 st x 5000 kr/st = 25000 kr och sekundär antikroppar 5 st x 5000 kr/st 25000 kr.
För immunhistokemiska analyser på vävnad (uterus och placenta) samt PCR behövs diverse kemikalier, primers och annat material för laborativt arbete motsvarande en kostnad på 25000 kr.

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Par som väntar barn önskar en trygg graviditet och förlossning för att säkra kvinnans och barnets välmående. Att förlösas i Sverige idag kan anses som relativt tryggt och säkert men det är trots detta en flertal förlossningar som förvåras av olika former av gravidtetskomplikationer. Kvinnans och barnets välmående i dessa situationer kan då riskeras. Att hitta sätt att för att objektivt värdera förlossningen och progressen skulle vara positivt för kvinnan och hennes barn men också för medicinskt ansvarig personal.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

I vardagen som kliniskt aktiv obstetriker upplever många att vi inte har tillräckligt bra verktyg för att objektivt kunna värdera förlossningsförloppet. CTG-registrering och analys av laktat/pH på skalpprov från barnet ger vägledning om barnet verkar må bra eller inte men känsligare och mer pålitliga metoder skulle vara önskvärt.

Kontinerlig analys av laktat i forstervatten under förlossningen skulle möjligen kunna ge oss en vägledning när det gäller risken för värksvaghet och om det är av värde att försöka få kvinnan vaginalförlöst eller inte. Genom att komplettera analysen av fostervatten med angiogena faktorer skulle diagnostiken möjligen kunna skärpas ytterligare.

Med analys av specifika angiogena faktorer i navlesträngsblod skulle vi, om våra hypoteser stämmer, kunna värdera i ett tidigt skede när barnet utsatts för asfyxi (syrebrist) under förlossningen om det löper risk för framtida skada eller inte.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

H Åkerud har tidigare arbetat som läkare i Karlstad. Under den perioden visade Kvinnokliniken där upp en forskningsvänlig inställning. Det var tydligt att ett flertal av läkarna och barnmorskorna inom kvinnosjukvården var intresserade av forskning och kontakt med Uppsala etablerades. En del av materialet till H Åkeruds tidigare forskning rörande preeklampsi har samlats in i Värmland och kontakten med A Hansson knöts då. Frågeställningar rörande fosterasfyxi och värksvaghet har tillkommit sedan dess. M Karlsson som är intresserad av fosterasfyxi har anslutit till samarbetet, likaså E Itzel som arbetar med värksvaghet.

Fortsatt samarbete mellan Landstinget i Värmland och Uppsala känns angeläget då de personer som idag är inblandade har en god kontakt. Resurser behövs dock för att kunna underhålla detta och för att se till att resultaten kan skördas. Förhoppningar finns också om att M Bolin och A Hansson ska doktorandregistreras på sikt.

Publicering

Följande artiklar har föregått det projekt som vi vill genomföra och därför söker pengar för:

# Fibrinogen and Histidine Rich Glycoprotein as biological markers for the angiogenic imbalance and coagulation defect of early-onset preeclampsia. K.Kårehed, A-K.Wikström, A-K.Olsson, A.Larsson, M.Olovsson and H.Åkerud. Submitted to American Journal of Obstetrics and Gynecolgy for publication (2008).

# Angiopoietin-1/Angiopoietin-2 ratio as a predictive marker for preeclampsia. M.Bolin, E.Wiberg-Itzel, A.Hansson, A.Larsson, M.Olovsson and H.Åkerud. Manuscript in preparation. For British Journal of Obstetrics and Gynecolgy (2008).

# A proteolytic fragment of the angiogenesis inhibitor HRGP is found in association with activated human platelets in vivo. Å.Thulin, A.Dimberg, K.Kårehed, T.Väisänen, M-R. Väisänen, O.Hamad, J.Wang, R.Bjerkvig, B.Nilsson, T.Pihlajaniemi, H.Åkerud, A.Siegbahn and A-K.Olsson. Submitted to Blood for publication (2008).

# Association between lactate concentration in amniotic fluid and dysfunctional labor. Wiberg-Itzel E, Pettersson H, Cnattingius S, Nordström L. Acta Obstet Gynecol Scand. 2008;87(9):924-8.

# Uterine lactate transport proteins (MCT1 and MCT4) and their association to lactate concentration in amniotic fluid (AF) and labour dystocia. Eva Wiberg-Itzel, Helena Åkerud, Gunnar Ronquist. Manuscript in preparation (2008).

# Acidemia at birth, related to obstetric characteristics and to oxytocin use, during the last two hours of labor. Jonsson M, Nordén-Lindeberg S, Ostlund I, Hanson U. Acta Obstet Gynecol Scand. 2008;87(7):745-50.

Studien som vi nu söker pengar för beräknas ge resultat som kan sammanfattas i ett par stycken olika publikationer. Möjliga tidskrifter att skicka till är: American Journal of Obstetrics and Gynecology, Bristish Journal of Obstetrics and Gynecology samt Acta Obstetrica Gynecolgica Scandinavia.

---