Sjuksköterskeledd multidisciplinär KOL-rehabilitering i primärvården
Diarienummer : RFR-22551
Ny ansökan RFR oktober 2008
Ansökan påbörjad av : Ann-Britt Zakrisson, 2008-08-20
Yrkestitel vid ansökningstillfället : Distriktssköterska
Arbetsplats vid ansökningstillfället : Allmänmedicinskt Forskningscentrum, Örebro Läns Landsting. Laxå vårdcentral, ÖLL. CAMTÖ, ÖLL.
Senast ändrad/åtgärdad av : Marianne Omne-Pontén, 2010-01-12
Ansökan inkommen till : Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen
Beslutad - beviljad, slutförd

Sökanden: Ann-Britt Zakrisson
Specialistsjuksköterska, Allmänmedicinskt Forskningscentrum, Örebro Läns Landsting. Laxå vårdcentral, ÖLL. CAMTÖ, ÖLL.

A Övergripande projektinformation

Kön på huvudsökanden

kvinna

Sammanfattning

Multidisciplinär KOL-rehabilitering har visats ha god effekt på patienter med Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) inom specialistvården. I och med det ökade patientantalet kommer allt fler patienter att vårdas inom primärvården. Det har visats att närheten till rehabilitering och vem som ordinerar rehabilitering har betydelse för följsamheten av rehabiliteringsinsaterna. Det finns idag få studier som beskrivit effekterna av multidisciplinär rehabilitering inom primärvården. Syftet med föreliggande studie är att undersöka effekten, avseende symtom, livskvalitet och funktion i det dagliga livet, av sjuksköterskeledd multidisciplinär KOL-rehabilitering i grupp för patienter med KOL i primärvården. Metoden är kvantitativ, en jämförande longitudinell studie som har en quasiexperimentell design. Avsikten med denna studie är att testa en metod för att omhänderta patienter med KOL på ett effektivt och resurssparande sätt. KOL-sjukdomen antas öka i omfattning och det finns behov av att utveckla vården genom forskning i primärvården för att försöka lindra de besvär som patienter med KOL besväras av.

---

Medarbetare/Medsökande

Sigrid Odencrants
Annan tjänstetitel, Hälsoakademin, örebro universitet

Länstillhörighet:

T-län, Örebro Universitet

Projektledning:

Ingår i projektledning vad gäller näringstillstånd med undervisning och författare till publikation om näringstillstånd.

Patientrekrytering:

Deltar ej.

Arbetsenhet:

Hälsoakademin, Örebro Universitet

Mikael Hasselgren
Läkare, Primärvårdens FoU-enhet

Länstillhörighet:

S-län

Projektledning:

Samordnar tillsammans med Kersti Theander de deltagande vårdcentralerna i Värmland

Patientrekrytering:

Ingår i patientrekryteringen för Värmland

Arbetsenhet:

Forskningschef primärvårdens FoU-enhet, Kronoparkens vårdcentral Karlstad

Mats Arne
Sjukgymnast, Kronoparkens vårdcentral och Primärvårdens FoU-enhet, Landstinget i Värmland

Länstillhörighet:

S-län

Projektledning:

Deltar som samordnare för sjukgymnasterna i Värmland.

Patientrekrytering:

Deltar i patientrekryteringen för Värmland

Arbetsenhet:

Primärvårdens FoU-enhet, Kronoparkens vc, Karlstad

Handledare

Peter Engfeldt
Verksamhetschef, Allmänmedicinskt forskningscentrum, Örebro läns landsting

Doris Hägglund
Specialistsjuksköterska, Örebro universitet, Hälsoakademin

Kersti Theander
Sjuksköterska, Landstinget i Värmland, primärvårdens fou enhet och Karlstad universitet, avdelning för omvårdnad

Utbildning

doktorandutbildning

Översikt av projektorganisation

---

Projektstart

2007-09-05

Beräknat projektslut

2011-09-30

---

B Projektbeskrivning

Bakgrund

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som antas öka i omfattning (1) och ta mer resurser i anspråk, framför allt i primärvården och den kommunala hemsjukvården. Hälften av de rökare som uppnått hög ålder har utvecklat KOL och i en befolkningspopulation har ca 8% från ca 50 års ålder och uppåt utvecklat KOL (2). Rökning skadar fler kvinnor än män (3). Idag är KOL den femte vanligaste dödsorsaken enligt WHO, och beräknas stiga till att bli den tredje dödsorsaken i världen omkring år 2020 (1).

KOL är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom som innebär en kronisk luftvägsobstruktion (4). Diagnosen KOL baseras på spirometri. Resultaten från spirometriundersökningen klassificerar KOL till fyra olika nivåer, preklinisk, lindrig, medelsvår och svår KOL (2). Obstruktionen ger symtom i form av andnöd, främst vid ansträngning men i framskriden sjukdom även i vila. KOL är en inflammatorisk systemsjukdom med symtom som påverkar patientens funktioner i det dagliga livet (5). Vid svår KOL kan det ses som undernäring, inkontinens, benskörhet och muskelsvaghet. Dessutom påverkas hjärta, njurar och blodcirkulation när kronisk andningssvikt tillstöter (4). Malnutrition är vanligt förekommande vid KOL, och ett lågt värde av Body Mass Index (BMI) indikerar en oberoende riskfaktor för dödlighet framförallt hos patienter med svår KOL. Ett försämrat näringstillstånd finns både hos patienter i ett stabilt tillstånd och vid försämring. Övervikt förekommer också vid KOL (4).

Den psykologiska funktionen påverkas och studier har visat att ungefär 45% av patienterna med medelsvår och svår KOL drabbas av ångest och depression (6) samt blir glömska p g a den kroniska hypoxin (2). Den sociala funktionen påverkas negativt av den trötthet patienten känner p g a andnöden (7) samt skuldkänsla över att de orsakat sin sjukdom själva genom sin rökning (8). För den enskilde patienten med KOL innebär detta att han/hon har en sämre förmåga att uppfylla det dagliga livets krav (2).

KOL orsakas huvudsakligen av tobaksrökning och endast rökstopp kan påverka sjukdomens fortskridande. Läkemedelsbehandling anses inte ha någon effekt på sjukdomsförloppet utan är symtomlindrande och minskar antalet exacerbationer (9). Traditionellt har vården av patienter med KOL haft fokus på farmakologisk behandling. Enligt en Cochranerapport (10) inkluderande studier från specialistvården, har multidisciplinär rehabilitering till patienter med KOL en god effekt på patienternas hälsorelaterade livskvalitet. KOL-rehabilitering definieras som ett evidensbaserat, multidisciplinärt program för vård av patienter med försämrad lungfunktion som är individuellt anpassad och designad för att reducera symtom, optimera funktionellt status, öka delaktigheten och reducera sjukvårdens kostnader genom att stabilisera eller förbättra systemmanifestationer av sjukdomen (11). Rehabilitering när det gäller KOL innebär hjälp till egenvård genom stöttning och motivering till att förändra sin livsstil, hjälp att anpassa sin tillvaro och utbildning om sin sjukdom (12).

Senare forskning vill påvisa att KOL är en systemsjukdom med bl a muskelsvaghet, viktförlust och näringsproblematik (5) vilket gör att multidisciplinär behandling bör övervägas till patienterna. Det kan vara lämpligt att sjuksköterskan leder rehabiliteringsinsatsen utifrån sin samordningsfunktion och omvårdnadskompetens (12). Tillsammans med andra yrkeskategorier som läkare, sjukgymnast, kurator, arbetsterapeut och dietist i ett multidisciplinärt samarbete kan patienten hjälpas till ett mer självständigt liv. Med rökslutarstöd och utbildning om sjukdomen och dess konsekvenser, fysisk träning, avslappningsövningar, andningsteknik, ångest- och stresshantering, förenklande arbetstekniker med långsammare arbetstempo och kostråd kan patienten uppnå en acceptabel livskvalitet och klara dagliga aktiviteter och därmed ett självständigt liv längre (10, 11). Omvårdnadsåtgärder i samband med ett nedsatt näringstillstånd har visat på positiva resultat med förbättrat näringstillstånd för patienter med KOL (13). Rehabilitering av patienter med KOL mildrar dyspnén och den extrema trötthetskänslan samt höjer patientens känsla av att ha kontroll över sin sjukdom (11). I en av flera studier i Cochranerapporten (10) ökade funktionen genom multidisciplinär KOL-rehabilitering med bl a förbättrad gångförmåga samt symtom som dyspné och oro minskade vilket sammantaget gav effekt med reducerad vårdkonsumtion (10, 14). Sjuksköterskeledd handläggning i nära anslutning till hemmet med fortlöpande uppföljningar har visats vara kostnadseffektivt och innebar reducerad användning av sjukhusvård (15).

Fler patienter med KOL kommer att vårdas i primärvården och därför behöver man pröva om rehabiliterande åtgärder har effekt inom primärvården. KOL är en mångfasetterad sjukdom som kräver insatser av flera professioner. En fördel med behandling i primärvården är att patienterna går till samma vårdcentral oavsett åkomma jämfört med en kort behandling i specialistvården vilket skulle kunna medföra en bättre compliance till råden och därmed långsiktighet av åtgärderna. I litteraturen finns det inga nationella studier kring sjuksköterskeledd KOL-rehabilitering i primärvård där ett multidisciplinärt omhändertagande skett. Cochranerapporten (10) rekommenderar ytterligare forskning om rehabiliteringsprogrammets längd, vilka komponenter programmet innehåller som ger bäst effekt, rekommendation om graden av handledning, intensitet i träning och vilka metoder som ger långtidseffekter på ett kostnadseffektivt sätt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2) efterlyser mer forskning inom området. Det som finns publicerat om KOL-rehabilitering kommer från slutenvården (10). Det finns alltså behov av en utveckling genom forskning när det gäller omhändertagandet i primärvården för att minska de symtom patienten med KOL besväras av och att förbättra eller bevara deras funktioner.

Syfte/frågeställning/hypotes

Syftet är att undersöka effekten, avseende symtom, livskvalitet och funktion i det dagliga livet, av sjuksköterskeledd multidisciplinär KOL-rehabilitering i grupp för patienter med KOL i primärvården.

En hypotes är att patienterna med KOL kan förbättras avseende symtom, livskvalitet och funktion i det dagliga livet efter sjuksköterskeledd multidisciplinär KOL-rehabilitering i primärvården.

Design och urval (ex. urval, gruppindelning)

Studien har en Quasiexperimentell design (16).

INKLUSIONSKRITERIER
Patienter som haft sin diagnos medelsvår KOL i minst ett år i åldrarna mellan 60-75 år som kan förstå och uttrycka det svenska språket i tal och skrift. Spirometri ska ej vara äldre än 1 år.

EXKLUSIONSKRITERIER
Deltagarna ska ej deltaga i någon annan studie och ej ha demens, missbruk, svår psykisk sjukdom eller malignitet

URVAL
De vårdcentraler i de båda länen, Örebro Läns landsting (ÖLL) och Landstinget i Värmland (LiV) med astma/KOL-mottagning (ÖLL=18 LiV=8) tillfrågades att delta i studien. De som accepterade fick utgöra interventionsgruppen. Patienter från 6 vårdcentraler i ÖLL och 3 vårdcentraler i LiV utgör interventionsgruppen som genomgår ett rehabiliteringsprogram i studien. Patienter från 15 vårdcentraler i ÖLL utgör jämförande grupp som ej får genomgå ett rehabiliteringsprogram.

URVAL INTERVENTIONSGRUPP
Varje vårdcentral har sökt i sitt patientregister efter samtliga patienter med diagnoserna KOL, emfysem och kronisk bronkit. KOL-diagnos skall enligt riktlinjer grundas på spirometri (17). Av de patienter som uppfyllde inklusionskriterierna fördelades via lotten max 8 patienter/vårdcentral till interventionsgrupp. Patienterna erbjöds deltagande via brev med informerat samtycke. Om någon avböjde deltagande lottades en ny patient och erbjöds deltagande. Proceduren fortföljde tills 5-8 patienter erhölls som skulle ingå i gruppen. En av vårdcentralerna i LiV startar ytterligare 1 grupp hösten 2008. Sammanlagt beräknas det bli 57 deltagare i interventionsgruppen.

URVAL JÄMFÖRANDE GRUPP
Från de 15 vårdcentraler som utgör basen för rekrytering av jämförande grupp utsågs de patienter som passade enligt inklusionskriterierna utifrån diagnoserna KOL, emfysem och kronisk bronkit i vårdcentralernas patientregister. Dessa patienter får traditionellt omhändertagande vilket innebär att de ej får genomgå ett rehabiliteringsprogram. Patienterna erbjöds deltagande via brev med informerat samtycke. Sammanlagt blev det 54 deltagare i jämförande grupp.

EFFEKTVARIABLER
Powerberäkning: Eftersom de studier som gjorts har mycket olika resultat görs en uppskattning som kan ge en uppfattning om storlekarna på effektvariablerna. Vi bedömer det realistiskt att c:a 75% i interventionsgruppen under studietiden förbättrar sin livskvalitet och att ca 20% av patienterna i kontrollgruppen gör det. Med en power på 80% och alfa = 0,05 behövs då 20 patienter i vardera gruppen. Med tanke på att ett visst bortfall kan befaras torde det behövas minst 50 patienter i vardera gruppen, sammanlagt 100 patienter.
1. Primärt effektmått är livskvalitet N=50 i varje grupp (14)
2. Sekundärt effektmått är 6-Minutes-Walking-Test (6MWT) N=15 i varje grupp (18)
3. Sekundärt effektmått är Body Mass Index (BMI) N=40 i varje grupp (14)

Redovisning av interventionen

Patienterna i interventionsgruppen får genomgå ett rehabiliteringsprogram. De får i samtalsform teoretisk utbildning i anatomi, fysiologi, sjukdomslära med farmakologi av sjuksköterska och läkare 1 timme, nutrition/kost av sjuksköterska 1 timme, ångest- och stresshantering av kurator 1 timme, arbetstempo med förenklande arbetstekniker av arbetsterapeut 1 timme och även anhöriga får information vid ett tillfälle av de olika professionerna 1 timme. Sjukgymnast undervisar teoretiskt om fysisk aktivitet, andnings- och hostteknik och avslappningsteknik 1 timme som deltagarna även får öva praktiskt 6 timmar och får ett individuellt hemträningsprogram utformat. Sammantaget innebär rehabiliteringsprogrammet två timmar varje vecka i sex veckor.

Metod och datainsamling/ -bearbetning

Metoden är kvantitativ, jämförande och longitudinell (16).

DATAINSAMLING INTERVENTIONSGRUPP
De deltagande patienterna med KOL erbjuds ett rehabiliteringsprogram under 6 veckor. Bedömningar görs vid base-line och direkt efter, ca 2 månader, samt efter 5, 12 månader och 3 år. Patientjournal gås igenom av kontaktperson på respektive vårdcentral avseende antal exacerbationer, rökanamnes och läkemedelskonsumtion 1 år före interventionen t o m 1 år efter.
Livskvalitet bedöms med Clinical COPD Questionnaire (CCQ) som är ett sjukdomsspecifikt livskvalitetsinstrument (19). Bedömning av hur långt patienten orkar gå i sex minuter görs med 6-minutes-walking-test (6mwt). För bedömning av äldre personers näringstillstånd används Mini Nutritional Assessment (MNA). Utvärdering av nutritionsstatus är ett bedömningsformulär från Nationellt vårdprogram för KOL, och utvecklat av Svensk Lungmedicinsk Förening. Body Mass Index (BMI)(kg/m2) beräknas med hjälp av patientens längd och vikt. Frågor om kostanamnes och måltidsrelaterade situationer är baserat på ett material för datainsamling som tidigare använts för patienter med KOL. Frågorna som är semistrukturerade berör förändring av kostintag och varför, problem i samband med måltid, måltidsrelaterade situationer (att handla, laga mat och äta). Bedömning av lungfunktion sker med spirometri. Den perifera syremättnaden bedöms med Pulsoxymetri (Pox%)i aktivitet och vila. Dyspné och ansträngning bedöms med Visual Analogue Scale (VAS). Det hälsoekonomiska perspektivet bedöms med EuroQol-5Dimensiones (EQ-5D). Alla bedömningsinstrument är validitetstestade och reliabilitetstestade.

DATAINSAMLING JÄMFÖRANDE GRUPP
De deltagande patienterna med KOL erbjuds traditionell behandling vilket här innebär att de inte genomgår ett rehabiliteringsprogram. Jämförande grupp kommer att erbjudas samma utbildning som interventionsgruppen efter 1 år då uppföljningarna av interventionsgruppen är gjord och om man då hittar positiva effekter av denna. Jämförande grupp mäts vid base-line och efter 12 mån. Samma mätningar som för interventionsgruppen genomförs av en oberoende distriktssköterska på kontrollgruppens patienter. ABZ utför journalgranskningen på respektive vårdcentral avseende antal exacerbationer, rökanamnes och läkemedelskonsumtion 1 år före interventionen t o m 1 år efter.

DATAANALYS
Dataanalys kommer att ske via statistikprogram SPSS. Variabler enligt intervallskala och mätning av skillnader mellan grupperna används Students t-test. Variabler enligt ordinalskala mäts med Mann-Whitney´s U-test eller Chi2-test. I vissa moment kan också ett samband sökas och mäts då med Pearsons korrelationskoefficient.

Studiens genomförande

Data om de primära effektmåtten i studien samlas in av astma/KOL-sjuksköterskorna vid projektets start, vid uppföljningen efter 2 månader, 5 månader och 12 månader samt efter 3 år. Analys av insamlad data sker av forskargruppen. Analys av insamlad data kring näringstillståndet kommer att ske av Sigrid Odencrants. Personerna som deltar i studien har informerats muntligt och skriftligt om studien. För deltagande i studien sändes ett informationsbrev med samtycke hem till patienten, både interventionsgrupp och jämförande grupp, i syfte att kunna läsas igenom hemma i lugn och ro. Efter ca 1 vecka kontaktade astma/KOL-sjuksköterskan på respektive vårdcentral patienten för muntlig information och avtalade tid för base-line undersökning. Kontrollgruppens patienter kontaktades av ABZ för muntlig information och för base-line undersökning som sedan gjordes av oberoende distriktssköterska.

INFORMERAT SAMTYCKE
Personernas samtycke till deltagande i studien skedde genom en underskrift som lämnades till projektansvarig för förvaring. Patienten fick en kopia på informationen och samtycket, original förvaras av projektansvarig. Enbart projektansvariga har tillgång till persondata. Databearbetning och rapportskrivning utförs av projektansvariga. Alla data bearbetas och analyseras i avidentifierad form på gruppnivå. Inga individuella data kommer att kunna utläsas ur det publicerade materialet.

---

Forskningsetiska överväganden

Inga risker eller obehag kan förutses med deltagandet. Jämförande grupp planeras att erbjudas samma rehabiliteringsprogram ett år efter studiestart om rehabiliteringsprogrammet visar sig vara effektivt. Projektet medför att personalens kunskaper om KOL ökar och på så sätt får alla patienter som vårdas i primärvården generellt ett bättre omhändertagande. Eventuellt kan känsliga frågor beröras vilket kan omhändertas av kurator eller annan lämplig personal som ingår i teamet.

Etisk prövning

Ansökan till etikprövningsnämnden är gjord eller planeras

Datum för beslut från etikprövningsnämnden

2006-12-20

Diarienummer på beslut från etikprövningsnämnden

2006/322

Etisk prövning behövs ej

Ansvarig forskningsledare bedömer att etisk prövning ej behövs.

---

Referenser

1. Gulsvik A. The global burden and impact of chronic obstructive pulmonary disease worldwide. Monaldi Arch Chest Dis 2001;56(3):261-4.
2.Statens beredning för medicinsk utvärdering. Behandling av astma och KOL : en systematisk kunskapssammanställning. Stockholm: SBU; 2000.
3.Prescott E, Osler M, Hein HO, Borch-Johnsen K, Schnohr P, Vestbo J. Life expectancy in Danish women and men related to smoking habits: smoking may affect women more. J Epidemiol Community Health 1998;52(2):131-2.
4.GOLD. Executive Summary: Global Strategy for the Diagnosis, Management, and Prevention of COPD
[homepage on the Internet]. NHLBI/WHO workshop report; 2007 [cited 2008 25 september]. Available from: http://www.goldcopd.com/Guidelineitem.asp?l1=2&l2=1&intId=996.
5.Agusti AG. Systemic effects of chronic obstructive pulmonary disease. Proc Am Thorac Soc 2005;2(4):367-70; discussion 71-2.
6.Mills TL. Comorbid depressive symptomatology: isolating the effects of chronic medical conditions on self-reported depressive symptoms among community-dwelling older adults. Soc Sci Med 2001;53(5):569-78.
7.Theander K, Unosson M. Fatigue in patients with chronic obstructive pulmonary disease. J Adv Nurs 2004;45(2):172-7.
8.Robinson T. Living with severe hypoxic COPD: the patients' experience. Nurs Times 2005;101(7):38-42.
9.Kardos P, Wencker M, Glaab T, Vogelmeier C. Impact of salmeterol/fluticasone propionate versus salmeterol on exacerbations in severe chronic obstructive pulmonary disease. Am J Respir Crit Care Med 2007;175(2):144-9.
10.Lacasse Y, Goldstein R, Lasserson TJ, Martin S. Pulmonary rehabilitation for chronic obstructive pulmonary disease. Cochrane Database Syst Rev 2006(4):CD003793.
11.Nici L, Donner C, Wouters E, Zuwallack R, Ambrosino N, Bourbeau J, et al. American Thoracic Society/European Respiratory Society statement on pulmonary rehabilitation. Am J Respir Crit Care Med 2006;173(12):1390-413.
12.Orem DE, Renpenning KM, Taylor SG. Nursing : concepts of practice. 5. ed. St. Louis: Mosby; 1995.
13.Odencrants S, Ehnfors M, Grobe SJ. Living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD): part II. RNs' experience of nursing care for patients with COPD and impaired nutritional status. Scand J Caring Sci 2007;21(1):56-63.
14.Griffiths TL, Burr ML, Campbell IA, Lewis-Jenkins V, Mullins J, Shiels K, et al. Results at 1 year of outpatient multidisciplinary pulmonary rehabilitation: a randomised controlled trial. Lancet 2000;355(9201):362-8.
15.Gibbons D, Hamilton J, Maw G, Telford J. Developing a nurse-led service for COPD patients. Prof Nurse 2001;16(4):1035-7.
16.Polit DF, Beck CT. Nursing research : principles and methods. 7. ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2004.
17.Socialstyrelsen. Socialstyrelsens riktlinjer för vård av astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) : faktadokument och beslutsstöd för prioriteringar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2004.
18.Rea H, McAuley S, Stewart A, Lamont C, Roseman P, Didsbury P. A chronic disease management programme can reduce days in hospital for patients with chronic obstructive pulmonary disease. Intern Med J 2004;34(11):608-14.
19.Van Der Molen T, Willemse BW, Schokker S, Ten Hacken NH, Postma DS, Juniper EF. Development, validity and responsiveness of the Clinical COPD Questionnaire. Health Qual Life Outcomes 2003;1(1):13.

C Bilagor

Eventuella bilagor som skickas in i pappersformat

Bilaga 1. Intyg från Etiska prövningsnämnden i Uppsala 2006-12-20, diarienr. 2006/322.

---

D Sammanfattande kostnadsbeskrivning / budget för projektet

Total budget

Total summa

365 800

Andra bidragsgivare

Andra bidragsgivare

---

Äskade medel från Regionala forskningsrådet i Uppsala- och Örebroregionen

Personal

75% lönemedel i 10 månader för sökande/doktorand i analysfasen av studien, 195000kr samt sociala avgifter 89700kr.
10% lönemedel i 12 månader för medarbetare som deltar som samordnare i LiV samt har en aktiv roll som sjuksköterska i KOL-rehabilitering på en av vårdcentralerna, 44400kr samt sociala avgifter 17760kr.
Resterande lönemedel för distriktssköterska som utför kontroller på jämförandegruppen som ej medgavs i tidigare forskningsbidrag, 18940kr.

E Projektledarens egen bedömning

Bedömning i vad mån projektet är patientnära

Projektet bedöms i högsta grad vara patientnära då rehabiliteringsinsatsen sker direkt på den vårdcentral patienten tillhör. Vårdcentralernas team har fått utbildning i ämnet vilket även andra patienter med KOL inom upptagningsområdet, som ej deltar i projektet, kommer att ha nytta av.

Bedömning av projektets kliniska betydelse

Antalet patienter med KOL antas öka och en metod för att vårda patienterna i primärvården är i behov av att utvecklas genom forskning. Metoden som här används, att förändra patientens vardagliga aktivitet, blir då också evidensbaserad vilket är av betydelse då resurserna för sjukvård är begränsad och man måste se att rätt metoder används. Då studien genomförs i direkt anslutning till det kliniska arbetet på vårdcentraler i ÖLL och LiV har, och kommer, ordinarie personal att utbildas i metoden samt vara direkt inblandade i det löpande behandlingsarbetet. Målsättningen är att när studien avslutas skall KOL-rehabilitering vara en integrerad del av vårdcentralens ordinarie verksamhet.

Bedömning av det regionala samarbetet och dess betydelse

Det regionala samarbetet i detta projekt innebär att studera och jämföra KOL-rehabilitering med traditionellt omhändertagande för personer med medelsvår KOL. Samarbetet mellan ÖLL:s primärvård och LiV:s primärvård var en förutsättning för att få ett tillräckligt antal patienter vilket främjar forskningen. Gemensamma utbildningsinsatser för de deltagande vårdcentralerna planeras att ske vilket ger tillfälle för ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte och samarbete mellan vårdcentraler i de bägge länen.

Publicering

Publicering kommer att ske i refereegranskad vetenskaplig tidskrift.

---