Hur kan vården minska stressymptom hos kvinnliga patienter med bröstcancer?
En randomiserad interventionsstudie med ”stepped care approach”
Diarienummer : RFR-23921
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Cecilia Arving, 2008-09-04
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Leg. sjukskötrska
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Onkolog kliniken, Akademiska sjukhuset
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-06-26
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Cecilia Arving
Sjuksköterska, Onkolog kliniken, Akademiska sjukhuset

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

Sammanfattning

Bakgrunden till denna studie är att patienterna i en tidigare studie uppgett sig ha problem som en individuell stödintervention hjälpt dem med, trots att patienterna skattat hög hälsorelaterad livskvalitet och få problem med oro/nedstämdhet. Detta väckte frågan ”vilka är då patienternas problem?” En livshotande sjukdom, såsom bröstcancer, kan ge upphov till post-traumatisk stress. Påträngande tankar, undvikande beteende och oro kan vara symptom på post-traumatisk stress. Patienterna i den tidigare studien skattade kliniska symptom på stress i mycket hög utsträckning och dessa symptom kvarstod i senare mätningar. Jämfört med en kontrollgrupp hade den individuella stödinterventionen statistiskt signifikant effekt på att reducera påträngande tankar.

Syftet med denna studie är primärt att undersöka prevalensen av stress symptom hos kvinnliga patienter med bröstcancer och i förlängningen vilka stresshanteringsinsatser som krävs för att förbättra det psykosociala välbefinnandet specifik, men även ur en hälsoekonomisk synvinkel. Detta sker i form av en s.k. ”Stepped care approach” där behandlingen ges stegvis utifrån patientens problembild.

Enligt Metoden kommer kvinnliga patienter (n= 300) i åldern 18 år och uppåt, som är nyligen diagnostiserade med en bröstcancer och som skall få adjuvant behandling i form av cytostatika, strålbehandling och/eller hormonell behandling i Falun, Gävle och Uppsala att inkluderas konsekutivt i projektet. Multicenterstudien är en prospektiv, longitudinell interventionsstudie med ”Stepped care approach”. Stepped care approach innebär att i steg 1 får alla inkluderade patienter, oavsett om de skattar kliniska symptom på stress eller inte, en stresshanteringsutbildning vid ett tillfälle. De som därefter skattar kliniska symptom på stress erbjuds deltagande i steg 2, som innebär en randomisering mellan två olika intensivare behandlingsalternativ, nämligen individuell stresshantering vs. stresshantering i grupp. Prevalensen och effekterna av interventionerna mäts med frågeformulär.

Resultaten från denna studie förväntas ge svar på om screening med två standardiserade frågeformulär kan identifiera de patienter som är i behov av stresshantering, men också vilken typ av stresshanteringsinsats som krävs för olika patienter.

---

Medarbetare/Medsökande

Karin Nordin
Annan tjänstetitel, uppsala universitet

Länstillhörighet:

Uppsala län=C

Projektledning:

Ja, deltar i planering, genomförande och rapportering av studien

Patientrekrytering:

Nej

Arbetsenhet:

Uppsala universitet

Gunilla Burell
Lärare, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet

Länstillhörighet:

Uppsala län=C

Projektledning:

Ja, deltar i planering, genomförande och rapportering av studien

Patientrekrytering:

Nej

Arbetsenhet:

Uppsala universitet

Marie-Louise Fjällskog
Läkare, Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Länstillhörighet:

Uppsala=C

Projektledning:

Ja, deltar i planering, genomförande och rapportering av studien

Patientrekrytering:

Ja

Arbetsenhet:

Akademiska Sjukhuset, inst. för Medicinska vetenskaper, Uppsala universitet

Johan Ahlgren
Verksamhetschef, Onkologiska verksamheten, Division operation, Gävle Sjukhus och Centrum för FOU Uppsala Universitet/

Länstillhörighet:

Gävle=X

Projektledning:

Ja, deltar i planering, genomförande och rapportering av studien

Patientrekrytering:

Ja

Arbetsenhet:

Länsonkologiska kliniken Gävle Sjukhus, Centrum för FOU Uppsala Universitet/Landstinget Gävleborg

Susanne Börjesson
Annan tjänstetitel, Plan 1, kirurgkliniken, Falun

Länstillhörighet:

Dalarna=W

Projektledning:

Ja, deltar i planering, genomförande och rapportering av studien

Patientrekrytering:

Ja

Arbetsenhet:

Onkologmottagningen, Kirurg kliniken, Falu lasarett

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2009-02-01

Beräknat projektslut

2011-02-01

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Adjuvant behandling vid bröstcancer kan förhindra återfall och förlänga överlevnaden(1). Behandlingen kan dock under och efter behandlingstiden resultera i reducerad hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL)(2), samt leda till ökad oro och nedstämdhet(3). Det är viktigt att hålla i minnet att varje kvinna reagerar individuellt på sin diagnos och behandling, men studier har visat att för det stora flertalet så minskade de psykologiska påfrestningarna med tiden och bara ett fåtal utvecklar kvarstående psykiska problem(2,3). En livshotande sjukdom, såsom bröstcancer, kan även ge upphov till post-traumatisk stress (PTSD)(4). Frekvensen av PTSD bland bröstcancerpatienter varierar mellan 2-22% i litteraturen beroende på mätmetod. Detta gör det svårt att idag dra några slutsatser om den verkliga prevalensen av PTSD. Påträngande tankar (intrusion), undvikande beteende (avoidance) och nervositet är symptom på PTSD. Nordin och Glimelius(5) visade att kliniska nivåer av oro och/eller nedstämdhet tillsammans med kliniska symptom av påträngande tankar i samband med diagnos kunde identifiera de patienter som var i behov av psykologisk stöd senare i sjukdoms förloppet. I en nyligen publicerad studie(6) rapporterades att mått på undvikande beteende (avoidance) kunde förutsäga hur HRQoL kom att påverkas under behandlingstiden. Initialt höga nivåer av undvikande beteende hade samband med en försämrad fysisk och social funktion, samt ett försämrat allmänt hälsotillstånd.

Hälften av de kvinnor som i Sverige diagnostiseras med bröstcancer är under 65 år, dvs. i arbetsför ålder(1). Behandlingen kan resultera i sjukskrivning och förtidspension. För den enskilde patienten kan detta leda till ekonomiska svårigheter, negativ påverkan på rollfunktionen och tillgången på socialt stöd(7). Sjukskrivningsfrekvensen bland svenska kvinnor är högre jämfört med männen och orsaken till sjukskrivningen anges oftare som stress eller psykisk ohälsa(8). En förklaring till detta skulle kunna vara en påfrestande arbetssituation. Andelen kvinnor som yrkesarbetar i Sverige är bland de högsta i Europa(9). Trots detta så ansvarar och sköter svenska kvinnor det mesta av hushållsarbetet. Att balansera yrkesarbete och familj, speciellt när det finns kvarvarande barn i hushållet är svårt(10). Att då även få en bröstcancer diagnos kan bli ”tuvan som får lasset att stjälpa”. Idag finns dock relativt lite forskning gjord kring speciella stressorer bland kvinnliga patienter diagnostiserade med en bröstcancer.

Ett antal interventionsstudier med syftet att förbättra det psykosociala välbefinnandet hos patienter med bröstcancer har genomförts(11). Psykosocialt välbefinnande kan definieras som en upplevelse av glatt humör, positiva känslor och tankar, t ex. optimism och förnöjsamhet. Psykosocial påfrestning, å andra sidan, beskrivs som en upplevelse av negativa känslor, t ex. oro, nedstämdhet, irritation, psykisk/fysisk utmattning över tid och i olika situationer(12). Internationellt finns det idag tämligen säker evidens för att interventioner som använder metoder hämtade från kognitiv beteende terapi (KBT) kan förbättra HRQoL och minska psykosocial påfrestning, samt öka egenkontrollen av behandlings biverkningar eller sjukdomssymptom hos cancerpatienter(13,14). Dessa interventioner kan även administreras under kort tid med god effekt(13). Enligt SBU finns starkt stöd för att KBT insatt en till tre månader efter traumat kan minska uppkomsten PTSD vid akuta stresstillstånd(15). Det vetenskapliga underlaget för att jämföra såväl effekter som kostnadseffektivitet mellan olika behandlingsmetoder är dock otillräckligt(15).

I en tidigare prospektiv, randomiserad interventionsstudie i forskargruppen, “Stöd-projektet” testades effekten av en individuell psykosocial samtalsintervention utförd av special utbildad sjuksköterska. Denna intervention jämfördes med en individuell psykosocial samtalsintervention utförd av psykolog, samt med en kontrollgrupp som erhöll sedvanligt omhändertagande. Projektet initierades hösten 1997 med en utbildning för sjuksköterskorna(16) och datainsamlingen avslutades i januari 2002. Patienter diagnostiserade med en bröstcancer från Uppsala läns landsting och som skulle erhålla adjuvant behandling inkluderades konsekutivt (n=179). Resultatet visade att båda interventionerna hade positiva effekter på HRQoL och stress symptom, såsom påträngande tankar, jämfört med kontrollgruppen(7). Fler patienter i kontrollgruppen jämfört med interventionsgrupperna utnyttjade det psykosociala stöd som kunde erbjudas inom ramen för rutinsjukvården(7). Patienternas tillfredställelse med båda interventionerna var mycket hög, men patienterna i sjuksköterskegruppen rapporterade större nytta av interventionen avseende problem med oro och information ang. sjukdom, prognos, undersökningar och behandlingar, samt i kontakten med sjukvården(17). Sjukvårdsutnyttjandet och sjukskrivningsdagarna orsakades huvudsakligen av den adjuvanta behandlingen(18). De båda interventionsgrupperna hade totalt lägre sjukvårdskostnader jämfört med kontrollgruppen eftersom antalet vårddagarna i sluten vård var färre(18). Konklusionen från studien var att den administrerade psykosociala samtalsinterventionen var till nytta för bröstcancerpatienterna, att den var förhållandevis billig och att den psykosociala samtalsinterventionen utförd av sjuksköterskor var lika effektiv som den utförd av psykologer.

Problemformulering
Resultaten från det ovan beskrivna “Stöd-projektet” väckte ytterligare frågeställningar. Resultaten visade nämligen att de flesta patienter upplevde, dvs. skattade sin HRQoL relativt högt, samt att de hade få symptom/biverkningar av sjukdomen och behandlingen. Trots detta angav 75 % av patienterna att de hade problem som den individuella psykosociala samtalsinterventionen kunde hjälpa dem med. Vid närmare analys av data upptäcktes att ca 80 % alla patienter i studien initialt skattade höga stressrelaterade symptom, såsom påträngande tankar och/eller undvikande beteende. Till skillnad från oro och nedstämdhet som också var förhöjt initialt, men som inom en tremånadsperiod sjönk till normal värden, kvarstod stressymptomen på förhöjda nivåer. Detta indikerar att det finns behov av att närmare studera andra aspekter av livet, t ex. stressrelaterade symptom och beteenden, vad som predicerar stress symptom och beteenden, hur roll- och social funktion påverkas, samt hur sjukvårdutnyttjande, sjukskrivning och återgång i arbete påverkas för en kvinnlig bröstcancerpatient. Men även att studera om psykosociala samtalsinterventioner med stresshanteringsfokus kan ha effekt på ovanstående aspekter av livet.

Syfte/frågeställning/hypotes

Föreliggande projekt har som primärt syfte att undersöka prevalensen av stress symptom hos kvinnliga patienter med bröstcancer och i förlängningen vilka stresshanteringsinsatser som krävs för att förbättra det psykosociala välbefinnandet specifik, men även ur en hälsoekonomisk synvinkel. Detta sker i form av en s.k. ”Stepped care approach” där behandlingen ges stegvis utifrån patientens problembild. En hypotes är att ca hälften av deltagarna i projektet kommer att bli kliniskt signifikant förbättrade efter bara en låg intensiv intervention. Den andra hypotesen är att det med två screening instrument skall vara möjligt att urskilja vilka patienter som behöver mer intensiv intervention för att bli klinisk signifikant förbättrade.

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Patienter
Kvinnliga patienter (n= 300) i åldern 18 och uppåt, nyligen diagnostiserade med en bröstcancer och som skall erhålla adjuvant behandling i form av cytostatika, strålbehandling och/eller hormonell behandling i Falun, Gävle och Uppsala inkluderas konsekutivt i projektet. Exklusionskriterier är pågående psykiatrisk sjukdom och patienter som inte talar och/eller förstår det svenska språket.

Design:
Studien är en prospektiv, longitudinell interventionsstudie med ”Stepped care approach”, där en randomisering mellan två olika behandlingsalternativ ingår i sista steget. Ett av nyckelbegreppen i en ”stepped care model” är att behandlingar med olika intensitet ges enl. en trappstegsmodell utifrån behov. I det första steget ges en låg intensiv behandling/omvårdnad till alla. För de patienter som då inte förbättras ges därefter en mer intensiv behandling/omvårdnad osv.
Då det finns evidens för att psykosociala stödinterventioner med metoder hämtade från KBT kan minska uppkomsten av PTSD(15), men även har effekt på livskvalitet och psykologiskt välbefinnande hos cancerpatienter och då specifik även patienter med bröstcancer(7,19) kommer inte en kontrollbetingelse att användas, utan alla patienterna (n=300) kommer att erhålla det första steget i behandlingen. Därefter kommer de patienter, (uppskattningsvis ca 150) som fortfarande skattar kliniska nivåer av stress symptom efter att ha genomgått steg 1 att tillfrågas om medverkan i steg 2, som innebär en randomisering mellan två behandlings alternativ (Bilaga 1).

Alla patienter börjar med steg 1, där de under en session ges utförlig information om olika vanliga stress symptom och hur man själv kan hantera dessa. Patienterna får möjlighet att ställa frågor och får skriftligt undervisningsmaterial med sig hem. Vid eftermätningen bedöms om patienten är klinisk signifikant förbättrade (KSF), dvs. gått från kliniska nivåer av stress symptom på Impact of Event Scale (IES) och/eller Hospital and Depression Scale (HADS) till att skatta inga kliniska nivåer av stress. De patienter som är KSF, samt de patienter som redan initialt skattade inga kliniska nivåer av stress avslutar därmed sin behandling. De övriga tillfrågas om deltagande i nästa steg och om de tackar ja, randomiseras de till antingen stresshantering i grupp eller individuellt. Inom en vecka efter randomiseringen kontaktas deltagarna per telefon och meddelas utfallet av randomiseringen, samt när/var respektive intervention startar.

Med denna design kan man undersöka prevalensen av stress symptom och vilka faktorer som predicerar att patienterna blir KSF endast med utbildning i stresshantering. Vidare kan designen undersöka vilka som måste behandlas ytterligare, samt då vilka patienter som blir KSF med grupp alternativt med individuell behandling.

Redovisning av interventionen

Syftet med interventionerna är att minska fysisk och psykisk spänning, oro, nedstämdhet, irritation, utmattning och att förbättra patienternas kommunikationsförmåga, självsäkerhet samt problemlösnings förmåga. Vidare att hantera oväntade situationer, öka självförtroendet och det positiva tänkandet. Fokus för interventionerna kommer att vara att hjälpa den individuella patienten att hantera sina egna stressymptom oberoende av om det sker via låg intensiv utbildning, i grupp eller individuell hög intensiv intervention.

Steg1:
Utbildningen i stresshantering ges kontinuerligt. Grupperna beräknas bestå av 10-20 deltagare. Dessa patienter får under två timmar en kort uppdaterad information om sjukdomen, vad olika adjuvanta behandlingar innebär i form av förlopp/frekvens, biverkningar, egen vård samt vanliga psykosociala/stress reaktioner. Vidare får patienterna lära sig hur de själva kan hantera stress reaktioner. Med sig hem efter undervisnings tillfället får patienterna ett undervisningsmaterial med en ”avslappnings CD”.

Steg 2:
2a. Stresshanteringsintervention i grupp: Deltagarna, ca 6-8 patienter, träffas två timmar varje vecka sammanlagt 10 gånger. Mellan träffarna kommer deltagarna att arbeta hemma, individuellt eller tillsammans, med uppgifter såsom t ex att öva på olika problemlösningstekniker, registrera beteenden, träna avslappning, utöva fysisk aktivitet. Varje träff har ett speciellt tema som baseras på de sex komponenter som ingår i interventionen, nämligen: (1) Kunskap om sjukdom, behandling, hälsopromotion och stressreaktioner, (2) Självmedvetenhet via självregistrering av känslor och beteenden, falldiskussioner och gruppdynamik, (3) Träna olika tekniker såsom hur man uttrycker negativa känslor, hur man förbättrar sin kommunikationsförmåga, samt förändrar reaktioner och beteenden som är relaterade till stress, ilska, oro och nedstämdhet, (4) Träning i verkliga livet mellan träffarna, (5) Kognitiv omstrukturering via själv registrering, tekniker och gruppdynamik, och slutligen (6) spirituell utveckling via gruppdiskussioner om livskvalitet, livsvärden, självförtroende och optimism. Skriftligt material, fallbeskrivningar och video kommer att användas.

2b. Individuell intervention:
Samma metoder och tekniker som i gruppinterventionen kommer att användas. Vid det första samtalet görs en utförligare bedömning av den individuella psykosociala problematiken enl. modell som praktiserats i tidigare studier(7,17). Samtalen är begränsade i tid till 45-60 min. Antalet samtal styrs av patientens problembild och den gemensamma bedömning som görs av patienten och sjuksköterskan, men skall innefatta minst 4 till högst åtta samtal. Vilket innebär bedömning av psykosocial problematik (samtal 1), analys av självregistrering samt förslag på problemhanteringsteknik (samtal 2), utvärdering av praktiserad problemhanteringsteknik (samtal 3) och uppföljning/avslutning av samtalskontakten (samtal 4-8).

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Datainsamling
Data kommer att samlas in via välkända självrapporterade frågeformulär. En översikt över mätpunkter och ingående frågeformulär presenteras i bilaga 2: “Vardagslivets stress” är ett frågeformulär vilket behandlar stressbeteende i vardagen och har två teman: tidspress/otålighet och lättväckt irritation/fientlighet. Formuläret består av 20 påståenden som besvaras på en fyrgradig skala (0-3) med en summerad poäng på 0-60. Högre poäng markerar mer stressfulla reaktioner. Exempel på påståenden i formuläret är ”Jag känner tidspress”, Jag ogillar att stå i kö”, Jag blir irriterad när andra fumlar eller är slarviga”, Folk säger åt mig att ta det lugnt och koppla av”. En skillnad på 5 skalpoäng utgör en kliniskt signifikant skillnad.

Vid inklusion (baslinjemätningen) besvaras formulären på sjukhusen och vid efterföljande mätningar skickas frågeformulär hem tillsammans med ett svarskuvert till alla deltagare. Tillfredställelsen med interventionerna utvärderas med frågeformulären: ”Patienttillfredsställelse med interventionerna” som är ett frågeformulär som utarbetats för att mäta patient tillfredställelsen med psykosociala interventioner. Det har utvecklat ytterligare inför föreliggande studie och består av nu 40 frågor. Varje patients individuella mål med interventionerna i steg II kommer att utvärderas med ”Patientens målrelaterade beteende frågeformulär (PGPQ)” som är ett för denna studie omarbetat patientspecifikt formulär som är utvecklat för att mäta individuella beteendeförändringar. Patienten rapporterar 1-3 aktiviteter/beteenden som hon inte kan eller har svårigheter att utföra pga. stress och som hon vill påverka med interventionen. Patienter som inte besvarat frågeformulären fullständigt eller överhuvudtaget kommer att kontaktas av projektpersonal inom 14 dagar per telefon för att säkerställa en så hög svarsfrekvens som möjligt.

Patient journaler kommer att användas för ta fram demografisk och medicinsk bakgrundsdata. Sjukvårdsutnyttjande kommer att samlas in via respektive sjukhus datasystem, samt även via självrapporterad utnyttjande av andra professionella stödinsatser. Självrapporterad sjukskrivning frekvens kommer att samlas in. Antalet samtal/träffar i respektive intervention kommer att registreras.

Analyser
SPSS® ANOVA kommer att användas för att analysera skillnader mellan grupper och over tid för kontinuerliga variabler och Chi-2 exact tests för kategorivariabler. Även om urvalet inte riktigt uppfyller alla kriterier för en normal distribution kommer parametriska tests kommer att användas då de ofta är tillräckligt robusta för att hantera detta. Patientens kliniska nivåer av stress symptom kommer att kategoriseras enl. rekommenderade brytpunkter, se referenser i bil. 2. En hierarkisk linjär regressionsanalys kommer att användas för att undersöka vilka variabler som predicerar stress symptom och sjukvårdsutnyttjande, samt sjukskrivning/återgång i arbete. Powerberäkning har gjorts för IES-intrusion och HADS-Anxiety baserat på data från stöd-projektet7. Utifrån de givna villkoren (power 0.8, p 0.05 och effect size 0.5) krävs minst 64 patienter per randomiseringsgrupp (dvs. 128 patienter) för att upptäcka en signifikant skillnad för IES och HADS.

Studiens genomförande

Patienterna kommer att få en skriftlig information om projektet i samband med att de kallas till det läkarbesök där informationen om adjuvant behandling för bröstcancern ges. Patienterna kommer att tillfrågas om deltagande i projektet av projektpersonal eller behandlande läkare efter läkarbesöket. Om de tackar ja kommer de att omgående besvara den första omgången frågeformulär, dvs. baslinjemätningen, som även utgör en prevalens screening för stress symptom initialt. När den första omgången frågeformulär är besvarade inbjuds patienten skriftligt till steg 1 interventionen, dvs. en utbildning i stresshantering.

Interventionerna kommer att ges på respektive ort, Falun, Gävle och Uppsala, samt utföras av special utbildade sjuksköterskor, som under studiens genomförande även får kontinuerlig handledning. Berörda enheters chefer i Falun Gävle och Uppsala är informerade och ställer sig positiva. Sjuksköterskorna som utför interventionerna kommer att genomgå en utbildning som innefattar allmän psykosocial onkologi, bedömning av och behandling av vanlig psykosocial problematik. Utbildningen kommer att ges i två steg under 2 x 5 heldagar och mellan lektionerna tränar sjuksköterskorna i mindre grupper på att leda samtal, bedöma psykosocial problematik och lära ut hanteringstekniker.

---

Forskningsetiska överväganden

Etisk ansökan inskickas till den regionala etiska prövningsnämnden i Uppsala den 081008. Interventionerna kommer att övervakas kontinuerligt och ev. skadlig intervenering kan tidigt korrigeras. Att besvara många frågeformulär kan upplevas som påfrestande för patienten. Frågeformulären i föreliggande studie har noga valts ut och antalet övervägts. Ett allt för ringa antal utvärderingsinstrument kan innebära att effekter missa vilket vore ett resurs slöseri för både patienterna och bidragsgivare.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

0000-00-00

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2008/382

Godkännande från etikprövningsnämnd krävs efter beslut för utbetalning av medel

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1.Epidemiology. Cf: Cancer Incidence in Sweden 2005, National Board of Health and Welfare. Official Statistics of Sweden. Health and Diseses 2007:03.
2.Deshields T, Tibbs T, Fan MY, et al: Ending treatment: the course of emotional adjustment and quality of life among breast cancer survivors immediately following radiation therapy. Support Care Cancer 2005 Dec;13(12):1018-26 Epub 2005 Mar 31
3.Burgess C, Cornelius V, Love S, et al: Depression and anxiety in women with early breast cancer: five year observational cohort study. Bmj 330:702, 2005
4.Smith MY, Redd WH, Peyser C, et al: Post-traumatic stress disorder in cancer: a review. Psychooncology 8:521-37, 1999
5.Nordin K, Glimelius B: Predicting delayed anxiety and depression in patients with gastrointestinal cancer. Br J Cancer 1999 Feb;79(3-4):525-9
6.van de Wiel H, Geerts E, Hoekstra-Weebers J: Explaining inconsistent results in cancer quality of life studies: the role of the stress-response system. Psychooncology 2007 May 29;
7.Arving C, Sjoden PO, Bergh J, et al: Individual psychosocial support for breast cancer patients: a randomized study of nurse versus psychologist interventions and standard care. Cancer Nurs 2007 May-Jun;30(3):E10-9
8.Riksförsäkringsverket: Psykiska sjukdomar och stressrelaterade besvär - långvariga sjukskrivningar åren 1999 till 2003. Stockholm, Sweden, Swedish Social Insurance Agency, 2004
9.Commission E: European social statistics, Labour force survey results 2002. Luxembourg, 2003
10.Lundberg U, Frankenhaeuser M: Stress and workload of men and women in high-ranking positions. J Occup Health Psychol 1999 Apr;4(2):142-51
11.Tatrow K, Montgomery GH: Cognitive behavioral therapy techniques for distress and pain in breast cancer patients: a meta-analysis. J Behav Med 29:17-27, 2006
12.Claesson M, Burell G, Birgander LS, et al: Psychosocial distress and impaired quality of life--targets neglected in the secondary prevention in women with ischaemic heart disease. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil 2003 Aug;10(4):258-66
13.Jacobsen P, Hann D: Cognitive-Behavioral Interventions, in Breitbart W, Holland JC (eds): Psycho-oncology. New York ; Oxford, Oxford University Press, 1998, pp 1189
14.Galway KJ BA, Cantwell M, Cardwell C, Mills M, Donnelly M. : Psychosocial interventions to improve quality of life and emotional wellbeing for recently diagnosed cancer patients. (Protocol) Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Issue 2. , 2008
15.SBU: Behandling av ångestsyndom, vol 2. Mölnlycke, Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2005, pp 234
16.Hellbom M, Brandberg Y, Kurland J, et al: Assessment and treatment of psychosocial problems in cancer patients: an exploratory study of a course for nurses. Patient Educ Couns 45:101-6., 2001
17.Arving C, Sjoden PO, Bergh J, et al: Satisfaction, utilisation and perceived benefit of individual psychosocial support for breast cancer patients--a randomised study of nurse versus psychologist interventions. Patient Educ Couns 62:235-43, 2006
18.Arving C, Brandberg Y, Johansson B, et al: Health-economic analysis of an individual psychosocial support intervention for breast cancer patients. Inskickad 2007
19.Antoni MH, Wimberly SR, Lechner SC, et al: Reduction of cancer-specific thought intrusions and anxiety symptoms with a stress management intervention among women undergoing treatment for breast cancer. Am J Psychiatry 2006 Oct;163(10):1791-7

C Bilagor

Bilagor

Bilaga 1 Stressprojektet design figur 080929.doc

Beskrivning av studiedesign
Filstorlek: 29 kB

Bilaga 2 Mätpunkter frågeformulär Arving 080929.doc

Beskrivning av mätpunkter och frågeformulär
Filstorlek: 73 kB

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

2 292 800

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Sjuksköterskor som utför interventionerna bör vara minst 4 st för att interventionerna/utvärderingen inte ska bli personbunda och för att studien bedrivs på 3 olika orter:

4 x 25% tjänst à 26 000 kr för en heltidstjänst + sociala avgifter om 51,7% =
474 000 kr

Övrigt

Förutom enkät 1 som delas ut på klinikerna, så distribueras varje enkät med post vilket medför kuvert- och porto-kostnader för både utskick och svarsbrev. Samman lagda kostnader för kuvert (2kr/st) och porto (10kr/försändelse).
300 st Enkät 1 = 3 600 kr
600 st Enkät 2 =7 200 kr
300 st Enkät 3 = 3 600 kr
Totalt 14 400 kr

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Föreliggande projekt är mycket patientnära och kan vara det som förhindrar att diagnosen bröstcancer blir ”tuvan som får lasset att stjälpa” för den individuella patienten. Förhoppningen är att vi via en ”stepped care approach” ska kunna hjälpa/stödja varje enskild patient med rätt vårdnivå, dvs. för alla patienter ges en hjälp till självhjälp med en utbildning i stresshantering. För de patienter som inte blir hjälpta av utbildningen ges ytterligare behandling av stressymptom i form av individuella eller grupp samtal.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

För vården och samhället kan interventionerna i föreliggande studie enl. en ”stepped care approach” innebära stora besparingar i form av anpassat psykosocialt stöd och minskat sjukvårdutnyttjande, samt bibehållen arbetsförmåga eller en snabbare återgång i arbete. Vidare erbjuds ett intensivare stöd bara till de patienter som verkligen är i behov av detta. För forskningen kan föreliggande studie öka kunskapen om speciella stressorer bland kvinnliga patienter diagnostiserade med en bröstcancer och vilken form av psykosocial insats som är lämplig.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

I Uppsala läns landsting har under 20-30 år flera psykosociala interventionsstudier genomförts. Resultaten och erfarenheterna från dessa studier har i varierande grad lett till implementering i den ordinarie vården av cancerpatienter i Uppsala län. Vår förhoppning är att då föreliggande studie genomförs i tre olika landsting inom regionen ökar generaliserbarheten och kunskaperna som studien genererar sprids. Detta kan leda till implementering av ett likartat evidensbaserat psykosocialt omhändertagande av cancerpatienter inom större delen av U/Ö regionen.

Publicering

Studien är ny, inte påbörjad. Resultatet planeras att publiceras i relevanta tidskrifter såsom t ex. Psycho-oncology, Journal of Clinical Oncology, European journal of Cancer, Cancer Nursing, Patient Education and Counselling.

---