Epidemiologiska aspekter på benartärsjukdom med speciellt fokus på skillnader mellan kön och regioner i Sverige
Diarienummer : RFR-23091
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Birgitta Sigvant, 2008-08-26
Yrkestitel vid ansökningstillfället : leg.läkare
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Kirurg kliniken CSK
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2009-11-23
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Birgitta Sigvant
Läkare, Kirurg kliniken CSK

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

Sammanfattning

BAKGRUND Benartärsjukdom (BAS)är en vanlig sjukdom i den äldre befolkningsgruppen. Det finns få epidemiologiska studier, variationen av prevalensen är stor och de har i huvudsak adresserat fönstertittarsjuka hos män. Det har varit lite fokus på eventuella skillnader mellan regioner, kön och olika stadierna av BAS (asymtomatisk sjukdom, fönstertittarsjuka och grav BAS).
Fönstertittarsjuka diagnostiseras och behandlas i högre grad bland män, vilket kan bero på en underrapportering bland kvinnor pga atypiska symtom.
Inom landet finns skillnader mellan resurs fördelning för tillståndet, om det grundas på skillnad i prevalens är oklart. Inom denna region varierar bla antal utförda ingrepp upp till tre gånger mellan olika sjukhus.

Flera studier har visat att en sänkt kvot av blodtrycket i ankel och arm (ABI), trots symtomlöshet i benen, är en prediktor för förtida död i kardiovaskulärsjukdom. Farmakologisk behandling reducerar såväl morbiditet som mortalitet i alla stadier av BAS men omfattningen av prevention av denna patientgrupp är ej tidgare studerat.

SYFTE Att genomföra en populationsbaserad prevalens studie för samtliga stadier av BAS och kartlägga skillnader mellan kön och regioner.
Att identifiera riskfaktorer och användande av preventiva farmaka med fokus på skillnader mellan kön och regioner
Att beskriva hur fönstertittarsjuka upplevs och beskrivs av kvinnor och män

METOD 2004 genomfördes en populationsbaserad studie(SPS) där 5080 individer i åldrarna 60-90 år, från fyra regioner (bla Karlstad och Älvkarleby i Uppsala län) i Sverige inkluderades, de besvarade frågeformulär om sjukdomshistoria, rökvanor, gångförmåga och ABI uppmättes.
En subgruppsanalys planeras på 1 center, där samtliga med fönstertittarsjuka ska undersökas med hjärteko, ultraljud av benartärer, sex minutersgångtest, ABI, blodprover, djupintervju samt åter besvara frågeformulären enligt ovan.

KLINISK RELEVANS 20% av den äldre befolkningen i Sverige lider av BAS vilket kan innebära en reducerad livskvalitet med inskränkt gångförmåga, vilovärk, sår samt en kraftigt ökad risk för hjärtkärlsjukdomar med förtidig död. Det förefaller vara skillnader i prevalens mellan kön och regioner och stora skillnader i terapifrekvens mellan BAS stadier, kön och landsting.
En ökad kunskap om BAS ger en möjlighet att identifiera riskpatienter och allokera resurser i syfte att reducera amputationsfrekvens och mortalitet sett ur såväl ett regions som könsperspektiv.

---

Utbildning

doktorandutbildning

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2004-01-30

Beräknat projektslut

2010-12-30

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Benartärsjukdom (BAS) är en manifestation av ateroskleros i de nedre extremiteterna. Med en enkel mätning av blodtrycket i arm och ankel (ABI) erhålls en kvot, och är denna sänkt (<0,9) föreligger BAS (1).
Få populationsbaserade studier är gjorda innan detta projekt startades och variationen av prevalensen inom litteraturen är stor (2-3). De flesta publikationerna har begränsats till förekomsten av claudikatio hos män. Bristen på epidemiologiska data för kvinnor är en stor nackdel då en allmän klinisk observation är att äldre kvinnor utgör den största patientgruppen.
Sjukdomen finns i flera stadier; 1.Asymtomatisk sjukdom (ABAS); inga symtom föreligger men ABI är sänkt, 2. Fönstertittarsjuka eller claudikatio intermittens(IC) vilket begränsar patientens gångförmåga och reducerar livskvaliten betydligt 3. Grav BAS vilket är ett allvarligt tillstånd med kontinuerliga svåra smärtor och/eller sår vilket är associerat med en stor risk för amputation. Det saknades tillgänglig uppgift på prevalens av asymtomatisk och grav BAS i litteraturen.

Från subgruppsanalyser i tidigare studier som inkluderat patienter med andra manifestationer av ateroskleros har ABAS trots symtomfrihet, visats sig vara en högriskgrupp för tidig död i stroke och sjukdom i koronarkärlen. Mortaliteten var lika hög vid ABAS som hos patienter med svår angina pectoris, det vill säga en femårs-överlevnad på 40% jämfört med en ålderstandardiserad population där 80% lever efter fem år (4-5). Samtliga grupper är bekänta av preventiva insatser såsom livstilsmodifierinng och farmakologisk terapi (6-7). Upprepade rapporter antyder dock att denna patientgrupp, trots sin likartade risk för kärlsjukdomar (CVD) som för patienter med coronarsjukdom är behandlades med läkemedel i mindre utsträckning, men aktuella data för utbredning av sekundär preventiv behandling i Sverige och med fokus på ev skillnader mellan kön och regioner saknades. Vilka riskfaktorer som är av betydelse för de olika stadierna av sjukdomen liksom eventuella skillnader mellan kön var också okänt.

Inom landet finns skillnader mellan resursfördelning för tillståndet samt olikheter i interventionsgrad. I det svenska registret för kärlkirugiska interventioner, SWEDVASC,(8) rapporteras stora skillnader mellan regioner och kön. I Sörmland tex utförs nära dubbelt så många interventioner för IC bland män jämfört med kvinnor och i Västmanland är det tre gånger så vanligt att kvinnor med IC blir åtgärdade jämfört med kvinnliga claudikanter i Sörmland. Män med IC åtgärdas dubbelt så ofta i Dalarnas län jämfört med Örebro län, och i Gävleborg åtgärdas såväl kvinnor och män med grav BAS i betydligt lägre frekvens än övriga landsting inom den aktuella regionen. Detta skulle kunna vara ett utryck för skillnader i prevalens, men vid jämförelse av antal utförda ingrepp för diagons och region som var inkluderad i prevalensstudien (SPS) kunde en sådan korrelation ej påvisas. Detta kan indikera en sned fördelning av resurser och skillnader i medvenhet om tillståndet snarare än olikheter i prevalens.

I det grava stadiet av BAS åtgärdades fler kvinnor under 2007 (p<0,001)enligt SWEDVASC registret, medan det var ett motsatt förhållande för fönstertittarsjuka (p<0,001). Detta kan vara ett uttryck för att kvinnor i lägre omfattning lider av claudicatio, men det kan även, i samstämmighet med vad som vistas för kranskärlsjukdom(9),vara ett utryck för att kvinnor presenterar atypiska symtom.
Andra tänkbara förklaringsmodeller kan vara att den äldre kvinnan har en lägre fysisk aktivtetsgrad och därmed ställer lägre krav på sin gångförmåga, vidare skulle symtom från andra organ system som leder, hjärta och lungor upplevas som mer begränsande för kvinnor och därmed reducera kraven på gångförmågan.
En annan möjlighet är att våra diagnostiska metoder ej är adekvata för att identifiera denna patientgrupp vilket skulle innebära en underrapportering från kliniska prövningar, i epidemiologiska studier samt en underbehandling vid sjukvårdsinrättningar av kvinnor.

Syfte/frågeställning/hypotes

Projektets övergripande syfte är att kartlägga prevalens och riskfaktorer för BAS ur ett köns-och regionalt perspektiv samt att använda denna kunskap till att öka medvetenheten bland befolkningen om sjukdomen samt att införa och utvärdera samstämmiga preventiva åtgärder för kvinnor och män i alla regioner.

1. Primärt mål:
Att framställa prevalens data för alla stadier av BAS i Sverige.
Sekundära mål:
a.Att undersöka om det finns regionala skillnader i Sverige.
b.Att undersöka om det finns skillnad i prevalens mellan könen.
2. Primärt mål:
Att kartlägga riskfaktorer hos patienter med BAS för de olika stadierna
Sekundära mål:
a.Att utvärdera ev regionala skillnader i riskfaktorer och hur de
påverkar prevalensen av de olika BAS stadierna.
b.Att undersöka om det föreligger könsskillnader i riskfaktorer
3.Primärt mål:
Att förutsäga antalet patienter som löper risk att utveckla BAS
Sekundärt mål:
a.Att uppskatta befintligt och framtida behov av sjukvårdsresurser för
prevention och behandling av BAS med speciellt fokus på olika regioner och kön
4. Primärt mål:
Att öka kunskapen om BAS i Sverige hos sjukvårdspersonal och patienter.
Sekundära mål :
a.Att framställa ett utbildningspaket för personal och patienter om BAS som
behandlar både claudikatio, grav BAS och asymtomatisk BAS
b.Att hålla utbildningsmöten om PAD på de aktuella vårdcentralerna.
5.Primärt mål:
Att öka förståelsen för hur symtom på BAS, och ffa claudikatio presenteras och upplevs av kvinnor och män
6.Primärt mål:
Att definiera vilka icke invasiva tester och frågeformulär som kan vara
andvändbara för att identifiera BAS patienter

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Studien är en epidemiologisk populationsbaserad punktprevalens studie.
Tidigare studier har påvisat att BAS är relativt sällsynt förekommande i yngre åldrar, vi valde därför att inkludera individer mellan 59-89 år.
För att få en uppfattning om den populationsbaserade prevalensen, gjordes en randomisering från skatteverkets register från fyra svenska regioner.
För att få en uppfattning om ev regionala skillnader valdes 4 demografiskt- och geografiskt skilda regioner:
A. Karlstad en medelstor svensk tjänstemannastad beläget i väst
B. Älvkarleby ett mindre samhälle med tung industri beläget i öst
C Skellefteå (Bureå) glesbygd med jordbrukare beläget i norr
D Malmö (Rosengård) en storstad med stor andel invandare beläget i syd

En pilotstudie utfördes i syfte att uppskatta prevalens för BAS och för att utvärdera logistiken, de framtagna frågeformulären och screening förfarandet inför den kommande prevalens studien. Med pilotstudien till grund bestämdes urvalet, i samarbete med statistiker till åttatusen individer. Denna urvals storlek skulle möjliggöra en uppföljningsstudie och en estimation av förekomsten av grav BAS.

I SPS identiferades 347 individer med fönstertittarsjuka (163 män, 169 kvinnor) på dem kommer en subgrupps analys att genomföras från insamlade frågeformulär och ABI.
För att besvar frågeställningen om skillnader i upplevda symtom på IC kommer de 93 individer med fönstertittarsjuka från Karlstad regionen att kallas till en uppföljande studie med bla 6 minuters gångtest, hjärteko och blodprovstagning.

Tidigare studier(10-11)har visat att individer med fönstertittarsjuka kan gå ca 390 m +/- 125 m, respektive ca 355 m +/- 75 m, allt på 6 minuter. Vad gäller skillnaden i medelgångsträcka för män och kvinnor så kommer vi att kunna detektera en skillnad om ca 48 m med en styrka på 80%, baserat på 60% svarsfrekvens. Skillnaden 48 m bedöms vara tillräckligt för att besvara vår frågeställning. Enligt denna power beräkningbör denna kohort vara tillräcklig för att besvara vår frågeställning.

Redovisning av interventionen

Ej relevant

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Från skatteverkets register randomiserades åttatusen individer ur åldersgruppen 59-89 år från fyra geografiskt- och demografiskt skilda regioner i Sverige.
Samtliga utvalda fick en inbjudan brevledes till respektive vårdcentral (VC). Med inbjudan bifogades frågeformulär rörande sjukhistoria, aktuell läkemedelsanvändning, riskfaktorer(bilaga 1) och ett validerat frågeformulär rörande gångförmågan (WIQ)(12)(bilaga 2)
På sammanlagt 7 VC utfördes ABI mätning (1,13) av för ändamålet special utbildad personal. En studiesjuksköterska monitorerade datainsamlingen. Data sammanställdes i en Access, Microsoft databas och överfördes till SPSS. Analyserna för frekvens av BAS och dess olika stadier är utförda med Fishers- och Chi-två test. Chi två test användes även för att analysera regions och könsskillnader. Materialet är justerat för ålder, kön och deltagarfrekvens.
Riskfaktorer, läkemedelsanvändning och sjukhistoria är självrapporterat. För bearbetning av dessa data utfördes multipel logistisk regression för analys av association mellan riskfaktorer och olika stadier av BAS. Interaktion har adresserats med logistisk regression. För att analysera könsskillnader med avseende riskfaktorer, läkemedelsbruk användes test för lika proportion med hänsyn taget till det dubbla clusterurvalet. All statisk bearbetning är utförd i SPSS Windows version 14.0. P-värden mindre än 0,05 betraktas som signifikanta.

I kommande studie ska följande analyser utföras på de 347 individer från SPS med fönstertittarsjuka (158 män, 189 kvinnor);
1) övriga sjukdomstillstånd (hjärtsjukdom, ledvärk mm) skall jämförs med uppgiven gångförmåga
2) svaren i frågeformulären rörande gångförmåga (WIQ) ska analyseras
3) ABI ska jämföras med WIQ
I Karlstadregionen skall en uppföljningsstudie utföras på på de 93 individer med fönstertittarsjuka;
4) ett sex minuters gångtest (10,14) och ABI mätning, som ska valideras mot
frågeformuläret WIQ
5) duplex undersökning av benens artärer skall jämförs med resultat från subjektiv skattning av gångförmågan, gångmattetest och ABI.
6) hjärteko ska utföras för att kartlägga hjärtfunktion och jämföra detta med gångförmågan
7) med djupintervjuv undersöks hur försökspersonerna utrycker sina besvär och om det föreligger skillnader mellan kvinnor och mäns symtom presentation.

Studiens genomförande

För den första delen av studien analyseras de 347 individer med fönstertittarsjuka (163 män, 169 kvinnor) i SPS. Redan insamlade data om andra sjukdomstillstånd, gångförmåga (WIQ) och ABI värden skall analyseras för hela kohorten med avseende kön och region

Till den andra delen, används kohorten I SPS från Karlstad.
Samtliga inkluderade tillfrågas om att delta och informeras om studien (93 individer med fönstertittarsjuka).
De som accepterar genomgår ett gångtest, ABI mätning och besvarar frågeformulär som tidigare användes i SPS. Den inkluderade gruppen genomgår även ett hjärteko och en ultraljudsundersökning av benens pusådror. Ett urval av patienterna erbjuds också en djupintervju.
Följande kommer att hända med försökspersonen:
A: Förfrågan om att delta i studien samt information muntligt och skriftligt. Om personen ger sitt samtycke till att delta i studien, skickas frågeformulär WIQ (bilaga 1) och Intermittent Claudication Questionnarie (15)(bilaga 3) samt frågeformulär om övriga sjukdomar, rökvanor och läkemedelsbehandling (bilaga 2) hem till patienten där de ifylls. De ifyllda formulären sparas avkodat i ett låst skåp och avkodad data överförs sedan till en databas som endast studie ansvariga har tillgång till.

B: Besök på Centralsjukhuset I Karlstad, fysiologiska kliniken som inkluderar
1: Blodtrycksmätning i ankel och arm, utförs av studiesjuksköterska, tidsåtgång ca 15 minuter.
3: Djupintervju av kvinnor och män som utförs av en studiesjuksköterska. Tidsåtgång ca 20 minuter.
4: Ultraljud av benens pulsådror och 6 minutersgångtest utförs av biomedicinsk analytiker. Tidsåtgång ca 30 minuter totalt.
5. Ultraljud av hjärtat utförs av klinisk fysiolog. Tidsåtgång ca 20 minuter.
Samtliga resultat införs i avkodad form i databasen.

C: Besök på Centralsjukhuset i Karlstad, kemlab
1.Blodprovstagning. Följande parametrar analyseras: C-reaktivt protein Apo- lipoprotein A & B, lipidstatus, HbA1c, Pro-BNPoch 2 rör för nedfrysning i biobank.
Tidsåtgång ca 20 minuter.
Fyra provrör kommer att frysas ner för framtida analyser, dessa kommer att förvaras i avkodad form i en biobanks godkänt frys på patologen, Centralsjukhuset i Karlstad.
Förteckning med koder och vilka individer dessa koder motsvarar förvaras i låst utrymme och är endast tillgängligt för forskningshuvudmannen (B Sigvant).
Insamlade data kommer att avkodas med pappersnyckel som kommer att förvaras inlåst och endast B Sigvant kommer att ha tillgång till den nyckeln. Avkodade data kommer att sparas i en databas som B Sigvant, statistikern F Lundin och E Wahlberg kommer att ha tillgång till. Databasen är upprättad i Access för Windows XP.
Inga uppgifter kommer att införas i patientjournalen.
Försökspersonerna kommer att få en skriftig inbjudan med information om projektet ( bilaga 4). Deltagarna kommer även att få en muntlig information av fosrningssjuksköterska, läkare eller biomedicinsk analytiker

Muntligt och skriftligt samtycke inhämtas personligen från den deltagande.

---

Forskningsetiska överväganden

Blodprovstagning och möjligen gångtest kan uppfattas som obehagligt eller behäftat med någon risk.Blodprovet kan uppfattas smärtsamt, men det är av godartad,övergående natur. Gångtestet kan uppfattas ansträngande men det står varje försöksperson fritt att avbryta. Alla former av anstängning kan tänkas öka risken för att kärlkramp uppstår för denna patientgrupp. Risken för detta med denna typ av test bedöms dock vara mycket liten och skiljer sig inte ifrån försökspersonens dagliga promenader.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2008-05-23

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2008/056

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1.Fowkes FG. The measurement of atherosclerotic peripheral arterial disease in epidemiological surveys. Int J Epidemiol. 1988 Jun;17(2):248-54.
2.Criqui MH, Fronek A, Barrett-Connor E, Klauber MR, Gabriel S, Goodman D. The prevalence of peripheral arterial disease in a defined population. Circulation. 1985 Mar;71(3):510-5.
3.Fowkes FG, Housley E, Cawood EH, Macintyre CC, Ruckley CV, Prescott RJ. Edinburgh Artery Study: prevalence of asymptomatic and symptomatic peripheral arterial disease in the general population. Int J Epidemiol. 1991 Jun;20(2):384-92.
4.Criqui MH, Langer RD, Fronek A, Feigelson HS, Klauber MR, McCann TJ, et al. Mortality over a period of 10 years in patients with peripheral arterial disease. The New England journal of medicine. 1992 Feb 6;326(6):381-6.
5.Diehm C, Lange S, Darius H, Pittrow D, von Stritzky B, Tepohl G, et al. Association of low ankle brachial index with high mortality in primary care. European heart journal. 2006 Jul;27(14):1743-9.
6.Adam DJ, Bradbury AW. TASC II Document on the Management of Peripheral Arterial Disease. Eur J Vasc Endovasc Surg. 2007 Jan;33(1):1-2.
7.Ostergren J, Sleight P, Dagenais G, Danisa K, Bosch J, Qilong Y, et al. Impact of ramipril in patients with evidence of clinical or subclinical peripheral arterial disease. European heart journal. 2004 Jan;25(1):17-24.
8.Bjorck M, Bergqvist D, Eliasson K, Jansson I, Karlstrom L, Kragsterman B, et al. Twenty years with the Swedvasc Registry. Eur J Vasc Endovasc Surg. 2008 Feb;35(2):129-30.
9.Arslanian-Engoren C, Patel A, Fang J, Armstrong D, Kline-Rogers E, Duvernoy CS, et al. Symptoms of men and women presenting with acute coronary syndromes. The American journal of cardiology. 2006 Nov 1;98(9):1177-81.
10.Montgomery PS, Gardner AW. The clinical utility of a six-minute walk test in peripheral arterial occlusive disease patients. Journal of the American Geriatrics Society. 1998 Jun;46(6):706-11.
11.da Cunha-Filho IT, Pereira DA, de Carvalho AM, Campedeli L, Soares M, de Sousa Freitas J. The reliability of walking tests in people with claudication. American journal of physical medicine & rehabilitation / Association of Academic Physiatrists. 2007 Jul;86(7):574-82.
12.Regensteiner JG, Gardner A, Hiatt WR. Exercise testing and exercise rehabilitation for patients with peripheral arterial disease: status in 1997. Vascular medicine (London, England). 1997;2(2):147-55.
13.Stoffers J, Kaiser V, Kester A, Schouten H, Knottnerus A. Peripheral arterial occlusive disease in general practice: the reproducibility of the ankle-arm systolic pressure ratio. Scand J Prim Health Care. 1991 Jun;9(2):109-14.
14.Solway S, Brooks D, Lacasse Y, Thomas S. A qualitative systematic overview of the measurement properties of functional walk tests used in the cardiorespiratory domain. Chest. 2001 Jan;119(1):256-70
15.Chong PF, Garratt AM, Golledge J, Greenhalgh RM, Davies AH. The intermittent claudication questionnaire: a patient-assessed condition-specific health outcome measure. J Vasc Surg. 2002 Oct;36(4):764-71; discussion 863-4.

C Bilagor

Bilagor

Frågeformulär sjukdomshistoria.doc

Bilaga 1. Sjukdomshistoria, riskfaktorer och läkemedelsbehandling
Filstorlek: 37 kB

wiq_001006prev.pilot2.doc

Bilaga 2. WIQ
Filstorlek: 31 kB

Frågeformulär om fönstertittarsjuka.doc

Bilaga 3. Frågeformulär om IC
Filstorlek: 35 kB

Patientinformation.doc

Bilaga 4.Patientinformation
Filstorlek: 29 kB

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

1 110 000

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Birgitta Sigvant, sökande, doktorand
Irene Jensen Studie, sjuksköterska
Susanne Sjöstedt, BMA

Medicinsk service

Laboratorieanalyser inklusive förvaring

Övrigt

Förvaltningskostnad,landstinget

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Detta är ett patientnära projekt. I det de första analyserna har prevalens om sjukdoms tillståndet, riskfaktorer och läkemedelsanvändning belysts ur såväl ett genus som regionalt perspektiv. BAS är underdiagnostiserat och underbehandlat. Projektet bidrar till en ökad medvetenhet om tillståndet bland såväl patienter som sjukvårdspersonal vilket kan resultera i ett förbättrat omhändertagande av denna patientgrupp.
Det förestånde projektet undersöker patienter med fönstertittarsjuka i syfte att utvärdera och ev förändra våra diagnostiska metoder för IC vilket kan få en tydlig konsekvens för denna patientgrupp.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

BETYDELSE: Hittils har projektet belyst prevalensen av BAS och rapporterat en underdiagnostisering och underbehandling av BAS, detta skulle kunna medföra omfördelning av resurser till förmån för denna patientgrupp.
Projektet planerar nu att belysa ev skillnader mellan kvinnor och män hur de presenterar sina symtom på fönstertittarsjuka. Data indikerar att kvinnor eventuellt pga av att de rapporterar atypiska symtom, inte identifieras med de idag förhärskande diagnostiska metoder. För det dagliga kliniska arbetet är det viktigt att ompröva och kvalitetssäkra de diagnostiska verktygen som ligger till grund för inklusioner i kliniska prövningar, epidemiologiska studier och beslut om intervention.
Projektet har uppmärksammats i media och vi har bedrivit en extensiv utbildningssatsning i primärvården, detta ökar medvetenheten hos såväl patienter som sjukvårdsinrättningar och kan bidrar till ett förbättrat omhändertagande av denna styvmoderligt behandlade patientgrupp.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

För att få ett estimat av prevalens i hela landet krävs det en multicenterstudie där samarbete över regiongränserna är nödvändigt. Vi har funnit olikheter i prevalens för olika stadier av BAS som förfaller vara assicierade med riskfaktor utbredning och läkemedelsanvändning. Omhändertagandet avseende medikamentell och invasiv behandling varierar stort inom regionen liksom resurstilldelningen.
Med denna nyvunna kunskap finns en utmärkt plattform att skapa gemensamma riktlinjer och vårdprogram för att erbjuda alla patienter, oavsett landstingstillhörighet likartad vård.
Många nya kontakter och samarbetspartners har knutits under arbetes gång. Vi har tex inom regionen startat ett kärlsjuksköterske nätvärk i syfte att utöka samarbetet och samverkan som fallit mycket väl ut.

Publicering

Arbete 1. " A Population-based study of peripheral arterial disease prevalnce with special focus on critical limb ischemia and sex differences"
J Vasc Surg 2007;45:1185-91

Arbete 2. "RISK FACTOR PROFILES AND USE OF CARDIOVASCULAR DRUG PREVENTION IN WOMEN AND MEN WITH PERIPHERAL ARTERIAL DISEASE"
Accepterat för publikation, European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation

---