Randomiserad kontrollerad studie av KBT-baserad självhjälp via Internet jämfört med patientinformation för depression i ett kliniskt sampel
Diarienummer : RFR-23041
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Ingemar Engström, 2008-08-26
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Forskningschef
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro
Senast ändrad/åtgärdad av : Ingemar Engström, 2010-11-17
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, kostnadsställe redovisat

Sökanden: Ingemar Engström
Läkare, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

man

Sammanfattning

Bakgrund
Kognitiv beteendeterapi (KBT) har en dokumenterat god effekt för depression. På lång sikt har den också en lägre återfallsfrekvens och mindre biverkningar jämfört med läkemedel. Det finns dock relativt få utbildade KBT-terapeuter varför behandlingen bara kan ges till ett fåtal patienter inom offentlig vård. KBT är dessutom relativt kostnadskrävande. För att kunna erbjuda en behandling som bygger på KBT-principer till fler patienter och till en lägre kostnad har studier gjorts på KBT-baserad självhjälp via Internet för depression. Resultaten är uppmuntrande, men en del kritik har också framkommit mot tidigare studier. Bland annat behöver metoden studeras på urval som är mer representativa för de patienter som själva söker hjälp i den offentliga vården för nedstämdhet och depression. Användandet av en aktiv kontrollgrupp har också efterlysts.

Metod
I den föreliggande studien testas KBT-baserad självhjälp via Internet för depression med ett urval patienter som rekryterats inom den offentliga vården i två landsting. Deltagarna randomiseras till att ta del av antingen självhjälpsmaterialet eller ett informationsmaterial, vilket gör att båda grupperna i studien är aktiva. Effekten av de två materialen jämförs sedan med avseende på minskning av symtom samt andelen tillfrisknade i respektive grupp. De båda materialen är lika i omfattning, men olika till sitt innehåll. Båda grupperna i studien har e-postkontakt med psykolog under hela projektet, en metod som i den internationella litteraturen benämnts "Guided self-help". Målet är att inkludera 150 patienter, med lindrig till medelsvår depression.

Syfte
Syftet med studien är att undersöka om KBT-baserad självhjälp via Internet kan vara en effektiv behandling för lindrig till medelsvår depression för patienter som söker sig till den offentliga vården.

Klinisk relevans
Studien har potential att svara på vilka effekter KBT-baserad självhjälp via Internet kan ha för de patienter som söker hjälp för depression i offentlig vård. På sikt kan studien leda till att öka den kunskap som behövs för att kunna implementera interventioner via Internet för depression i offentlig verksamhet, och på så sätt göras tillgängliga för stora grupper av patienter.

---

Medarbetare/Medsökande

Mikael Hasselgren
Läkare, Primärvårdens FoU-enhet

Länstillhörighet:

S län. Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Landstinget i Värmland (LiV)

Projektledning:

Har drivit planeringen kring samarbetet mellan LiV och ÖLL i projektet. Har förankrat projektet i LiV internt. Har arbetat med studiens design och praktiska genomförande. Kommer att arbeta med att analysera och kommunicera resultatet.

Patientrekrytering:

Har tagit fram rutinerna för samarbete med primärvården i samband med patientrekryteringen i LiV. Informerar löpande i primärvården om möjligheterna att hänvisa patienter till studien.

Arbetsenhet:

Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, LiV

Anna-Lena Flygare
Psykolog/Psykoterapeut, Landstinget i Värmland

Länstillhörighet:

S län. Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, Landstiget i Värmland (LiV)

Projektledning:

Har arbetat med studiens design och etikansökan i projektet. Har drivit arbetet kring diagnostik och urval. Har varit delaktig i att förankra projektet i LiV. Kommer att arbeta med att sammanställa, tolka och kommunicera resultaten vetenskapligt.

Patientrekrytering:

Samordnar rekryteringen i LiV samt är arbetsledare för de psykologer som gör diagnostiska intervjuer i LiV. Tar emot anmälningar från patienter samt hänvisningar från annan personal.

Arbetsenhet:

Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet i LiV

Fredrik Holländare
Psykolog/Psykoterapeut, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting

Länstillhörighet:

T-län. Psykiatriskt forskningscentrum vid Örebro Läns Landsting (ÖLL) och Hälsoakademin vid Örebro universitet

Projektledning:

Har utvecklat självhjälpsmaterialet och informationsmaterialet som används i studien. Har lett arbetet med att utveckla hemsidan som används. Har arbetat med studiens design. Kommer att arbeta med att tolka och kommunicera resultaten vetenskapligt.

Patientrekrytering:

Informerar om möjligheterna till att hänvisa patienter till studien i psykiatri och primärvård i ÖLL. Tar emot hänvisningar från annan personal samt anmälningarna från patienter. Är arbetsledare för de psykologer som sköter diagnostiken i ÖLL.

Arbetsenhet:

Psykiatriskt forskningscentrum, ÖLL

Utbildning

doktorandutbildning

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2008-01-01

Beräknat projektslut

2010-12-30

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Depression är en allvarlig psykisk störning som orsakar stort lidande för många människor. Risken för att drabbas någon gång under sin livstid är 10-25 % för kvinnor samt 5-12 % för män (1). De samhällsekonomiska kostnaderna för depression i Sverige har beräknats till 10,4 miljarder SEK år 1997 (2).

Kognitiv beteendeterapi har goda resultat för depression, vilket är studerat i över 70 kliniska studier (3). KBT har en lägre återfallsfrekvens efter behandling jämfört med läkemedel. Hur stor skillnaden är varierar mellan olika undersökningar och siffror från 20 % (4) –50 % (3) förekommer. KBT har alltså en viktig fördel på lång sikt jämfört med farmaka, samt mindre biverkningar. Det är dock få patienter som får tillgång till KBT på grund av relativt få utbildade terapeuter. Dessutom är det relativt kostnadskrävande. KBT-baserad självhjälp med viss terapeutkontakt framstår då som ett komplement. Metoden har prövats som intervention för depression och resultaten är uppmuntrande.

I en svensk studie visar sig metoden ha signifikant större effekt jämfört med att delta i ett diskussionsforum medan man väntade på behandling (5). Skillnaden mellan grupperna var cirka 0,9 standardavvikelser. En metaanalys från 2007 visar också att självhjälp via Internet för depression kan vara en effektiv behandling, och resultaten tyder på att självhjälp med terapeutkontakt är mer effektivt än självhjälp utan någon kontakt (6).

År 2007 granskade Statens beredning för medicinsk utvärdering bevisläget och fann att metoden har ett vetenskapligt stöd (7). Dock finns också kritik i rapporten från SBU. Framförallt efterlyser man mer representativa urval. Man menar att de deltagare man studerat har en generellt sett mindre samsjuklighet jämfört med de som vanligen söker vård för depression. Vidare menar man att deltagarna i studierna har en relativt hög utbildningsnivå och en relativt låg ålder. Man menar att detta troligen beror på att man rekryterat via annonser i media. Ett annat metodologiskt problem som SBU pekar på i rapporten är användandet av väntelista som jämförelsegrupp. Man menar att det kan upplevas som negativt att hamna i en sådan grupp. Kombinerat med de positiva förväntningar som kan skapas hos dem som får KBT-baserad självhjälp kan detta leda till att interventionen framstår som bättre än vad den i själva verket är.

Rekrytering av deltagare i den föreliggande studien sker inom primärvård och psykiatri inom Örebro läns landsting (ÖLL) och Landstinget i Värmland (LiV). Tanken bakom detta är att endast inkludera personer som själva sökt till offentlig vård för depression, för att få ett representativt urval av sådana patienter. Samsjuklighet är som regel inte en orsak för exklusion, och behandlingen jämförs med en aktiv kontrollgrupp. Alla deltagare randomiseras till antingen KBT-baserad självhjälp via Internet, eller ett informationsbaserat program som man också tar del av via Internet. Alla deltagare i båda betingelserna har under hela studiens gång möjlighet att kommunicera med psykolog via e-post.

En grundlig psykiatrisk diagnostik används för att tydligt kunna beskriva deltagarnas problematik.

Projektet har inletts och rekrytering av deltagare pågår.

Syfte/frågeställning/hypotes

Syftet med studien är att undersöka om KBT-baserad självhjälp via Internet kan vara en effektiv behandling för lindrig till medelsvår depression för patienter som söker sig till den offentliga vården.

De två viktigaste hypoteserna är:
1) Andelen tillfrisknade (som efter studien alltså inte längre uppfyller kriterierna för diagnosen Egentlig depression) förväntas vara större i gruppen som får KBT-baserad självhjälp jämfört med de som får ta del av informationsmaterialet.
2) Deltagarna som får KBT-baserad självhjälp förväntas förbättras mer med avseende på depressiva symtom jämfört med de som får ta del av informationsmaterialet.

En sekundär, öppen, hypotes är:
Förbättras personer med personlighetsstörningar i samma utsträckning som de utan sådan problematik?

Utfallsvariabler i studien är förkomst/avsaknad av diagnosen Egentlig depression, samt grad av depressiva symtom.

För att ställa diagnoser i studien används de strukturerade diagnostiska intervjuerna Structured Clinical Interview for DSM-IV AXIS I Disorders även benämnt SCID-I och Structured Clinical Interview for DSM-IV AXIS II Disorders, även benämnt SCID-II (8).

För att mäta depressiva symtom används självskattningsformulären Beck Depression Inventory – Second edition (BDI) (9), och Montgomery Åsberg Depression Rating Scale – Self-rating version (10).

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

I studien används en experimentell design med två betingelser, med mätning före och efter intervention, samt vid uppföljningar.

Patienter rekryteras i landstingen ÖLL och LiV. Information om studien sprids inom landstingens organisationer för att personal skall kunna hänvisa patienter från sina enheter till projektet. Inga annonser eller annan information är riktad utåt till allmänheten eller media. Målet med detta förfarande är att alla deltagare skall vara aktuella inom landstinget innan de får förfrågan om att delta, för att urvalet skall vara representativt för de som vanligen söker för depression.

Att rekrytering sker i samverkan av två landsting ökar representativiteten hos urvalet av deltagare eftersom det minskar påverkan av lokala förhållanden inom vården, men också lokala förutsättningar för, och egenskaper hos, befolkningen. Vidare gör samarbetet att det går fortare att hitta det antalet patienter som behövs i studien.

För att vara aktuell för studien skall man:
⋅Ha lindrig till medelsvår depression (15-30 poäng på Montgomery Åsberg Depression Rating Scale – Self-rating version
⋅Vara över 18 år
⋅Ha goda förutsättningar att tillgodogöra sig svensk text
⋅Ha tillgång till internet
Samt inte:
⋅Vara självmordsbenägen.
⋅Ha bipolär sjukdom
⋅Ha psykotisk sjukdom
⋅Ha årstidsrelaterad recividerande egentlig depression
⋅Ha substansbetingat förstämningssyndrom
⋅Erhålla KBT vid studiens början
⋅Ha påbörjat antidepressiv medicinering den senaste månaden eller ändrat dosen på sådan medicinering den senaste månaden

För att få en power på 0,8 att upptäcka en skillnad mellan grupperna på 0,5 standardavvikelser (räknat med standardavvikelse på 7,2 på BDI, och med en alfanivå på 0,05 (tvåsidig), krävs 104 deltagare. Dock måste vi räkna med relativt stort bortfall dels på grund av att deltagare avbryter men också för att deltagare kan komma att bli erbjudna andra interventioner som de stått på väntelista för i offentlig vård. Uppskattningsvis kan det krävas ytterligare ett femtiotal deltagare för att säkerställa att det går att besvara de primära vetenskapliga frågeställningarna. Då behövs det alltså 150 personer i den föreliggande studien. Om det kommer att finnas tillräcklig power för att undersöka om personlighetsstörning är en prediktor för utfall beror på hur många som kommer att få sådana diagnoser, vilket är mycket svårbedömt.

Deltagarna randomiseras till att få del av antingen KBT-baserad självhjälp via Internet, eller tillgång till ett informationsmaterial via Internet. Blockrandomisering med, för projektets personal okända, varierande blockstorlekar används. En serie med numrerade kuvert framställdes i början av studien av statistiker. När en deltagare inkluderats, öppnas ett nytt kuvert innehållandes den nya deltagarens grupptillhörighet.

Hittills i projektet har 41 personer inkluderats.

Redovisning av interventionen

Interventionerna i studien ges via en, för ändamålet framtagen webbplats. Webbplatsen är en integration av tre funktioner. Distribution av material, meddelandefunktion (liknar e-post) och mätning av symtom via frågeformulär. Systemet är helt webbaserat vilket gör att både patienter och behandlare kan använda systemet från vilken Internetansluten dator som helst. Deltagarna måste logga in med personligt användarnamn och lösenord varje gång de vill använda hemsidan. Kontakt via e-post med psykolog är möjlig under hela projektets gång för alla deltagare i båda grupperna. E-post besvaras normalt inom 24 timmar.

Självhjälpsmaterialet består av text, bilder och konkreta övningar som sammanlagt upptar ungefär 100 A4-sidor. Materialet är uppdelat i moduler som deltagarna måste arbeta sig igenom i ordning. I slutet av varje modul finns ett antal frågor som deltagarna skall besvara för att visa att de tillgodogjort sig materialet i modulen. När man svarat på frågorna får man tillgång till nästa modul. Allt material finns på projektets hemsida på Internet. Innehållet i självhjälpsprogrammet är detsamma som i traditionell KBT. Inledningen syftar till att lära ut ett synsätt på depression som skiljer sig från den vardagliga förståelsen av sjukdomen. Inledningen bygger därför på inlärningspsykologi och syftar till att lyfta fram aspekter av nedstämdhet och depression som man på egen hand har möjlighet att påverka. Detta för att väcka deltagarnas motivation och känsla av kontroll. En modul är inspirerad av kognitiva interventioner och huvudinslaget är ifrågasättandet av negativa tankar. Två moduler är inspirerade av beteendeaktivering och huvudinslaget är att bryta deltagarnas undvikandebeteenden som upprätthåller nedstämdhet. Två moduler innehåller råd och övningar som syftar till att förbättra sin sömn, samt lära sig en metod för avslappning. Sista modulen är inspirerad av Acceptance & Committment Therapy (ACT) och hjälper bland annat deltagarna att agera mer långsiktigt för att minska risken för återfall.

Patientinformationen består av text och bilder som sammanlagt upptar ungefär 100 A4-sidor. Materialet syftar till att besvara de eventuella frågor man kan ha om sin sjukdom när man är deprimerad. Materialet innehåller dock inga förslag till att ändra sitt beteende eller sina tankar. Även detta material är uppdelat i moduler som deltagarna måste arbeta sig igenom i ordning och finns på projektets hemsida. Huvudinslag i materialet är beskrivning av symtom på depression, uppgifter om prevalens samt vilka behandlingar som finns. Skillnader mellan könen vad gäller depression beskrivs ingående, liksom skillnader mellan olika åldersgrupper. Kopplingen mellan depression och missbruk av tillåtna och otillåtna preparat ägnas en modul. I slutet av varje modul finns instuderingsfrågor där deltagaren själv kan kontrollera om hon tillgodogjort sig informationen. När frågorna i en modul är besvarade, ges deltagaren tillgång till nästa.

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Beroende variabler i studien är förekomst eller avsaknad av diagnosen Egentlig depression och graden av depressiva symtom.

Diagnostik på axel I sker vid för- och eftermätningsintervjuer med hjälp av den semistrukturerade intervjun SCID-I. Diagnostik på axel II sker vid förmätning med hjälp av SCID-II. Intervjuerna före inklusion är omfattande och tar cirka 2,5 timmar. Intervjuerna efter projektet tar kortare tid eftersom de inriktar sig på att följa upp de diagnoser som sattes vid förintervjun. Vid efterintervjun är det okänt för intervjuaren vilken grupp deltagaren randomiserats till.

Grad av depression mäts med MADRS-S och BDI. Alla mätningar av graden av depressiva symtom sker genom att deltagarna fyller i frågeformulär direkt på datorskärmen. Svaren lagras i en databas där uppgifter endast är kopplade till ett användarnamn. MADRS-S och BDI görs av alla deltagare vid för- och eftermätning, samt vid uppföljning efter 6, 12, och 24 månader. MADRS-S görs också veckovis av alla deltagare för att behandlaren skall kunna upptäcka om någon blir hastigt försämrad eller suicidal. Veckomätningarna görs via hemsidan och är obligatoriska. När en deltagare loggar in (och det gått sju dagar sedan förra mätningen) så kommer en instruktion upp om att göra mätningen och en länk genom vilken man kommer till de elektroniska formulären. Först när man fyllt i svar på alla frågor kan man använda hemsidans andra funktioner (exempelvis se modulerna och skicka meddelanden).

Grupperna jämförs med avseende på grad av depression med en ANOVA där man söker interaktionseffekter mellan de oberoende variablerna grupptillhörighet (självhjälp; patientinformation) och tid (före behandling; efter behandling; vid resp. uppföljningstillfälle). Andelen tillfrisknade efter studien i de två grupperna jämförs också med χ2-test. Huruvida förekomsten av personlighetsstörning predicerar utfall undersöks med regressionsanalys. Analyserna görs med hjälp av statistikprogrammet SPSS version 15.

Studiens genomförande

Projektet genomförs på Psykiatriskt forskningscentrum vid ÖLL och Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet vid LiV. All hantering av anmälningar, diagnostik och e-postkontakt under interventionerna utgår från dessa enheter. Projektgruppen består av Professor Ingemar Engström som är psykiater och forskningschef vid Psykiatriskt forskningscentrum, ÖLL; Fredrik Holländare som är psykolog och doktorand vid Psykiatriskt forskningscentrum; Mikael Hasselgren som är distriktsläkare och verksamhetschef för Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, LiV; samt psykolog & psykoterapeut Anna-Lena Flygare vid Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, LiV.

När patienter hänvisas, eller anmäler sig själva, till projektet kontaktas Fredrik Holländare för ÖLL-patienter och Anna-Lena Flygare för LiV-patienter.

Patienter som kan vara aktuella hänvisas till projektet av vårdpersonal inom psykiatrin och primärvården inom ÖLL och LiV. Patienter kan också anmäla sitt intresse själva efter att exempelvis ha kommit i kontakt med studien genom att ha läst information i väntrum. Dessa får sedan ett informationsbrev med en formell förfrågan om att delta i projektet. I brevet finns en samtyckesblankett som alla intresserade ombeds skriva under och skicka in i ett förfrankerat svarskuvert. När samtyckesblanketten kommit in, skickas instruktioner ut för anmälan. Anmälan innebär att svara på frågor om symtom på projektets hemsida. I samband med detta samlas sociodemografiska bakgrundsdata in, samt svar på de frågeformulär som är beroendemått i studien. Screeningdelen av SCID-II görs också via hemsidan. De som exkluderas får besked om detta. När en patient uppfyller kriterierna kallas denna till en semistrukturerad intervju där SCID-I (Structured Clinical Interview for DSM-IV AXIS I Disorders) och andra delen av SCID-II genomförs för att bekräfta eller förkasta diagnosen Egentlig depression samt kontrollera samsjuklighet i störningar på axel II. Efter intervjun tas beslut om inklusion eller exklusion. Personen numreras, får användarnamn och lösenord. Randomisering sker sedan till en av de två betingelserna genom att ett förslutet kuvert öppnas. Sedan tar deltagaren del av materialet i den betingelse hon randomiserats till. Rekommenderad tid för att arbeta sig igenom materialen är 8 veckor, men deltagarna styr själva denna tid i stor utsträckning. Under hela studiens gång gör alla deltagare veckovisa mätningar med MADRS-S för att kunna upptäcka om någon blir kraftigt försämrad eller självmordsbenägen. När en deltagare är klar med alla moduler uppmanas hon/han att genomföra eftermätning på hemsidan. Sedan kallas man till en andra SCID-I-intervju. Uppföljning sker 6, 12 och 24 månader efter avslutad behandling genom att deltagarna ombeds att gå in på projektets hemsida och fylla i frågeformulären.

Klinikerna informeras inte automatiskt om vem som deltar i studien. Detta för att minimera risken för att deltagande i studien annars påverkar personens väntetid till ordinarie behandling. Om patienten själv vill så informeras den i personalen som hänvisat henne/honom till studien om huruvida diagnosen depression har ställts samt om inklusion/exklusion.

Rekryteringen startade först i Örebro läns landsting men har i augusti 2008 även startat i Landstinget i Värmland. Denna utökning har ökat takten på rekryteringen och leder därmed också till ökade kostnader för lön till medarbetare och assisterande personal.

---

Forskningsetiska överväganden

Risk finns att personer som exkluderas eller inte lottas till den grupp de hoppats på reagerar negativt. Det försöker vi hindra genom information om studiens förutsättningar i förväg. Risk finns också att någon i studien blir suicidal. Dock görs veckovisa skattningar av suicidrisk. Kontrollen på detta är således bättre än före personen inkluderades. Fördelar för personer i studien är att få en intervention som annars är ovanlig inom offentlig vård och att de har e-postkontakt med en psykolog.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2008-06-16

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2006/038

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1. American Psychiatric Association (1994). Diagnostic and statistical manual of mental Disorders, (4:th edition). Washington, DC: Author.

2. Norinder A, Nordling S, Häggström L. (2000). Depressionsbehandling och kostnadseffektivitet. Priset per tablett dålig indikator i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Läkartidningen. 1693-1700.

3. Butler, A., Chapman, J., Forman, E. & Beck, A. (2006). The empirical status of cognitive-behavioral therapy: Areview of meta-analyses. Clinical Psychology Review, 26, 17-31

4. Vittengl, J., Clark, L., Dunn, T. & Jarrett, R. (2007). Reducing relapse and recurrence in unipolar depression: a comparative meta-analysis of cognitive-behavioral therapy's effects. Journal of Consulting & Clinical Psychology. 75(3):475-88

5. Andersson, G., Bergström, J., Holländare, F., Carlbring, P., Kaldo, V. & Ekselius, L. (2005) Internet-based self-help for depression: randomised controlled trial. British Journal of Psychiatry, 187, 456-461.

6. Spek, V., Cuijpers, P., Nyklicek, I., Riper, H., Keyzer, J., Pop, V. (2007). Internet-based cognitive behaviour therapy for symptoms of depression and anxiety: a meta-analysis. Psychological Medicine. 37(3):319-28

7. SBU (2007). Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). SBU alert-rapport nr 2007-03

8. First, M., Gibbon, M., Spitzer, R., Williams, J., & Benjamin, L. (1999). Handbok: SCID-I och SCID-II för DSM-IV. Danderyd: Pilgrim Press.

9. Beck, A.T., Ward, C.H., Mendelson, M., Mock, J. & Erbaugh, J. (1961). An inventory for measuring depression. Archives of General Psychiatry 4, 561-571.

10. Montgomery, S.A., & Åsberg, M. (1979). A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 134, 382-389.

C Bilagor

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

1 091 000

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

Anna-Lena Flygare har under perioden 2008-08-01 - 2009-07-31 en tjänst om 20% vid Primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, LiV. Pengar söks nu för att hon skall kunna öka sin arbetstid från 20 till 50 % under första halvan av 2009, samt fortsätta arbeta 50% under andra halvan av 2009.

Fredrik Holländare har under perioden 2008-01-01 - 2008-12-31 en tjänst om 50 % vid Psykiatriskt forskningscentrum, ÖLL. Pengar söks nu för att kunna fortsätta arbeta 50 % under 2009.

De psykologer som utför diagnostiken kommer uppskattningsvis att arbeta sammantaget 10 %

Sociala avgifter är inräknade. Påslaget är 44,28 %.

Utrustning

En för ändamålet skräddarsydd hemsida har skapats genom att en konsult anlitats för programmering. Via den sköts anmälan, all självskattning av symtom, all behandling och all kommunikation mellan patienterna och studiens personal.

Övrigt

För att få använda självskattningsformuläret BDI-II på Internet har en engångsavgift betalats på 5000 kr.
Driften av hemsidan uppskattas kosta 5000 kr per år.
Resor mellan Örebro och Karlstad beräknas kosta 5000 kr per år.

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

I projektet utförs behandling löpande, alla dagar i veckan, av patienter som rekryterats inom landstingen ÖLL och LiV. Projektet kan generera kunskap som ger fler patienter tillgång till behandling som baseras på KBT-principer, något som idag endast kan erbjudas ett fåtal inom offentlig vård. Projektgruppens bedömning är därför att projektet är patientnära i allra högsta grad.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Studien har potential att svara på vilka effekter KBT-baserad självhjälp via Internet kan ha för de patienter som söker hjälp för depression i offentlig vård. På sikt kan studien leda till att öka den kunskap som behövs för att kunna implementera interventioner via Internet för depression i offentlig verksamhet, och på så sätt göras tillgängliga för stora grupper av patienter.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Internetbaserad självhjälp lämpar sig väl för att behandla patienter som är spridda över stora områden då avstånd inte är av nämnvärd betydelse. Interventionen är på så sätt något som flera kliniker, eller flera landsting, lätt kan samarbeta kring, och på så sätt göra samordningsvinster. De geografiska avstånden utgör exempelvis inget hinder för att en enda enhet i framtiden förser hela Uppsala-Örebro regionen med Internetbaserad självhjälp.

Samarbetet i projektgruppen gör att kontakter knyts mellan forskare och forskarstuderande i ÖLL och LiV. Projektet ingår som en del i Fredrik Holländares forskarutbildning och bidrar på så sätt till forskarkompetensen i regionen på lång sikt. Ytterligare ett projekt planeras av samma projektgrupp som kommer att handla om att förebygga återfall i depression med hjälp av Internetbaserad självhjälp. Detta projekt kommer att vara en del av Anna-Lena Flygares forskarutbildning och bidrar på samma sätt till att öka forskarkompetensen i regionen.

Publicering

Journal of Affective Disorders

---

F Vetenskaplig redovisning - gäller endast för fortsättningsansökningar

Rapporteringsläge

Lägesrapport

Rapporteringsdatum

2010-11-15

Publikationer

Projektet har inte resulterat i någon publikation ännu. Förhoppningen är att publicera resultaten i en vetenskaplig artikel i Journal of Affective Disorders, samt att delta med en presentation av preliminära resultat vid världskongressen för kognitiv beteendeterapi i juni 2010 i Boston.

Studien har legat till grund för en poster på RFR:s FoU-dag vid USÖ i Öregbro.

Vetenskaplig progress och studiens genomförande

Projektplanen är oförändrad och rekrytering av deltagare pågår fortfarande. I skrivande stund är 85 deltagare inkluderade.

Deltagare har rekryterats från både ÖLL och LiV, samt behandlats av psykologer från båda landstingen. Samarbetet fungerar mycket bra mellan landstingen och det dagliga arbetet med rekrytering och behandling samordnas mellan Fredrik Holländare (ÖLL) och Anna-Lena Flygare (LiV). Diagnostiska intervjuer görs även fortsättningsvis av psykologer som ej ingår i projektgruppen för att få en oberoende diagnostik.

Resultat

Effekten på depressiva symtom hos behandlingsgruppen är hittills strax över 8 poängs förbättring på formuläret MADRS-S. I termer av "effect size" motsvarar detta cirka 1,4 (standardavvikelser) vilket räknas som en stor effekt. Dessa preliminära resultat är uppmuntrande och ger en fingervisning om att en viktig fråga kommer att kunna besvaras positivt i studien. Nämligen om Internetbaserad självhjälp kan ha en effekt på depressiva symtom hos de personer som söker hjälp inom hälso- och sjukvården. Med tanke på att statistisk power fortfarande är låg pga samplets storlek har inga analyser gjorts som jämför de två grupperna.

Ekonomisk redovisning

Ca 100 000 har använts till Anna-Lena Flygares lön då hon arbetat 20 % med projektet. Ca 130 000 kr har använts till Fredrik Holländares lön då han arbetat 25 % med projektet. Ca 25 000 kr har använts för att betala lön till externa psykologer för diagnostiska intervjuer. Ca 5000 kr har använts till drift av hemsidan, till största delen kostnaden för webbhotell. Ca 3000 kr för inköp av SCID-material och 1000 kr för trycksaker för att informera om studien inom organisationerna. De återstående medlen (cirka 36 0000) har användts till lön för externa psykologer som gör diagnostiska intervjuer i projektet.

De medel vi fått från RFR har gjort det ekonomiskt möjligt att fortsätta samarbetet i projektet. Det har också varit viktigt med dessa medel för att kunna fortsätta den lokala rekryteringen i två landsting med externa psykologer som betalas per timme.

Populärvetenskaplig sammanfattning av resultat

Självhjälp via Internet för psykiska problem är ett forskningsfält som växt fram de senaste 10 åren. De första publikationerna handlade om beteendemedicinska problem som huvudvärk och stress, men idag finns randomiserade studier kring en rad psykiatriska diagnoser som exempelvis beroendeproblematik, ätstörningar, ångestsyndrom och depression. Den mest framgångsrika metoden är självhjälp med e-postkontakt med psykolog. I internationell litteratur har detta kommit att kallas ”Guided self-help” (GSH). Sverige är ett av de länder som kommit längst i forskningen kring GSH och en förklaring till detta är att vi tidigt hade en bred tillgång till Internet bland medborgarna. Den föreliggande studien designades utifrån behovet att studera självhjälp för depression med patienter från hälso- och sjukvården. Därför är deltagarna patienter rekryterade från primärvård och psykiatri i Örebro läns landsting och Landstinget i Värmland. En gedigen psykiatrisk diagnostik utförs av varje patient i två timmars diagnostiska intervjuer, och uppföljningstiden planeras till två år. Alla deltagare får e-postkontakt med en psykolog under hela studien, och två olika material jämförs. Ett material som bygger på kognitiv beteendeterapi jämförs med ett informationsbaserat material. Hittills har 66 deltagare inkluderats och studien pågår fortfarande.