1. Översiktlig projektbeskrivning

Sammanfattning av projektet

Symtom av Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) förekommer hos ca 3% av befolkningen i vuxen ålder (≈ 165 000 personer i arbetsför ålder). Man har funnit att de socioekonomiska kostnaderna för ADHD i Sverige är betydande. Varje individ med ADHD kostar samhället årligen nästan 1,2 milj pga psykosociala problem, psykisk ohälsa och missbruk. Kostnaden för samhället genom att dessa personer inte kan arbeta utan försörjs genom sjukskrivning eller aktivitetsersättning innebär för varje individ, beräknat på 30 år, en kostnad uppskattad till ytterligare 6,6 miljoner kronor (för samtliga i arbetsför ålder under en 30-årsperiod blir det över 1000 miljarder). För att minska dessa effekter kan olika insatser göras i form av medicinsk behandling, men också med stöd och support för att möjliggöra delaktighet i samhället genom att dessa personer kan komma ut i arbetsliv och undvika förtidspensionering.
Huvudsymtomen vid ADHD är uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet. Samtliga dessa symtom har en stor påverkan på hur en person kan utföra aktiviteter, klara skola och arbete samt interagera med andra människor. Konsekvenserna av problemen vid ADHD leder dessutom ofta till depression, oro, stressintolerans och nedsatt självkänsla.

Syftet med studien är därför att undersöka vilka faktorer (insikt/medvetenhet, känsla av sammanhang (KASAM), mästringstro och kognitiv förmåga) som har en avgörande betydelse för att personer med ADHD ska kunna delta i arbetslivet. Arbetsförmedlingen (AF) finansierar ett projekt för "coaching" till arbete för personer med ADHD på Bräcke Diakoni. Materialet till den sökta studien kommer att samlas in som ett tillägg till AF projektet och beräknar att inkludera 20-25 vuxna personer/år. Analys kommer att göras för att se om medvetenhet, KASAM, mästringstro och kognitiv förmåga har avgörande betydelse för om projektet lyckas få dessa personer att gå från sjukersättning eller liknande till lönearbete.

Typ av projekt

Forskningsprojekt

MeSH-termer för att beskriva ämnesområdet

Inlagda MeSH-termer

Human Activities

Activities performed by humans.

Therapeutics

Procedures concerned with the remedial treatment or prevention of diseases.

Psychological Phenomena and Processes

Mechanisms and underlying psychological principles of mental processes and their applications.

Behavioral Disciplines and Activities

The specialties in psychiatry and psychology, their diagnostic techniques and tests, their therapeutic methods, and psychiatric and psychological services.

Projektets delaktighet i utbildning

Avhandling
D-uppsats / Magisterexamen
C-uppsats / Kandidatexamen
ST-läkarutbildning
Annan utbildning
Ej del i utbildning

2. Projektorganisation och finansiering

Ekonomiska stöd till projektet

3. Processen och projektets redovisning

Pågående aktiviteter

Planering och förberedelse före datainsamling
Datainsamling pågår
Analys av insamlade data pågår
Författande av skriftlig redovisning / publikation pågår
En eller flera publikationer från projektet är publicerade
Slutfört och inget mer görs inom ramen för detta projekt

Projektstart (när planeringen påbörjas och börjar dokumenteras skriftligt)

2010-01-01

Datum för påbörjande av datainsamling

2010-01-01

Datum då projektet är slutrapporterat

2011-12-31

Tillämpning av resultat - tidsaspekt (projektledarens bedömning)

Resultaten kommer sannolikt att tillämpas inom 1 år från projektslut.

Tillämpning av resultat - genomslag (projektledarens bedömning)

Nationellt (i stor del av landet)

4. Detaljerad projektbeskrivning

Bakgrundsbeskrivning

Symtom av Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) förekommer hos fler än 5 % av alla barn och för ca 60 % kvarstår dessa problem även i vuxen ålder (1)(2). En svensk studie fann att de socioekonomiska kostnaderna för ADHD är betydande. I studien beräknades de årliga kostnaderna för samhället för varje individ gällande psykosociala problem, psykisk ohälsa och missbruk till ca 1,17 milj kr och produktionsbortfallet, beräknat på 30 år, uppskattades till ytterligare 6,6 milj kr (1). För att minska dessa effekter kan olika insatser göras i form av medicinsk behandling men också genom att ge stöd och support för att möjliggöra delaktighet i samhället och arbetsliv samt undvika förtidspensionering (7). Många ungdomar med ADHD har efter studier svårt att komma ut på arbetsmarknaden vilket då ofta leder till att de får aktivitetsersättning från FK. Genom ett behov av mer resurser och specialist kunskap för gruppen med ADHD har Arbetsförmedlingen i Göteborg sökt samarbete med Bräcke Diakoni för att kunna erbjuda mer omfattande insatser så att dessa personer ska kunna finna, få och behålla ett arbete. Behov av tydliga riktlinjer för intervention behövs (3) och som underlag för detta ytterligare forskning kring vilka faktorer som inverkar på möjligheten till arbete vid ADHD.

Huvudsymtomen vid ADHD är uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet (3). Samtliga dessa symtom har en stor inverkan på hur en person kan utföra aktiviteter klara skola och arbete samt interagera med andra människor.
För många med ADHD minskar problemen med hyperaktivitet i tonåren medan problem med uppmärksamhet, impulsivitet och rastlöshet kvarstår. Aggressivitet och ett antisocialt beteende kan istället utvecklas (4). Detta gör att ca 15 % av de unga med ADHD (ca 1% av populationen) har en ökad risk att misslyckas med studier och att utveckla ett kriminellt beteende. I vuxen ålder har personer med ADHD även en ökad risk att bli uppsagda från sina arbeten, att hoppa mellan olika jobb samt att ha problem med relationen till arbetsgivare och kollegor på arbetsplatsen (2). De kommer för sent, är frånvarande, gör upprepade misstag och har en oförmåga att klara av förväntad arbetsmängd vilket leder till problem (4). Utöver detta har personer med ADHD även andra problem såsom depression, oro, stressintolerans, inlärningsproblem eller andra neuropsykiatriska syndrom (5). Ofta finns en brist i självinsikt och en dålig uppfattning om konsekvenserna av diagnosen vilket innebär många misslyckanden, låg självkänsla och leder till en felaktig syn på sig själv (6).

Många av dessa problem är sekundära till diagnosen och borde kunna minskas genom rätt stöd och hjälp och därigenom även minska de ekonomiska kostnaderna för samhället genom bland annat minskad sjukskrivning eller sjuk-/aktivitetsersättning.

Syfte

Att undersöka om möjligheten att finna, få och behålla ett arbete med hjälp av stöd och support påverkas av underliggande faktorer såsom arbetsminne, exekutiv funktion, känsla av sammanhang, kontroll och medvetenhet.

Målsättningen är att resultatet ska kunna göra att Bräcke Diakoni ska kunna erbjuda ett optimalt upplagt program som kan minska andelen personer med ADHD som blir sjukskrivna eller får försörjning genom sjuk-/aktivitetsersättning.

Teoretisk referensram

Vi vill veta om man genom kartläggning av resurser, svagheter och intressen samt med stöd och support kan få unga vuxna med ADHD att lyckas finna, få och behålla ett arbete. Med hjälp av denna studie hoppas vi även att få en ökad kunskap om vilka aspekter, beskrivna som problem vid ADHD, som har en betydande roll för ett lyckat resultat gällande inträde i arbetslivet. Med denna kunskap om viktiga faktorer kan vi på ett vetenskapligt sätt ha en grund för vilka ytterligare insatser som kan behövas som ett komplement till att enbart erbjuda arbetsinriktade stödjande insatser för få dessa personer att komma ut i arbete. Vi vill veta mer om hur insikt/medvetenhet påverkar hur väl en person lyckas (11) samt i vilken mån strategier kan användas (8). Dessutom vill vi få reda på om känsla av sammanhang (KASAM) (9) och mästringstro (10) som kan vara låg för denna grupp, också kan vara viktiga faktorer för hur man lyckas i olika sammanhang, vilket beskrivits för normalpopulationen (9,10,12).

Metod: Databearbetning

Data kring utfall dvs anställning, sammanställs och kommer att relateras till de olika undersökningsvariablerna, KASAM, self-efficacy, medvetenhet, samt mått på uppmärksamhet, arbetsminne och exekutiv funktion. Icke parametrisk hypotesprövning kommer att användas för denna analys. Dessutom kommer data att bearbetas mer kvalitativt deskriptivt genom att beskriva profilen för varje deltagare. KASAM och self-efficacy kommer att sammanställas för gruppen och jämförelser ska göras med normalmaterial för att se om ”vår” grupp uppvisar samma resultat som litteraturen beskriver med låga värden.
Utifrån de resultat som framkommer, kommer analyser att göras i syfte att kunna dra slutsatser om vilka variabler eller aspekter som man bör ta särskild hänsyn till då man lägger upp en intervention med syfte att få ut personer med ADHD i arbetsliv.