Kylbehandling efter hjärtstopp - Patienters livskvalitet och funktion kopplat till hjärnskademarkörer samt närståendes upplevelser.
Diarienummer : RFR-23541
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Sten Rubertsson, 2008-09-01
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Professor, överläkare
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Akademiska sjukhuset, Anestesi & Intensivvårdskliniken
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-05-25
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Sten Rubertsson
Läkare, Akademiska sjukhuset, Anestesi & Intensivvårdskliniken

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

man

För projekt som beviljats medel av RFR

Kylbehandling efter hjärtstopp - Patienters livskvalitet och funktion kopplat till hjärnskademarkörer samt närståendes upplevelser.
RFR-11247. Beviljat belopp: 100 000 kr. Beslutsdatum 2007-11-

Sammanfattning

Bakgrund: Hypotermibehandling (kylbehandling) har visat sig skydda mot och förbättra prognosen för hjärnskador samt öka överlevnaden efter hjärtstopp och har blivit en etablerad behandling de senaste åren.
För de personer som drabbas av hjärtstopp är inte bara överlevnad viktig utan också hur hjärtstoppet kan förändra deras liv. Det är också viktigt att veta hur närstående upplever hjärtstoppet med efterföljande hypotermibehandling.
Syfte: Att följa patienter under första halvåret efter hjärtstopp med hypotermibehandling för att studera livskvalitet, fysisk och psykisk funktion, neurologiskt status och mortalitet relaterat till initiala nivåer av hjärnskademarkörer, magnetröntgen fynd och EEG, detta för att utvärdera ovanstående metoder som prognostiska redskap i bedömningen av patienterna. Syftet är även att jämföra livskvalitet och funktion över tid samt samband mellan livskvalitet och funktion. Ett ytterligare syfte är att beskriva hur närstående upplever tiden efter hjärtstoppet.
Metod: Hjärnskademarkörer, magnetröntgenundersökning och EEG kommer att följas.
Uppföljningsdata från patienterna kommer att samlas in vid tre tillfällen: när patienten skrivs ut från medicinsk vårdenhet samt efter 1 månad och efter 6 månader från hjärtstoppet.
Närstående kommer att intervjuas vid två tillfällen (vid utskrivning och 6 månader efter hjärtstopp).
Betydelse: Studien kan ge oss nya redskap för att bedöma prognosen samt förbättra uppföljningen av patienter som drabbats av hjärtstopp och deras närstående efter insatt hypotermibehandling.

---

Medarbetare/Medsökande

Ing-Marie Larsson
Specialistsjuksköterska, Centralintensiven, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Länstillhörighet:

C

Projektledning:

Doktorand, aktiv i projektarbetet, metod, datavärdering och manuskriptframställan.

Patientrekrytering:

Rekrytering av studiedeltagare och datainsamling i Uppsala län.

Arbetsenhet:

Akademiska sjukhuset

Marie Sellert-Rydberg
Specialistsjuksköterska, Falu lasarett IVA

Länstillhörighet:

W

Projektledning:

Aktiv i projektarbetet, metod, datavärdering och manuskriptfrmställan

Patientrekrytering:

Rekrytering av studiedeltagare och datainsamling i Dalarna

Arbetsenhet:

Falu lasarett

Handledare

Marja-Leena Kristofferzon
Lärare, Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle

Utbildning

doktorandutbildning

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2008-05-01

Beräknat projektslut

2010-10-31

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Varje år drabbas ca 10 000 personer i Sverige av hjärtstopp. Bland dem som överlever blir behandlingsresultatet ofta dåligt då cirkulationsstoppet orsakat hjärnskador som en följd av den syrebrist som uppstått under hjärtstoppet (1).
Hypotermibehandling (kylbehandling) har visat sig skydda mot och förbättra prognosen för hjärnskador samt öka överlevnaden efter hjärtstopp. Detta har visats i två studier som presenterades 2002 (2,3).
Hypotermibehandling innebär att patienten snabbt kyls ner till 32-34°C när de återfått hjärtverksamhet och bärande cirkulation. Patienterna hålls nedkylda under 12-24 timmar (1-3). Hypotermibehandling till patienter efter hjärtstopp har blivit en etablerad behandling under de senaste åren och rekommenderas i de riktlinjer som publicerades av American Heart Association 2005 (4).
För att ha möjlighet att i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet göra en prognosbedömning och ha möjlighet att förbättra behandlingen till patientgruppen har studier gjorts där vissa hjärnskademarkörer följts i blodet (5). Att följa electroencephalogram (EEG) under hypotermibehandlingen, uppvärmningsfasen och när patienten blivit normoterm är av prognostiskt värde. EEG evaluerar även om det finns epileptisk aktivitet som kräver behandling (6,7)
För de personer som drabbas av hjärtstopp är inte bara överlevnad viktig utan också hur hjärtstoppet kan komma att förändra deras liv. Det finns sedan tidigare ett fåtal studier (8-10) som belyser livskvalitet hos patienter som återupplivats efter hjärtstopp. Det har inte gått att hitta några studier om hur patienten skattar sin funktion och livskvalitet efter hjärtstopp med hypotermibehandling. Däremot har det i studier och rapporter (8,11) påpekats att det finns ett behov av en uppföljning av hjärtstoppspatienter som fått hypotermibehandling. Även närstående påverkas när en anhörig drabbas av ett hjärtstopp men det är få studier som belyst detta (12). För att möta det stora behov av information som närstående behöver efter att en anhörig har drabbats av hjärtstopp är det viktigt att veta hur närstående upplever hjärtstoppet med efterföljande hypotermibehandling och närmsta tiden efter patientens utskrivning från sjukhuset.

Syfte/frågeställning/hypotes

Syftet med studien är att följa patienter under första halvåret efter hjärtstopp med hypotermibehandling för att studera livskvalitet, fysisk och psykisk funktion, neurologiskt status och mortalitet relaterat till initiala nivåer av hjärnskademarkörer, magnetröntgen fynd och EEG, detta för att utvärdera ovanstående metoder som prognostiska redskap i bedömningen av patienterna. Syftet är även att jämföra livskvalitet och funktion över tid samt samband mellan livskvalitet och funktion. Ett ytterligare syfte är att beskriva hur närstående upplever tiden efter hjärtstoppet och hur händelsen har påverkat deras vardag.

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Studien är prospektiv beskrivande och jämförande.
Studiedeltagarna är patienter och närstående till patienter som vårdas med hypotermibehandling efter hjärtstopp på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Gävle sjukhus och Falu lasarett. Alla patienter som får hypotermibehandling efter hjärtstopp inkluderas konsekutivt efter patientens och närståendes samtycke.
Studien ska inkludera 100 patienter och 50 närstående. Närstående är den person som patienten angivit som närmast anhörig/den som tar emot information om patientens tillstånd.
Patienter och närstående började inkuderas 2008-05-01 och studien beräknas pågå 2,5 år till sista uppföljning.

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Patienter som får hypotermibehandling efter hjärtstopp och vårdas på intensivvårdsavdelningen på Gävle sjukhus och Falu lasarett samt Centralintensiven på Akademiska sjukhuset inkluderas i studien.
Under de första 5 dygnen efter hjärtstoppet följs hjärnskademarkörer, det görs neurologiska bedömningar, magnetröntgen och EEG följ i vissa fall.
Patienterna följs under uppföljningen neurologiskt enligt Glasgow-Pittsburgh Cerebral Performance Category (CPC) skalan (13). Skalan består av fem kategorier där 1 är återställd hjärnfunktion, 2 lätt till medelsvår hjärnskada där patienten klarar sin ADL. Kategori 1-2 betecknas som god prognos. Kategori 3 är svåra hjärnskador där patienten är beroende av hjälp med ADL. Kategori 4 är koma eller vegetativt syndrom och kategori 5 avliden.
Patienterna får besvara sex vedertagna frågeformulär.
SF12 består av 12 frågor som mäter fysisk och psykisk hälsorelaterd livskvalitet. Patienten skattar hur det varit den senaste veckan, skattningarna bearbetas till en skala från 0-100 där 100 anger högsta livskvalitet(14).
EQ5D består av hälsorelaterde frågor samt en skala från 0-100 där patienten skattar sin hälsa (15).
HAD-skalan består av två delskalor där den ena mäter oro och den andra nedstämdhet (16).
Barthels ADL index består av 10 funktioner som bedömer i vilken grad patienten klarar dem. Svaren sammanställs och värderas upp till 100 poäng (17).
MMSE värderar patientens kognitiva funktioner och består av 11 frågor och uppgifter. Svaren sammanställs och värderas upp till 30 poäng (bästa utfall)(18).
LiSat 11 kvantifierar på en 6-gradig skala graden av livstillfredsställelse inom 11 områden (livet i allmänhet, yrke/sysselsättningssituation, ekonomi, fritid, kontakt med vänner och bekanta, sexuallivet, förmåga att klara sig själv, familjelivet, parförhållandet, kroppslig hälsa och psykisk hälsa)(19,20).
Studiespecifika frågor har utarbetats med fasta svarsalternativ för att få svar på om patienten kunnat återgå till arbete eller motsvarande.
Undersökningen kommer även att ta upp bakgrundsdata som ålder, kön, utbildningsnivå, civilstånd och relevanta medicinska variabler som orsak till hjärtstoppet, tid till återkomst av cirkulation, vårdtid, återinläggningar etc.

Närstående kommer att intervjuas vid två tillfällen med öppna frågor.

Jämförelse över tid görs med ANOVA repeated measures. Samband mellan två variabler analyseras med Pearsons produktmoment korrelation. Även regressionsanalyser skall göras för att undersöka om några variabler kan förklara skattad livskvalitet, funktion eller mortalitet 6 månader efter hjärtstopp.
Intevjuerna spelas in på kassettband och transkriberas. Texten analyseras med kvalitativ innehållsanalys.

Studiens genomförande

Patienterna är medvetslösa när de inkluderas varför information ges till närstående till patienter där återupplivningen lyckats och patienten inläggs levande på sjukhus. Muntlig och skriftlig information ges av en av medarbetarna i studien eller av tjänstgörande läkare.

Hjärnskademarkörer följs i blodet direkt efter ankomst till intensivvårdsavdelning och efter 24, 48, 72, 96 och 108 timmar efter hjärtstoppet. Neurologisk bedömning görs efter 48 och 108 timmar. Magnetröntgen av hjärnan görs fem dygn efter hjärtstoppet. I de fall där EEG kan användas följs EEG kontinuerligt de första två dygnen efter hjärtstoppet.

Uppföljningsdata från patienterna samlas in vid tre tillfällen: när patienten skrivs ut från medicinskvårdenhet samt 1 månad och 6 månader efter hjärtstoppet.
Kontakt med patienterna sker via respektive klinik som ger uppgifter till respektive studieansvarig på studieorten. Patienten kontaktas sedan av studieansvarig på aktuell ort senast innan utskrivning från medicinsk vårdenhet. I samband med denna kontakt informeras patienten muntligt och skriftligt om studien.
Vid första tillfället som är i sambamd med att patienten skrivs ut från medicinsk vårdenhet följs CPC, bakgrundsdata samlas in och patienterna får besvara frågeformulären SF12, EQ5D, HAD-skalan, Barthels ADL och MMSE.
Vid andra tillfället som är en månad efter hjärtstoppet kontaktas patienten via telefon av studieansvarig, CPC bedöms och frågeformulären SF12, EQ5D, HAD-skalan samt studiespecifika frågor skickas till patienten.
Vid tredje tillfället, 6 månader efter hjärtstoppet görs sista uppföljningen då studieansvarig på repektive ort träffar patienten. CPC bedöms och patienten får besvara frågeformulären SF12, EQ5D, HAD-skalan, Barthels ADL, MMSE, Lisat 11 samt studiespecifika frågor.

Även närstående informeras muntligt och skriftligt om studien och tillfrågas om deltagande i intervjuer. Närstående kommer att intervjuas vid två tillfällen med öppna frågor. Vid första tillfället som är i samband med att patienten skrivs ut från medicinsk vårdehet ställs frågor med fokus på upplevelser av information och bemötande under det akuta skedet när patienten är kylbehandlad och nedsövd. Vid andra intervjutillfället, efter 6 månader, får närstående beskriva hur händelsen påverkat deras vardag första halvåret efter hjärtstoppet.

---

Forskningsetiska överväganden

Deltagandet bygger på frivillighet, informerat samtycke, sekretess och konfidentialitet. Deltagarna har rätt att avbryta studien om så önskas utan att vården påverkas. Provstagning sker samtidigt med rutinprover samt mängden blod är liten. Magnetröntgen anses idag vara en ofarlig undersökning. Forskargruppen har lång erfarenhet av att genomföra vetenskapliga undersökningar och vana att vårda patienter efter hjärtstopp. Allt datamaterial avidentifieras och förvaras inlåst på Akademiska sjukhuset.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2008-02-04

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

Dnr 2007 / 307

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1.Rubertsson S. Hjärtlungräddning – hjärtstopp. I: Larsson A, Rubertsson S, editors. Intensivvård. Stockhom: Liber; 2005. p. 467-79.
2.The Hypothermia after Cardiac Arrest Study Group. Mild therapeutic hypothermia to improve the neurologic outcome after cardiac arrest. N Engl J Med 2002; 346: 549-56.
3.Bernard SA, Gray TW, Buist MD, Jones BM, Silvester W, Gutteridge G et al. Treatment of comatose survivors of out-of- hospital cardiac arrest with induced hypothermia. N Engl J Med 2002; 346: 557-63
4.American Heart Association. 2005 American Heart Association guidelines for cardiopulmonary resuscitation and emergency cardiovacular care. Part 7.5: Postresuscitation support. Circulation 2005; 112: 84-8.
5.Tiainen M, Roine RO, Pettilä V, Takkunen O. Serum neuron-specific enolas and S-100B protein in cardiac arrest patients treated with hypothermia. Stroke 2003; 34: 2881-6.
6.Rundgren M, Rosén I, Friberg H. Amplitude-integrated EEG (aEEG) predicts outcome after cardiac arrest and induced hypothermia. Intensive Care Med 2006; 32: 836-42.
7.Hovland A, Waage Nielsen E, Klüver J, Salvesen R. EEG should be performed during induced hypothermia. Resusiation 2006; 68: 143-6.
8.Lundgren-Nilsson Å, Rosén H, Hofgren C, Sunnerhagen KS. The first year after successful cardiac resuscitation: Function, activity, participation and quality of life. Resuscitation 2005; 66: 285-9.
9.van Alem AP, Waalewijn RA, Koster RW, de Vos R. Assessment of quality of life and cognitive function after out-of-hospital arrest with successful resuscitation. Am J Cardiol 2004; 93: 131-5.
10.Bunch TJ, White RD, Gersh BJ, Meverden RA et al. Long-term outcomes of out-of-hospital cardiac arrest after successful early defibrillation. N Engl J Med 2003; 348: 2626-33.
11.SBU Alert-rapport. Sänkning av kroppstemperaturen efter hävt hjärtstopp. 2006-02.
12.Pußwald G, Fertl E, Faltl M, Auff E. Neurological rehabilitation of severely disabled cardiac arrest survivors. Part II. Life situation of patients and families after treatment. Resusitation 2000; 47: 241-8.
13.Jennett B, Bond M. Assessment of outcome after severe brain damage. Lancet 1975; 1: 480-4.
14.Sullivan M, Karlsson J, Taft C. SF-12 Hälsoenkät svensk manual (Swedish manual of SF-12 helth questionarie). Gothenburg University, Gothenburg 1997.
15.van Stel HF, Buskens E. Comparison of the SF-6D and the EQ-5D in patient with coronary heart disease. Helth and Quality of life outcomes. 2006; 4:20.
16.Snaith RP. The hospital anxiety and depression scale. Helth and Quality of life outcomes. 2003; 1:29.
17.Collin C, Wade DT, Davies S, Horne V. “Barthel ADL Index”: a reliability study. Int Disabil Studies 1988; 10: 61-3.
18. Folstein MF, Folstein SE, McHugh PR. ”Mini-mental state” A practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J Psychiatr Res. 1975; 12: 189-98
19.Johansson E, Ronnkvist M, Fugl-Meyer AR. Traumatic brain injury in northern Sweden. Incidence and prevalence of long-standing impairments and disabilities. Scand J Rehabil Med 1991; 23: 179-85.
20.Fugl-Meyer AR, Melin R, Fugel-Meyer KS. Life satisfaction in 18- to 64-year old Swedes: in relation to gender, age, partner and immigrant status. J Rehabil Med 2002; 34: 239-46.

C Bilagor

Eventuella bilagor som skickas in i pappersformat

Beslut från Etikprövningsnämnden

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

1 148 550

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Ersättning till forskningssjuksköterka, doktorand motsvarande 3,5 mån. Lönekostnader: 101500 kr. Sociala avgifter: 44051 kr.
Ersättning till medarbetare i Falun motsvarande 1,5 månad 2009. Lönekostnader 43500 kr. Sociala avgifter 18879 kr.

Medicinsk service

Magnetröntgen på 25 patienter á 5000 kr = 150000 kr.
Provtagningskostnader 9630 kr.

Utrustning

Kassettband till intervjuer.

Övrigt

Porto och kuvert 3200 kr.
Resor till gemensamma möten för forskningsgruppen, 3000 kr.
Resor för uppföljning av patienter och intervjuer av närstående, 6000 kr.
Deltagande för 3 medarbetare på kongressen: 3rd International Hypothermia Symposium. September 2-5, 2009 i Lund, 25000 kr

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Studien bygger på data som samlas in direkt från patient och närstående.
Resultatet från studien ger underlag för bättre planering och stöd för patientens fortsatta vård och rehabilitering samt stöd till närstående.
Av medarbetarna i studiegruppen arbetar 3 av 4 i den direkta vården av dessa patienter och närstående därför kan resultatet av studien mycket snabbt återföras och möjliggöra ett bättre omhändertagande.
Målet med studien är att få ett enhetligt omhändertagande inom regionen av patientgruppen och deras närstående.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Studien kan ge oss nya redskap för att bedöma prognosen samt förbättra uppföljningen hos patienter som drabbats av hjärtstopp sedan hypotermibehandling införts. För att utvärdera hypotermibehandling till patienter med hjärtstopp är det viktigt att följa patienterna över tid. Av de hjärnskademarkörer som kommer att analyseras har inte alla tidigare analyserats på den aktuella patientgruppen. Att göra en utvärdering av patientens livskvalitet och funktion kopplat till nivåer av hjärnskademarkörer, resultatet av magnetröntgen och EEG och att se om det finns något samband mellan dessa olika prognostiska instrument har inte undersökts tidigare. Det har inte gått att finna några tidigare studier om hur patienten skattar sin funktion och livskvalitet efter hjärtstopp med hypotermibehandling. För att möta närståendes behov av information och stöd i det akuta skedet och den första tiden efteråt är det nödvändigt att ta reda på vad deras behov är.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Studien är en multicenterstudie och inkluderar Dalarna (Falu lasarett), Gävleborgslän (Gävle sjukhus) och Uppsala län (Akademiska sjukhuset). Medarbetare i respektive landsting är knutna till studien.
Med detta samarbete kommer nätverk av sjuksköterskor och läkare att bildas kring behandling och uppföljning av patienter som haft hjärtstopp och hypotermibehandlats. Detta samarbete är tänkt att förbättra omhändertagande av patienter och närstående.

Denna studie knyter samman medicinsk och vårdvetenskaplig kompetens för denna patientgrupp i regionen.

Publicering

Efter sammanställning av resultaten sänds manuskript (ca 4 st) av studien till internationella referée granskade vetenskapliga tidskrifter för bedömning och publicering. Materialet är även tänkt som ett underlag till en avhandling.
Resultatet kommer även att presenteras på nationella och internationella kongresser.

Exempel på tidsskrifter: Resuscitation, J Clin Nurs, Heart, Circulation, J Crit Care Med, Eur J Cardiovasc Nurs, J Cardiopulm Rehab

---

F Vetenskaplig redovisning - gäller endast för fortsättningsansökningar

Rapporteringsläge

Lägesrapport

Rapporteringsdatum

2008-09-16

Vetenskaplig progress och studiens genomförande

Inkludering i studien startade 2008-05-01. I Uppsala har hittills 11 patienter inkluderats, Falun 2 patienter och i Gävle 7 patienter. Av dessa har 10 patienter avlidit. Antalet närstående som inkluderats är i Uppsala 4, Falun 1 och i Gävle 4.
Studien fortgår som planerat med provtagning, undersökningar, uppföljning och intervjuer.

Resultat

Då datainsamling påbörjades 2008-05-01 finns inga resultat att redovisa ännu.

Ekonomisk redovisning

Redovisning för 2008:
Lönekostnader för medarbetare 2 månader under hösten 83172 kr.
Magnetröntgen 10 pat, 50000 kr.
Dator 10000 kr
2 st kassettbandspelare och kassettband 2000 kr.
Resekostnader för möten i forskargruppen 3000 kr.
Resor för uppföljning av patienter och intervjuer av närstående, 4000 kr.
Porto och kuvert 2100 kr.
Summa: 154272 kr.

Populärvetenskaplig sammanfattning av resultat

Då datainsamling påbörjades 2008-05-01 finns inga resultat att redovisa ännu.

Planerad spridning och implementering

Resultatet av studien får en spridning i regionen genom de medarbetare i studien som finns inom de olika landstingen i regionen. Det resultat som framkommer implementeras på arbetsplatser där denna patientgrupp vårdas och involverar kollegor, patienter och närstående. Spridningen sker ochså genom utbildningsinsatser för personal på berörda kliniker och för studerande vid högskolor och universitet inom regionen.
Resultatet sprids även genom de artiklar som planeras att publiceras och genom framtida deltagande i kongresser.